Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Hör du fortfarande surret?
 
SKåne sommar 2018. Jag hör surret ännu. Gör du? 

Är det slutsurrat nu? 

Hur har vi det med biodiversiteten - den biologiska mångfalden? Är den verkligen i fara? Mycket bråk är det nu.


Den frågan ställer sig många nu efter alla larmrapporter om den 6:e stora utrotningen av djur och insekter. Sant är i alla fall att man blir aldrig profet i sitt eget hus, kanske inte i någon annans hus heller. I varje fall inte i våra myndigheters. 

Varken kemikalieutsläppen, eller trafikens-, utrikesflygets- eller industrins utsläpp av CO2,  och inte heller plasten i haven eller annan nedskräpning verkar minska. Det står i bästa fall stilla.

Om man i Sverige, och i landets myndigheter, inte vet varken vad huvudet eller svansen håller på med, hur ska man då internationellt kunna komma i mål med något som främjar natur och miljö. 

Tänk bara att här ska flyget minskas, men Arlanda ska byggas ut - flerfalt. Och bara en liten del av plasten som vi ska spara in på, och som vi samlar in, återanvänds. Resten, det vill säga det mesta, går till sopförbränning, för dessa anläggningar har vi ju investerat så mycket i att vi numera även behöver importera andras plastsopor att elda upp. Sen ska vi
 satsa på lokalproducerat, ekologiskt och fint, samtidigt går alltjämt miljarderna till subventioner för fossila produktionsmetoder. Både i Sverige och utomlands. Sen kämpar vi för att ta bort skadliga kemikalier från våra åkrar och livsmedel. Och så blir det lite dispenser som sparkar undan fötterna på dessa ambitioner.
Sen ska vi konsumera mindre, men varor av plastmaterial, engångsprylar och kläder och annat likande är fortfarande 
billigare om de innehåller icke förnybar plast eller oljeprodukter. Det krävs enligt ansvarig myndighet en rejäl förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett samhälle med minskad biltrafik och effektivare godstransporter för att lyckas minska utsläppen som målen är satta. 

Bor man i Stockholm så har man sedan ett 20-tal (eller mer?) år tillåtit snö (och annat skit, sopor, kemikalier m m) som skrapats från stadens gator, att tippas rakt ner i Mälaren, dricksvattentäkt för drygt 3 miljoner människor. Och så har vi subventionerna av bilåkandet. Och så vidare håller det på.

Nu ger myndigheterna dispenser åt sig själva och varandra, som tar udden ur alla försök till förbättringar. Och bråket i full gång. Som om man inte hade annat att hålla på med i skattefinansierad hållbarhetsverksamhet än att träta inbördes mellan myndigheter.

Hur ska då vanliga Svensson som vill starta ett vettigt hållbarhetsinitiativ tänka när signalerna från myndigheternas sida inte är trovärdiga? Hur ska vi bära oss åt för motivera gemene man och kvinna att förändra sitt liv, sin konsumtion och sina utsläpp. Är det barnen som ska lära oss? För vem annars, det verkar som om detta bara är början på bråken vi kommer att se de närmaste åren.
Och klockan tickar. Likaså som utsläppen tickar på. Undra på att folk får klimatångest?



Hur jobbar ni för att bli trovärdiga i ert hållbarhetsarbete? Går det att vara trovärdig? 

 

Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! Som vanligt bjuder vi på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som våra kursen i hållbarhet!

Nu är snart vår fortsättningskurs nr 2 uppdaterad Bygga en hållbar värld. Redan innan fanns ju En hållbar livsstil och vägen dit. Om råd för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 
Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.



Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics.
Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon, 
nästa vecka...Lev hållbarare! 



KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Från senaste uppdaterade kursen Bygga en hållbar värld: 

Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be



KOLLA IN NÅN AV VÅRA DEMOS:

http://www2.miljoutbildning.se/0demohallbarliv/index.html?jmptopg=normal_startsida.html

EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Den heliga kon är bäst ute på grönbete?

Visst är det jobbigt med förändringar. Och i synnerhet när det gäller vår konsumtion och livsstil. Och att tjata om maten och resorna är ju extra känsligt, eller?

Men så här är det, 2,5 miljarder fler människor blir vi inom en snar framtid. För om bara 30 år (2050) beräknas jordens befolkning vara 10 miljarder. Kommer maten att räcka till? Nej, det gör den inte. Punkt.

Men, ja, om vi förändrar våra vanor. Radikalt. Exempelvis måste mängden rött kött som vi konsumerar mer än halveras, samtidigt som mängden frukt och grönsaker dubbleras.

Uppskattningsvis måste 35 procent av våra kalorier komma från fullkorn och rotfrukter, som potatis, samtidigt som proteinkällorna i huvudsak bör vara vegetariska. Att äta rött kött går bra, men bara i snitt 14 gram per dag. Mängden frukt och grönsaker som vi får i oss varje dag bör vara minst 500 gram.

