Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Planeten blir bara varmare. Och varmare. (Och skitigare och skitigare.)
 
Nu vet vi varifrån plastskräpet härstammar men vad hjälper det? 

Planeten blir bara varmare och varmare. 0ch skitigare och skitigare.

Härligt med varma somrar, eller hur. 2 veckors värme över 30 grader, som vid Medelhavet. 3 till 5 grader varmare än normalt, eller som SMHI väljer att uttrycka det:

"På de flesta håll i Sverige blev juli 2018 den varmaste som hittills noterats. Stora delar av månaden präglades av svår torka och svåra skogsbränder flammade upp i framför allt Dalarna och Hälsingland. Under den sista juliveckan bildades dock en hel del kraftiga regn- och åskskurar."

Men med tanke på konsekvenserna visst blir man lite orolig?

Bränder som engagerade stora delar av landet och även utlandet, med karavaner av polska brandbilar och franska vattenflyg, missväxt och torka med efterföljande nödslakt och enorma värden till spillo, vattenbrist och ransonering på flera håll, ökande matpriser för grönsaker och runt 25-30% mindre skördar än normalt. En katastrof. Och det var nog inte sista gången vi upplevde detta. Kika här nedan. Galet höga temperaturer, hur länge som helst verkade det, i alla fall de som inga fläktar hade ansåg nog att det var i varmaste laget - för länge.


 
Högsta temperatur, juli 2018
 
Norrland+33.8° den 18 Övertorneå (Norrbotten)
Svealand+34.4° den 16 Uppsala (Uppland)
Götaland+34.6° den 26 Hästveda (Skåne)

 Vi var inte ensamma om värmen. Såväl stora delar av Europa som Canada upplevde enormt varmt i juli 2018. Tur att man inte var i Death Valley i Kalifornien, där rapporterades den allra högsta temperaturen med 52,8° (127°F) den 24-27 juli, enligt SMHI. 

Och havsisarna krymper vad som blir följden kan vi bara sia om, se bild nedan. 

Nu ber vi till vädergudarna att det inte blir likadan sommar som i fjol. Vår livsmedelsproduktion och vattenförsörjningen går åt pipan och vi vet ännu inte konsekvenserna av biodiversiteten m a a värmen. Men att det blir konsekvenser det vet vi. Helt säkert.


Kolla in: 

SMHI

Här tar vi också upp det eviga eländet - soporna av plasten - plasten vår frälsare,  och det som långsamt tar kål på oss? Kolla mer nedan. 




Vill ni också förstå sambanden lite bättre?

Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! Som vanligt bjuder vi på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som våra kursen i hållbarhet!

Nu är vår fortsättningskurs nr 2 uppdaterad: Bygga en hållbar värld. Och sen finns ju En hållbar livsstil och vägen dit. Om råd för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 
Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.



Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics.
Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon, 
nästa vecka...Lev hållbarare! 



KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Från senaste uppdaterade kursen Bygga en hållbar värld: 

Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be



KOLLA IN NÅN AV VÅRA DEMOS:

http://www2.miljoutbildning.se/0demohallbarliv/index.html?jmptopg=normal_startsida.html

EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Plasten - det vi drunknar i?

Plasten är en absolut nödvändig komponent i den moderna ekonomin hävdas det.

Ja, det finns dom överlevt, som inte hade plastfilm på allt, plastpåsar till varenda liten frukt i affären och plastbunkar att förvara allt i.

Hur gick det till då? Gick det att leva då?

Ja, faktum är att det gjorde det och på den tiden var det betydligt mindre plast i maten och i vårt dricksvatten.

Nu emelertid är det ju så att plasten letat sig in i precis allt som finns på planeten, i havsdjupen, i vår mat, våra vatten som vi dricker och vattnar grödorna med, våra egna kroppar och i djuren och fiskarna vi äter.

Och säkerligen även utanför planeten – i rymden- där det cirkulerar plastskrot sedan flera decennier. Finns det något som kan stoppa detta? Tveksamt. 

