Sommaren   2019
Ha en skön sommar!
 
Erik Gedeck
Äntligen – nu är sommaren här! Efter en intensiv vår är det dags för vila. Nu får vi ladda inför höstens utmaningar.

Tillsammans med er – våra samarbetspartners – har vi under våren fortsatt att flytta fram positionerna. Den 10 juni publicerade vi stadens senaste mätning av hemlösheten i Göteborg och för första gången sedan 2015 noteras en minskning av antalet hemlösa hushåll.
En av flera förklaringar är att antalet lägenheter till hemlösa har ökat med cirka 30 procent de senaste åren. I det här nyhetsbrevet kan ni även läsa om vårt nya samarbetsavtal med fastighetsägare och den fortsatta riktningen i arbetet med trygghetslägenheter.

Det här numret att Boendenytt blir det sista - åtminstone på ett tag.
Boendenytt har fyllt en viktig funktion för att nå våra samarbetspartners med kortfattad och kärnfull information. Detta arbetet behöver vi fortsätta med, även om kanalerna kan variera över tid. Nu satsar vi istället på att utveckla vår webbportal: http://www.boendeportalen.goteborg.se/. Vi vill passa på att tacka alla våra läsare genom åren för att ni tagit del av våra artiklar och också kommit med inspel och idéer till hur vi kan bli bättre (fortsätt med det!).

Slutligen önskar vi er alla en riktig härlig sommar. Vi syns och hörs till hösten!


Med vänlig hälsning

Erik Gedeck
Chef Boendeavdelningen
 
Minskning av hemlösheten
 
Göteborgs Stad senaste kartläggning av hemlösheten visar på en minskning av antalet hemlösa hushåll. I april 2019 befann sig 3068 hushåll i hemlöshet, en minskning med 8 procent jämfört med 2018 års kartläggning. Antalet hushåll som befinner sig i akut hemlöshet har minskat med 13 procent, från 900 till 781 hushåll.
Årets resultat är det lägsta sedan år 2015 då Göteborgs Stad årligen började kartlägga hemlöshet utifrån Socialstyrelsens definition. Här ingår personer i akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller andra privatpersoner.
- Orsakerna till hemlös­hetens utveckling är flera och det är för tidigt att prata om ett trendbrott. En tänkbar förklaring till minskningen är att staden tillsammans med fastighetsägare under flera år har ökat antalet lägenheter till hemlösa hushåll, säger Erik Gedeck som är chef för boendeavdelningen på fastighetskontoret.

Andra faktorer som kan påverka resultatet är ett ökat bostadsbyggande och ett lägre mottagande av nyanlända. Mottagandet av nyanlända har minskat till ungefär hälften under perioden januari–april 2019, jämfört med samma period 2018. Nyanlända har generellt sämre förankring och mer begränsade ekonomiska resurser vilket påverkar möjligheterna att ordna med boende. Samtidigt noteras ett kraftigt ökat bostads­byggande, vilket bidrar till ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Under 2018 färdigställdes nästan 3 200 nya bostäder, det högsta antalet sedan miljonpro­grammets tid på 1970-talet.

Kartläggningen i sammandrag:
  • Totalt har antalet hushåll i hemlöshet minskat med 8 procent, från 3 329 till 3 068 hushåll, även antalet vuxna och barn i hemlöshet har minskat.
  • Den akuta hemlösheten har minskat med 13 procent, från 900 till 781 hushåll.
  • Cirka 55 procent av hushållen bor i vanliga lägenheter (långsiktiga boendelösningar), många med möjlighet att överta hyreskontraktet.
  • En femtedel av alla hushåll är barnfamiljer. De flesta av föräldrarna är födda utomlands och merparten saknar social problematik. Antalet barnfamiljer i akut hemlöshet är på samma nivå som 2018, cirka 250 familjer, men antalet barn har minskat.
  • Cirka hälften av alla hushåll har en vuxen som är född utomlands och av dessa har knappt hälften levt i Sverige längre än åtta år.
  • Försörjningsstöd är den enskilt vanligaste inkomstkällan för personer i hemlöshet.
  • Det finns missbruk eller psykisk ohälsa i drygt hälften av hushållen.
  • Var tredje hushåll i kartläggningen saknar endast bostad och har inga andra behov av stöd.
  • Här hittar du hela kartläggningen
Nytt avtal för att minska hemlösheten
 
Thomas martinsson
 En ny avsiktsförklaring för att minska hemlösheten i Göteborg har undertecknats. I detta samarbetsavtal mellan Göteborgs stad och aktörerna på bostadsmarknaden regleras parternas roller. Avtalet började gälla i januari i år.
Sedan 1982 har bostadsmarknadens parter och Göteborgs Stad samarbetat för att anskaffa bostäder till hushåll som av medicinska eller sociala skäl inte kan ordna det på egen hand. I detta arbete ingår också målet att så snart som möjligt söka normalisera bostadsförhållandena och korta tiden i hemlöshet.
-Det här är ett samarbete med många aktörer som har olika intressen. Fastighetskontoret finns någonstans mitt emellan med uppgift att hitta en balans. Därför var det skönt att vi gick i mål där parterna accepterade det sammanvägda, säger Thomas Martinsson, chef på fastighetskontorets bostadsenhet.
Bakom avsiktsförklaringen står Förvaltnings AB Framtiden, Fastighetsägarna i Göteborg Första Regionen, Rikskooperationen i Göteborg genom HSB:s och Riksbyggens lokala organisationer, Hyresgästföreningen i Västra Sverige, Boplats Göteborg samt Göteborgs Stad.
 