Enligt EAT-Lancet Commission, som initiativet kallas, utarmar dagens matproduktion jordens resurser på ett ohållbart sätt. Den är dessutom en drivande faktor bakom klimatföränd-ringarna. Sen ska ju många fler människors munnar mättas.

Dagens konsumtion är ohållbar på sina håll, och produktionsmetoderna räcker inte till och planetens resurser av odlingsbar jord och vatten räcker inte till hävdas det.

Samtidigt varnas det från annat håll för konsekvenserna av minskad, och alltför liten köttproduktion. Svenska eliten inom forskningen varnar för att detta riskerar att slå hårt mot den biologiska mångfaden och ekosystemtjänsterna, eftersom betande kor och får behövs för att behålla den biologiska mångfalden i naturbetesmarker.
Konsumtionen och klimatpåverkan

Nu kan vi följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom personbilsresor, flygresor, livsmedel, bostadsbyggande och boende samt textilier.

Naturvårdsverket kom nyligen med rapporten ”Mätmetoder och indikatorer” för att följa upp konsumtionens klimat-påverkan. Uppdraget ska förbättra statistiken för landets konsumtionsbaserade utsläpp och att ta fram indikatorer för att följa utsläppen inom områden där det finns potential att minska utsläppen.

Som det ser ut idag är vårt totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan cirka 100 miljoner ton per år eller 10 ton per person och år. Och det är inom dessa områden som Naturvårdsverket har tagit fram indikatorer för. Här är utsläppen av växthusgaser som störst d v s från boende och bostadsbyggande samt livsmedelskonsumtion, cirka 20 miljoner ton vardera. Sen kommer våra flygresor och personbilsresor med cirka 10 miljoner ton vardera. Textilierna står för en mindre andel, cirka 4 miljoner ton, men är relevant att följa eftersom en stor del av utsläppen sker i andra länder, anser man.

Kolla mer här:



https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trafikverket-underkanner-regeringens-klimatpolitik


https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2019/Matmetoder-for-konsumtionens-klimatpaverkan/


 
Och varmare blir det- ingen tvekar om det.

Visst är det härlig med varmt redan i februari. Men det bådar ju inte så gott, det vet vi ju. Att det inte är normalt. Eller är det det nya normala redan? Bild ovan från Nasa.

Forskare som kollar på temperaturer och utvecklingen där, varnar nu för att under de kommande 5 åren når vi 1 grader C över förindustriell nivå. Och trots alla rapporter i tid och otid händer inte mycket som vänder utvecklingen till det bättre.


De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Det visar senaste rapporten.

Världens utsläpp av koldioxid måste ner med 6–7 procent per år för att nå Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning. Men dit är det evghetslångt.

Under 2017 ökade koldioxidutsläpppen från fossila bränslen och industrin med 1,6 procent och de väntas öka ännu mer.

Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms.

Kolla mer här: 


https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-rapport-varnar-for-smalta-glaciarer-i-himalaya

https://www.bbc.com/news/science-environment-47144058


https://www.svtplay.se/video/20957624/
vetenskapens-
varld/vetenskapens-varld-varlden-i-vaxthuset-del-1?start=auto&tab=2019&fbclid=IwAR200o1uZ
drxDPMsost
BEgsp_ZxoXJwStPMDy7P-Bes91zBcxXHAWV1rot4
Och utsläpparna gör som de vill - i alla fall inom EU

2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.

Här är de 25 största utsläpparna i världen:
  1. Coal India
  2. PJSC Gazprom
  3. Exxon Mobil Corporation
  4. Cummins Inc.
  5. Thyssenkrupp AG
  6. Rosneft OAO
  7. Royal Dutch Shell
  8. China Petroleum & Chemical Corporation
  9. China Shenhua Energy
  10. Rio Tinto
  11. Petrochina Company Limited
  12. BHP Billiton
  13. Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
  14. Korea Electric Power Corp
  15. BP
  16. Total
  17. Valero Energy Corporation
  18. Chevron Corporation
  19. Toyota Motor Corporation
  20. Wistron Corp
  21. United Technologies Corporation
  22. Peabody Energy Corporation
  23. YTL Corp
  24. Phillips 66
  25. Volkswagen AG

Med hjäp av EUs regler så kan företagen själva öka sin produktion och sina utsläpp. Det är det som det senaste bråket handlar om,  Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Gratis utsläppsrätter för konkur-rensens skull får man av EU och  då får Preem dubblerade CO2-utsläpp i Sverige, och landar på första plats som största utsläpparen i landet.