 
Visste du att fimpar består mesta plasten av i våra hav?
Går det alls att få stopp på plastutsläppen?

Det frågar sig många, och väldigt många tvivlar på att vi får bukt med problemen. Men vi bara måste få till ett stopp. Och upprensning. 

Gigantiska mängder plast och andra sopor skyfflas dagligen ut i floderna i fr a Asien, där det inte finns system för omhänder-tagande av plast ,och inte för andra sopor heller för den delen.

Som vanligt åker allt ut i floderna, och haven, i dricksvattnet, i matproduktionen och till sist in våra kroppar.

Det gjorde ju inget så länge allt var i liten skala (nu mycket befolkning överallt på planeten), och skräpet bestod av organiskt material som förstörs av vatten, väder och vind. Nu kör man på likadant men istället är det plast och komposit, och betong och allt tänkbart engångsmaterial som skyfflas ut i floderna. 

Det som skulle kunna hjälpa är, säger de lärde:
  1. Dra ner på produktionen. Men hur ska det gå till det mesta vi producerar inklusive våra kläder kommer från fossilt och innehåller någon typ av plastråvara. Hela vår nuvarande ekonomi bygger på att vi får tillgång till ett billigt och lätthanterligt material.
  2. Användningen måste minskas – Återanvändningen måste fungera och ”single-use” som håller max 1 år måste ersättas, och tack och lov är vi på gång mot det nu i flera länder och företag.
  3. Skräp och sophanteringen måste till – är försvinnande liten och undermålig så plasten dumpas i floder och vattenflöden eller blir till sopberg eller landutfyllnad. En enorm förändring måste ske här.
  4. Hanteringen förenklas – Ungefär 20% är återanvänd produkt. Det påstås att det är oekonomiskt och dyrt jämfört med annan hantering (typ eldas, sopberg). Återanvändningen måste förbättras. Forskningen ges prioritet.
  5. Sekundärmarknaderna sättas igång – nu fungerar de inte särskilt bra och reflekterar inte plastens LCC - kostnaderna för  utsläppen och föroreningarna som plasten medför, räknas inte in.
Kolla in denna som ännu är aktuell:

Ellen McArthur

Och vill du lära dej mer ta del här:

https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/11CnCQR0GJfkDgJs57sR5Ps/plastics-action

https://www.bbc.co.uk/programmes/p06bsx63

YouTube


 


Ta tempen på tempen!

Temperaturen ökar mer i Sverige än på annat håll. Kolla själva. 

Tempen

SMHI

Nedan taget direkt ur senaste rapporten från World Meteorological Organization (WMO).

Ingen munter läsning precis. Ingen översättning behövs väl?

WMO Statement on the state of the global climate in 2018

2018 was the fourth warmest year on record

2015–2018 were the four warmest years on record as the long-term warming trend continues
Ocean heat content is at a record high and global mean sea level continues to rise

Artic and Antarctic sea-ice extent is well below average
Extreme weather had an impact on lives and sustainable development on every continent

Average global temperature reached approximately 1 °C above pre-industrial levels
We are not on track to meet climate change targets and rein in temperature increases

Every fraction of a degree of warming makes a difference

Kolla själva:

https://library.wmo.int/doc_num.php?explnum_id=5789


Nu ska matsvin(n)et försvinna

För visst är det underligt att vi slänger omkring en tredjedel av det vi köper eller som produceras? Helt galet. 

Det handlar om allt menyplanering och inköp, servering och tillvaratagande av rester. Göteborgarnas modell har redan spritt sig och används i många kommuner runtom i Sverige.
Modellen har tagits fram i samarbete med Kretslopp och vatten och består av åtgärder och aktiviteter samlade i nio kapitel.

Ser man till rubrikerna borde detta vara en självklarhet. Men läs mer nedan!
 