Uppdatering
 
 
I avtalet finns bland annat nya skrivningar som gäller uppehållstillstånd, boendereferenser och plan för när hushåll ska få besök.

Avtalet, med syfte att hjälpa de hushåll som har svårt att komma in på den reguljära bostadsmarknaden, är en uppdatering av avtalet från 2010. De personer som kan komma i fråga är göteborgare med sociala eller medicinska förtursskäl, till exempel tidigare missbruk, skulder och personer som är utsatta för våld i nära relation.
-Enligt avtalet är det viktigt att fastighetsägare, för att få markanvisningar för nybyggnation, är med och bidrar med lägenheter till kommunens boendesociala arbete, säger Thomas Martinsson, chef på fastighetskontorets bostadsenhet.

I avtalet från 2010 fanns inte Bostad först med. Bostad först innebär i korthet att en hemlös person kan få flytta in direkt i en bostad, och att det samtidigt sätts in omfattande stöd för att undanröja de hinder som orsakat hemlösheten.

Mer flexibilitet

Kraven på hur ofta ett hushåll med kommunalt kontrakt ska få besök har förändrats. Tidigare var regeln att stadsdelsförvaltningen skulle uppsöka hushållet var tredje månad. Med nya avtalet är det mera flexibelt. Första besöket ska ske inom tre månader, men därefter blir det en individuell plan.
-Att ha en bestämd frekvens var kanske en god tanke. Men nu ser vi mer efter behoven, och för vissa kan det bli tätare med besök, och för andra glesare, säger Thomas Martinsson.
En annan uppdatering gäller uppehållstillstånd. Det krävs inte längre att det ska vara permanent, även tillfälligt kan räcka för att få förtur.
-Det är en anpassning till verkligheten. Socialtjänstlagen gör inte någon skillnad på de olika uppehållstillstånden och då kan det verka märkligt om vi gör det, säger Thomas Martinsson.
Även reglerna kring referensboende har förnyats och anpassats efter rådande förhållande. I ett referensboende ska hushållet ges möjlighet att visa att de krav som ställs på hyresgäster enligt hyreslagen är uppfyllda. Tidigare krävdes att de omkringboende i flerfamiljshuset hade förstahandskontrakt. Med nya skrivningen går det bra även om de kringboende bor med andrahandskontrakt.
-Det vi vill få fram är ju om hushållet sköter sina åligganden, och då spelar det inte någon roll vilken typ av kontrakt grannarna har, säger Thomas Martinsson.
 
Ny vision för trygghetsboenden
 
 
Under 2018 skapades 156 nya trygghetslägenheter i Göteborg. Det sammanlagda antalet uppgick därmed vid årsskiftet till 830 trygghetslägenheter. En vision för perioden 2019-2022 är ytterligare 1 200 trygghetslägenheter. Det framgår av en rapport som tagits fram av fastighetskontoret.
Målet fram till och med 2018 var att det skulle ha skapats sammanlagt 1 000 nya trygghetslägenheter. Tanken var att en avsevärd del skulle skapas i nyproduktionen, men på grund av olika faktorer som förseningar och ändrade förutsättningar blev det få trygghetslägenheter i nyproduktionen.
Fastighetskontoret har utvärderat de nuvarande 19 trygghetsboendena och efter samråd med berörda parter, fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och boende, lagt förslag till framtida inriktning. I utvärderingen konstateras att utöver ökad trivsel för de boende medför boendeformen minskade kostnader för äldreboende eftersom möjligheten till kvarboende ökar.
I nyss inledda fyraårsperiod presenterar fastighetskontoret ett förslag om 1 200 nya trygghetslägenheter, samtidigt föreslås ändringar av riktlinjerna. Det gäller exempelvis större flexibilitet så att trygghetsvärden ska vara tillgänglig 10 timmar i veckan under dagtid på vardagarna, mot nuvarande två timmar per dag. Kravet på att det ska gå att servera gemensamma måltider i gemensamhetslokalen föreslås tas bort, med hänvisning till att alla lägenheter har eget kök. Det har också visat sig tillräckligt att trygghetsboendena har möjlighet att ordna fika och lättare förtäring. Förändringar av riktlinjer och ny målbild kommer upp för ställningstagande på fastighetsnämndens sammanträde den 2 september 2019. Riktlinjerna ska slutligen fastställs av kommunfullmäktige.
 
Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Det ska med nuvarande riktlinjer innehålla minst 15 vanliga lägenheter samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas en trygghetsvärd och en gemensamhetslokal i nära anslutning till lägenheterna för aktiviteter som exempelvis föreläsningar, sociala möten och fysiska aktiviteter.