PBL nano #15
|
Lärandemål Läsaren ska få kännedom om skillnaderna mellan de olika begrepp som behandlas i texten.
Vad är egentligen skillnaderna mellan villkorade lov, villkor i lov och rena upplysningar? Först och främst är det en fråga om rättsligt stöd – vad byggnadsnämnden kan besluta om i vilka situationer. Myndigheterna får som bekant bara vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5 § förvaltningslagen). Vad gäller frågan om att förena beslut med villkor måste vi ha med oss även en annan princip: villkoret måste stå i proportion till det syfte som ska uppnås med villkoret. I denna PBL nano reder vi ut begreppen. Möjligheterna att besluta om villkorade lov – alltså lov som gäller under förutsättning att en viss förutsättning uppfylls – finns i 9 kap. 36–38 § PBL (under rubriken Villkorade lov). Det är bara i de situationer som räknas upp som det är juridiskt möjligt att meddela ett s.k. villkorat lov. Ett lov kan innehålla flera av de villkor som anges i 9 kap. 36–38 §§ PBL.- Alla villkorade lov kan inte användas för alla lovtyper (bygg-, rivnings- resp. marklov). Läs därför den aktuella bestämmelsen noga innan den ska tillämpas.
- Ett villkorat lov i avvaktan på lagakraftvunnet beslut avseende detaljplan eller områdesbestämmelser ska innehålla vissa obligatoriska upplysningar (9 kap. 36 § PBL).
- Lov i efterhand som villkoras med ändringar i det redan utförda – kom ihåg att det ska framgå av beslutet inom vilken tid som ändringarna ska vara utförda (9 kap. 38 § PBL).
- Villkorade lov påverkar inte kravet på startbesked innan lov- eller anmälningspliktiga åtgärder påbörjas (10 kap. 3 § PBL), även om det är lätt att få den uppfattningen om man bara läser 9 kap. 36–38 § PBL.
I beslut om lov kan byggnadsnämnden även ställa andra villkor om det behövs (9 kap. 40 § andra stycket PBL). Det innebär alltså att nämnden får ställa villkor i fler situationer än vad som framgår av 9 kap 36 –38 §§. Byggnadsnämnden kan självklart bara ställa villkor som har stöd i PBL eller i föreskrifter meddelade med stöd av lagen.
Andra villkor som kan behöva ställas är exempelvis krav på utformning och utförande. Sådana villkor måste vara klart preciserade i beslutet och inte endast allmänt uttalade. Exempelvis ger byggrätten i en detaljplan kanske inte utrymme för både en befintlig byggnad och den byggnad som bygglovsansökan avser. Då kan nämnden som villkor för bygglov för den nya byggnaden föreskriva att den gamla ska rivas.
I ett beslut om startbesked ska byggnadsnämnden bl.a. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna om sådana villkor behövs, 10 kap. 24 § 2 PBL.
I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra kompletteringar till ett givet startbesked. Det kan exempelvis ske om byggnadsnämnden vid sitt arbetsplatsbesök upptäcker allvarliga brister. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. För det krävs att två förutsättningar är uppfyllda. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs (10 kap. 29 § PBL).
Tänk också på att villkor måste vara ändamålsenliga och proportionella i förhållande till det syfte som ska uppnås. Av 5 § tredje stycket förvaltningslagen framgår nämligen att byggnadsnämnden får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.
Vad är villkor respektive upplysningar? Den viktigaste skillnaden mellan villkor och upplysningar är att den som har beviljats lov med villkor är skyldig att följa de villkor som har föreskrivits. Upplysningar är däremot sådant som redan följer av PBL eller andra föreskrifter (exempel giltighetstiden för lov). Villkor kan därför överklagas. Villkor och upplysningar bör behandlas under olika rubriker i beslutet.
Att det tydligt framgår vad som är villkor och vad som är upplysningar har också betydelse för nämndens möjligheter att senare kunna utöva tillsyn om åtgärder har vidtagits i strid med vad som har beslutats.
|
|
Det är Johan Larsson, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting samt Jonas Ledelius, länsjurist länstyrelsen Västra Götaland som står för innehållet i PBL nano.
|
|
|
PBL nano är korta textbaserade utbildningar som ger information om sådant du inte visste att du behövde veta om tillämpningen av plan- och bygglagen.
|
|