  1. Mät och följ upp
  2. Menyplanering
  3. Portionsberäkning
  4. Rapportering av frånvaro och närvaro
  5. Inköp
  6. Förvaring
  7. Tillagning
  8. Servering
  9. Ta vara på rester

Kolla in mer nedan:

Göteborgsmodellen

https://maltidsverige.se/om-maltid-sverige/

food

http://www.oecd.org/agriculture/topics/water-and-agriculture/


Sopor hos matindustrin:
https://urplay.se/program/208323-i-matindustrins-spar-sopor
När man bor på vatten, finns bara vatten. Men är det rent?
Vatten eller inte, det är frågan.

Vattenläget i landet är sämre än förra året. Nivån i de stora grundvattenmagasinen är under eller mycket under det normala i nästan hela Sverige. Gotland införde bevattningsförbud redan den 1 april.

Förra sommarens rekordlånga värmeperiod med kraftig torka skapade bland annat hotande foderbrist och djur fick skickas till slakt i förtid. På bara några veckor stod det klart hur sårbart Sverige är och hur snabbt vatten och andra resurser kan ta slut. Det blev en väckarklocka. Nu ringer den igen snart.

I östra Svealand är det mycket låga grundvattennivåer, och vi bör ha en beredskap för att det kan bli ett problem under våren och sommaren.

Vi måste börja tänka på vilka kvantiteter vatten som finns och inte som alltid haft fokus på att leda bort vatten och få fram produktiv mark. Nu måste vi allmänt stärka markernas förmåga att behålla vattnet, enligt miljöministern. En helomvändning och kanske behövs lite desperata åtgärder för vad som komma skall framöver.

Det vi nu ser vad gäller pågående klimatförändringar, spridningen av kemikalier och andra oönskade ämnen, men även resursfrågor, otillräcklig lagstiftning, organisatoriska brister och säkerhetsfrågor ökar problemen med vårt dricksvatten snabbt. Behoven av investeringar är enorma för att säkra nivåerna. Men vattenfrågan kommer endast i fokus när problemet redan uppstått. Vattenbristen och ransoneringarna. Och konsekvenser blir stora för djurhållning och jordbruket, bränder i skog och mark med mera.

Se mer nedan lite exempel:


https://helagotland.se/ekonomi/bonderna-hoppas-pa-rejala-varregn-15501952.aspx

och bristen på regn visar sej redan:

Valborg i fara
Nu blir det åka av!
Utsläppen ökar - men hänger politikerna med?


Riksdagen har beslutat att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Och detta innebär så klart att en rad snabba politiska beslut behöver tas, för att nödvändiga investeringar ska kunna göras. Men det segar på som vanligt i korridorerna i riksdagen.

Senaste rapporten visar att i stället för att minska med de cirka 8 procent per år som krävs för att nå målet ökade tvärtom utsläppen med 0,5 procent under 2018. Så man frågar sig om målet överhuvudtaget är möjligt att nå eller vad som ska till?


Bråkas görs det för fullt. Vem är förvånad? Se mer här:


https://www.svt.se/nyheter/strid-om-eu-s-mal-for-fornybar-energi

Och här är nedskitarna enligt senaste statistiken:

http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/de-slappte-ut-mest-koldioxid-2018/



 
 
Här EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

Finns även på engelska!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Demo:
http://www2.miljoutbildning.se/demov5/index.html?jmptopg=0inledning_00inledning.html


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
http://www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? http://www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen.

 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit.



 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut?

Vill du veta mer om kursen hör av dig!
Vatten inte längtre en självklarhet

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!


Grundkurser

EcoEducate Basics – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.




Engelsk variant Environmental training on the internet. Ute nu!


EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll.

Livsstilskurser - forsättningskurs  
En hållbar livsstil. Och vägen dit. Om att ändra till en mer hållbar livsstil. Tips och råd
.

Alla beställningar gör du på nätet på vår hemsida så får vi med alla uppgifter som behövs. Välkommen!