Men det är ju för att rena den riktigt skitiga fartygsdieseln, och "renaste reningen" får man i Sverige i Preems nya anläggning,  hävdas det från försvarshållet.

Vilken fot ska man stå på, kan man undra.

Kolla mer här:


https://www.bbc.com/news/science-environment-45775309

https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-47198576

Utsläppsrapporten:

https://www.globalcarbonproject.org/

Ett vanligt vattendrag i Vietnam januari 2019
Pollinering för hand nästa?

Vårt intensiva jordbruk, där framför allt den tunga användningen av bekämpningsmedel och avskogningen av träd och buskar som tidigare omgav fältenär bovarna bakom insektsdöden är det som det larmas om i alla media nu.

De nya sorterna av bekämpningsmedel mot insekter som introducerats under de senaste 20 åren har varit särskilt allvarliga, exempelvis neonikotinoider och fipronil, kemikalier som används flitigt, som är långlivade och som steriliserar jorden.

Härtill kommer urbaniseringen och klimatförändringarna  som är också viktiga faktorer i sammanhanget.

Neonikotinoider har i flera studier bevisats vara skadliga för humlor och bin och EU har därför infört ett förbud mot substanserna.

Men i Sverige har Kemikalieinspektionen gett dispens för preparatet (innehållande neonikotinoider) för man tror att årets odlingar kommer att utsättas för stora insektsangrepp. 

Notera att det är en substans som Sverige tidigare drivit på att EU ska införa förbud mot. Och nu är bråket i full gång.

Miljööverdomstolen i Nacka satte P för detta idag, med beaktande av den försiktighetsprincip som gäller miljörättens område. Men var vi landar till slut det vet man aldrig. 

Tänkvärt är att utrotningstakten av insekter är åtta gånger högre än den är för däggdjur, fåglar och kräldjur. Värst ute är fjärilar, steklar och dyngbaggar. Nu går det fort. Utför.

Ta del av detta här:

https://www.sciencedirect.com/science/article
/pii/
S0006320718313636?via%3Dihub



Kolla in mer här:

https://www.sciencedirect.com/journal/
biological-conservation

...Som när man pumpar upp flodvattnet - orenat-  ur Mekongfloden. 
Tar vattnet aldrig slut? 

Hur är det med vårt dricksvatten egentligen?

Det är riktigt illa på sina håll och senaste tre åren har även delar av vårt land drabbats av svår torka. Sommaren 2018 var extrem som vi alla minns, och då drabbades över hälften av landets kommuner av vattenbrist och 85 av dem utfärdade förbud mot bevattning.

Och i år är El Niño på besök så man bör förbereda sig extra noga. Varmare och torrare blir det ganska säkert. 

För med ett förändrat klimat följer så klart  nya problem och utmaningar. Nu behövs innovationer inom infrastruktur, produktion och konsumtion. Och det gäller överallt inte bara i Sverige. Vi måste alla använda – och återanvända – vatten mycket smartare i framtiden. Nytt beteende behövs. 

EU-parlamentet röstade nyligen för ett förslag till EU-lagstiftning om återanvänd-ning av vatten som kan leda till en sexdubbling av mängden vatten som återanvänds..

Det handlar om att återvinna avloppsvatten för användning till bevattning av jordbruksgrödor. Lagförslaget föreslår miniminivåer avseende kvalitetsstandarder för vatten som ska återanvändas i bevattning, liksom åtgärder för att minimera riskerna och så förstås krav på de aktörer som ska producera, distribuera och lagra återvunnet vatten.

Återanvändningen av vatten inom EU år 2025 skulle då bli ca 6,6 miljarder kubikmeter per år, att jämföras med dagens återanvändning som ligger på 1,1 miljarder kubikmeter.

Det kommer att kräva investeringar på ca 700 miljoner euro. 

Men det är väl i grevens tid detta sker? 
Grundvattnet i vårt land är på sina håll på rekordlåga nivåer, så nu får vi hoppas på massor av regn i vår. 

Kolla in: 


https://www.bbcearth.com/blueplanet2/


Och hur ställer ni er till det här? Att avloppsvatten blir dricksvatten?

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7095780

 
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

Finns även på engelska!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Demo:
http://www2.miljoutbildning.se/demov5/index.html?jmptopg=0inledning_00inledning.html


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
http://www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? http://www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen.

 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit.



 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut?

Vill du veta mer om kursen hör av dig!
Vår på vår gata. 

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!


Grundkurser

EcoEducate Basics – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.




Engelsk variant Environmental training on the internet. Ute nu!


EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll.

Livsstilskurser - forsättningskurs  
En hållbar livsstil. Och vägen dit. Om att ändra till en mer hållbar livsstil. Tips och råd
.

Alla beställningar gör du på nätet på vår hemsida så får vi med alla uppgifter som behövs. Välkommen!