Som invånare funderar man sällan över var kommungränserna går, eller var gränsen mellan det kommunala och regionala ansvaret går. Det är inte säkert att man vet i vilken kommun man kliver av bussen. Eller att man vet vilken huvudman som ansvarar för eftervården när man skrivs ut från sjukhuset. Som individ ska man heller inte behöva fundera över var gränserna går, utan man ska vara trygg med att välfärden och servicen fungerar ändå. I det här gränslandet befinner sig alltid Storsthlm. Vårt jobb är att främja samverkan mellan kommuner, och mellan kommuner och andra aktörer. Det gör vi genom att koppla samman rätt aktörer, utbyta erfarenheter, hitta samverkanslösningar och nå överenskommelser. Syftet är att underlätta för kommunerna att nå sina mål om välfärd och service för medborgarna.

I det här numret kan du bland annat läsa om samverkan mellan kommunerna och regionen, utvecklingen av en gemensam vuxenutbildningsregion samt rekordmånga ansökande inom den gemensamma gymnasieregionen. Tre goda exempel på när samverkan gör verklig skillnad.

Vi närmar oss Mötesplats 2019, där ett av seminarierna heter ”Kan vi slå omvärlden med häpnad?” Då samtalar Irene Svenonius, Sven-Erik Österberg, Joakim Larsson och Mats Gerdau om hur Region Stockholm, Länsstyrelsen och kommunerna i länet tillsammans kan skapa bästa tänkbara förutsättningar för samarbete. Har du inte anmält dig än, så hittar du anmälningslänken nedan.

Hoppas att vi ses på Münchenbryggeriet den 21 mars!


Madeleine Sjöstrand
Förbundsdirektör, Storsthlm

 

Efter etableringsperiodens två år förväntas nyanlända i Sverige ha inkomst och någonstans att bo – i ett län med bostadsbrist och en arbetsmarknad med bitvis höga trösklar. För att underlätta det här behöver vi tänka nytt, och kanske lite utanför boxen. Under förmiddagen, i ett par soffor på scen i äkta Skavlan-anda, får vi höra flera exempel från kommuner i länet på lite annorlunda lösningar och samverkansformer. Medverkar gör en panel om sju: Anneli Cavalcanti, integrationssamordnare på Värmdö kommun, Ebba Hagander Mir, grundare till föreningen Välkommen till Värmdö, Fredrik Lind, näringslivschef i Sollentuna kommun, Annika Nordgren, projektledare Etableringslyftet Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby, Josefin Daleskog, strateg på Koordination Norrort, Carin Larsson, strateg på Etablering Södertörn och Katarina Bexar, verksamhetschef Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad. Sam Yildirim, utvecklingsledare, avdelning för tillväxt på Länsstyrelsen Stockholm, modererar samtalet. Läs mer

”Den sammanhållna vårdkedjan” nämns ofta, men vilka har egentligen lyckats med det? Hur gjorde de och vad kan vi lära oss av dem? I ett av förmiddagens parallella seminarier tar vi hjälp av en kvartett för att försöka hitta svaren: Christina Rapp Lundahl, kommundirektör, Järfälla kommun, Christian Foster, förbundsdirektör på kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun, Emma Spak, samordnare på Nära vård på Sveriges Kommuner och Landsting och Jenny Wilhelmsson, socialdirektör, Järfälla kommun.
 

I maj 2018 fick Storsthlm och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett gemensamt uppdrag från länets politiska ledningsgrupp Vård i Samverkan, VIS, att genomföra en förstudie avseende ett hälso- och sjukvårdsavtal. Avtalet avser en överenskommelse om samverkan på övergripande nivå mellan länets kommuner och Region Stockholm. 

Idag finns ett tiotal överenskommelser mellan kommunerna i länet och Region Stockholm som rör samverkan kring olika målgrupper. Till några av dessa överenskommelser har länet byggt upp olika samverkansorganisationer, utan att ha en gemensam struktur och ledning kring samverkan. Åsa Danielsson, verksamhetschef för välfärd och hälsa på Storsthlm, menar att ett gemensamt arbete krävs för att möta länets utmaningar.

