”Jag tror att vi – utan att förhäva oss – kunna säga att byggnaden kommer att tillhöra det bättre som blivit gjort under senaste åren”. Så skriver Gunnar Asplund i ett brev till häradshövdingen G. Söderlund, när det nya tingshuset i Sölvesborg börjar bli klart. Året är 1921 och den unge arkitekten inser att han här åstadkommit något alldeles särskilt. Genom tingshuset i Sölvesborg visade Gunnar Asplund upp en egen, högst personlig, hantering av den nordiska klassismen som var rådande bland arkitekter i slutet av 1910-talet. Lekfullheten i arkitekturen är slående. Men ritningarna till det nya tingshuset var kontroversiella. Det fanns folk i Sölvesborg som tyckte att huset kom att bli stadens fulaste byggnad. Hade det inte byggts utanför stadsplanerat område hade antagligen byggnadsnämnd och borgmästare stoppat bygget. I det här nyhetsbrevet får du besöka en fantastisk Tingsrätt från förr. Vill du se alla detaljer, klicka på bilderna så öppnas de i större format. Mycket nöje!
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 

Läs brevet på webben - rekommenderas - klicka här
 
 
NYHETSBREV 27


Lister Härads Tingshus - en tidsresa till 1921

”Jag tror att vi – utan att förhäva oss – kunna säga att byggnaden kommer att tillhöra det bättre som blivit gjort under senaste åren”. Så skriver Gunnar Asplund i ett brev till häradshövdingen G. Söderlund, när det nya tingshuset i Sölvesborg börjar bli klart. Året är 1921 och den unge arkitekten inser att han här åstadkommit något alldeles särskilt.

Genom tingshuset i Sölvesborg visade Gunnar Asplund upp en egen, högst personlig, hantering av den nordiska klassismen som var rådande bland arkitekter i slutet av 1910-talet. Lekfullheten i arkitekturen är slående. Men ritningarna till det nya tingshuset var kontroversiella. Det fanns folk i Sölvesborg som tyckte att huset kom att bli stadens fulaste byggnad. Hade det inte byggts utanför stadsplanerat område hade antagligen byggnadsnämnd och borgmästare stoppat bygget.

I det här nyhetsbrevet får du besöka en fantastisk Tingsrätt från förr.

Vill du se alla detaljer, klicka på bilderna så öppnas de i större format.

Mycket nöje!
 
Ett litet hus som ser stort ut

Byggnadens plan utgörs av en rektangel som delvis omsluter en cirkelformad rättssal som sticker ut på baksidan av byggnaden. Ett annorlunda arkitektoniskt grepp var att låta en gavel utgöra huvudfasaden, vilket gör att huset uppfattas som större än vad det i själva verket är.

 


Husets nav har ett speciellt golv

Innanför entrédörrarna möts man av en stor effektiv hall, där alla rum på bottenvåningen har en dörr ut mot den gemensamma ytan. Här kunde alla som befann sig i byggnaden mötas på ett naturligt sätt. Rättssalens runda form, som tränger sig ut i rummet, går igen i de sjunkna valv med inspiration från antiken som återfinns i fasaden och den utvändiga trappan.

I golvet har Asplund gett oss en optisk illusion. Tittar du rakt eller diagonalt så ser alla plattor lika stora ut. Det beror på att varje platta har en unik form. Bilden nedan till höger är fotograferad rakt uppifrån. Bara att komma på idén är en bragd, som inte blir sämre av att Asplund ritade och måttsatte varje platta, utan hjälp av datorer.


 


Nämdemannarummet flörtar med antiken
 
Asplund gjorde rummet till en gustaviansk salong; luftig, vacker och behaglig. En klassicistisk detalj som går igen i övriga huset är den höga, mörka sockeln. Det klassicistiska rummet står med tyngd på marken och reser sig upp i eleganta former. De två svarta doriska kolonnerna har sin förebild i klassicismens flört med antiken.

 


Det hemliga mellanrummet var ett experiment

Den runda tingssalen omsluts av en dubbelvägg. I mellanrummet doldes all vertikal kommunikation i huset, från arresten i källaren till häradshövdingens bostad på övervåningen. Lösningen var ett experiment som Asplund utvecklade fullt ut i sitt nästa stora projekt med Stadsbiblioteket i Stockholm.


En Tingssal med två principer

I det här rummet möts två rumsprinciper. Den ena är den runda formen som koncentrerar uppmärksamheten mot de viktiga händelserna i rummet. Den andra är axelns princip. Det går en rak linje som startar nere vid Sölvesborgs stationsbyggnad och därifrån går in genom byggnaden och ända fram till domarstolen. Det som ytterligare förstärker axelns avslutning är den höga triumfbågen som omsluter domarstolen.

Att gå den långa raka sträckan från stationen skulle ge tid till eftertanke för de som vandrade sin väg mot domaren. En idé som Asplund återanvände när han skapade den långa breda trappan i Göteborgs Rådhus.


 


Sanningens ljus

Genom de två fönstren i fasaden faller ljuset från sydväst ner på den åtalade, eller ett vittne, och uppmanar dem att tala sanning. Ljuset från fasaden bryter också det allmänna ljuset från den stora lanterninen i rummet.

 
Arkitekten har sin hand i alla detaljer

Asplund var mycket intresserad av bygget och deltog under hela processen. Han utformade även interiörsdetaljer och möbler, såsom domarstolen, bord, golvur och tavlan över ingången. Alla de runda former som återkommer i träsnickerier, rumsutformning, fönster etc. menar en del beror på att hans fru var gravid under denna period.

 
Från Tingshus till Kulturhus

Tingshuset uppfördes åren 1920–1921. I åttio år användes byggnaden som domstol tills 2001 när tingsrätten för Lister härad flyttades till Karlshamn. Därefter stod byggnaden tom fram till 2005 då Mjällby Sölvesborgs Sparbank köpte fastigheten och donerade den till Sölvesborgs Kommun, med krav på att det skulle bli ett kulturhus. Förutom ett museum finns här idag en musikskola samt en kulturskola i fastigheten.
Renoverat till originalet från år 1921

Tingshuset förklarades som byggnadsminne 1993 och 2009 tog kommunen fram en underhållsplan. Målet var att rädda, lyfta och utveckla Tingshuset kulturhistoriska värdena samt att göra byggnaden tillgänglig för allmänheten.

Mellan 2012 och 2017 genomfördes en omfattande restaurering av lokalerna i tre etapper. Det unika är att allt återställdes som det var 1921 när byggnaden invigdes. Och nu har dörrarna öppnats för allmänheten. Ni som ska gifta er, döpa era barn, eller bara ha ett möte med stil, kan hyra den nyrestaurerade byggnaden. Eller bara besöka den och se den fantastiska arkitekturen som ett unikt tidsdokument.
Lasse Olsson Photo fotograferar och filmar arkitektur, inredning, och belysning. Mitt nyhetsbrev kommer ut 6-8 gånger per år och presenterar fotograferade projekt samt rapporter från möbelmässorna i Stockholm och Milano.

Klicka här om du vill läsa mina tidigare nyhetsbreven på min hemsida.