– Vi ser de utmaningar som kommer nu med fler äldre och sjuka i länet, en ökande psykisk ohälsa, svårigheter med kompetensförsörjningen och så vidare. Vi måste börja samverka och samarbeta mer effektivt nu än tidigare, då ingen av huvudmännen klarar dessa utmaningar ensam.

Läs mer här

Kontakta verksamhetschef Åsa Danielsson vid frågor
 

Den första ansökningsomgången till gymnasiet stängdes i måndags (18 februari) och Gymnasieantagningen Storsthlm kan konstatera att det är rekordmånga som har gjort ett gymnasieval. Totalt har 28 641 ungdomar bosatta i Stockholms län, Håbo och Gnesta gjort ett val. Detta är en ökning med fyra procent i jämförelse med första ansökningsperioden förra året. I snitt har varje sökande gjort sex utbildningsval i sin ansökan.

I takt med att eleverna blir fler ökar även utbildningsutbudet. Totalt startar sju nya gymnasieskolor verksamhet till höstterminen. 2 020 nya platser är planerade att starta vid de nationella programmen till hösten. 1 700 av dessa platser är vid de högskoleförberedande programmen och 320 av platserna vid yrkesprogrammen. Flest nya platser har ekonomiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet.

Efter att en preliminär antagningskörning har gjorts i mitten av april och efter att preliminära antagningspoängsgränser visats för de sökande, öppnas omvalsperioden för möjlighet att lägga till val och ändra ansökan.

Under de senaste åren har Storsthlms förbundsdirektör Madeleine Sjöstrand och Anders Nordstrand ägnat sig åt att renovera sitt hus i Malma på Värmdö. Huset, byggt 1996, var från början ett eluppvärmt fritidshus. Nu har husgrunden fått tilläggsisolering, taken är täckta av solceller och huset värms av vattenburen bergvärme.

I februari i år fick paret besök av Värmdö kommuns energi-och klimatrådgivare, Karin Lindström, för att se om det går att spara mer energi i huset. En rundvandring och ett samtal kring vilka de stora energianvändarna är har resulterat i ett par åtgärdsförslag som ska undersökas vidare.

– Det är fantastiskt att få stöd av någon som är neutral – som inte vill sälja en produkt till oss. Vi har fått flera bra idéer som vi kan gå vidare med, säger Madeleine Sjöstrand.

Ett problem i regionen är kapaciteten i elnätet. Redan i dag finns bekymmer i Stockholmsregionen med framkomligheten för el och många aktörer är inblandade i arbetet med att planera för framtidens elnät. Energi behöver sparas och den el som används behöver komma från förnybara energikällor, såsom solceller.

– I det arbetet är regionens kommuner en viktig länk och min förhoppning är att vi på Storsthlm genom bland annat Energikontoret kan bidra till utvecklingen, säger Madeleine Sjöstrand.

Läs hela intervjun här
 

Det är med nya perspektiv och förväntningar som Storsthlm har inlett arbetet 2019. Som ledstjärna har vi en ny strategisk inriktning 2019-2022 som presenteras på förbundsmötet i mars. 

Under 2019 tar vi nästa steg inom de tre fokusområden som kommunerna prioriterar; utbildning och arbetsmarknad, social välfärd och hälsa samt samhällsbyggnad och miljö. Vi följer och analyserar vad omvärldsförändringar och lagförslag innebär för länets kommuner ur olika perspektiv. Fler frågor som blir särskilt viktiga under året är gymnasieexpansionen, samverkan med Region Stockholm inom hälsa, vård och omsorg, att ta fram förslag till en länsövergripande plan för VA-investeringar samt att fortsätta stödja kommunernas digitalisering.

I vår verksamhetsplan och budget för 2019 har vi formulerat vårt arbete för gällande år. Den hittar du här