Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Mycket plast är det...
 
STOCKHOLM  Norr Mälarstrand. Skitig snö ner i vårt dricksvatten. Som vanligt. Inget nytt under solen.


Välkommen till 2019, då omställning 2.1 startar?

I alla fall om man får tro forskarna som kikar på klimatsäker matproduktion och konsumtion. Nu ska det bli krafttag mot överflödet. Konsumtionen ska minskas. All slags konsumtion. Inga flygresor. En köttbulle om dan. Lycka till med det.

När inte ens våra högsta politiker kan komma överens för planetens bästa, hur ska man då kunna kräva av världens medborgare att anpassa sig. Det blir den hårda vägen?

För på klimatmötet var det trångt mellan stolarna, men långt mellan resultaten. Om man kan tala om några särskilt uppseendeväckande resultat alls vill säga. Det mesta skjuts på framtiden att ta hand om. Våra barn och barnbarn får mycket att göra.

En stilla undran  är också när ska man ta plastproblemet på allvar. Nu är det en fråga i taget som gäller. Och samtidigt fylls haven, fiskarnas och fåglarnas magar, och även våra egna magar av plastpartiklar. 


Klimatmötet Katowice – mer snack än verkstad enligt många. Blir det bättre i Davos?

”It does not present a credible respons to the challenges we face” sade miljöorganisationerna i sitt gemensamma slutanförande, och det stämmer säkert.

Parisavtalet och regelboken lägger golvet, sen måste regioner som EU, länder som Sverige, kommuner, företag, organisationer och individer göra mer. Men det ska underlättas av att det finns ett globalt avtal att stå på. Skarpa mål kan förhoppningsvis komma på FN:s generalsekreterares Climate Summit denna höst. Om vi har tur.


"A race we can win. A race we must win. " 

Mer om detta:

http://sdg.iisd.org/events/un-2019-climate-summit/

Kolla också mer här:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-ar-de-viktigaste-sakerna-landerna-kom-overens-om-under-klimatmotet-i-katowice


Och nu är det på G i Davos

Mer här nedan om det pågående mötet i Davos,  WEF, World Economic Forum, dit man helst kommer i eget privatflygplan. Trångt mellan stolarna? Eller hur var det nu, trångt v g P-platserna. 1500 plan sägs det. Tur det finns så stor flygplats där uppe i Alperna. 


Se mer här:


http://www3.weforum.org/docs/WEF_Global_Risks_Report_2019.pdf

https://www.weforum.org/agenda/2019/01/david-attenborough-transcript-from-crystal-award-speech


Går det att vara ”hållbar” som konsument?

Ja kanske, lite. En dag i veckan? En dag varannan månad? 

Vilka möjligheter har konsumenter att agera miljömässigt hållbart? Genom en undersökning kartlägges vi konsumentupplevelser i olika branscher, och hur stor klimatpåverkan respektive bransch har.

För visst är vår konsumtion ohållbar – vilket inte minst märktes i julhandeln. Men vad sägs om att en märkning  införs som visar förväntad livslängd och vilken miljöpåverkan produkten har- kan det vända trenden? Saker bör också designas så att de går att reparera och återvinna.

Nu vill IVL svensk miljöforskning göra en insats. Måtte de lyckas! Undrar hur de kommer att ta sig an alla vitvarutillverkare t ex. Vi vet ju sedan tidigare att livslängd kan designas in i en produkt. 

Kolla mer här:


https://publikationer.konsumentverket.se/var-verksamhet/rapport-2018-17-konsumenterna-och-miljon-2018

https://www.forummiljosmart.se/nyheter/medelalders-man-har-svarast-med-miljomassig-konsumtion/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/klimatduellen-vilken-forpackning-ska-du-valja



Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! 

Nu har vi snart vår fortsättningskurs nr 2 uppdaterad. Bygga en hållbar värld. Redan innan fanns ju En hållbar livsstil och vägen dit.

Väkommen på provtur! 
Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.



Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics.
Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon, 
nästa vecka...Lev hållbarare! 



KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg


KOLLA IN NÅN AV VÅRA DEMOS:

http://www2.miljoutbildning.se/0demohallbarliv/index.html?jmptopg=normal_startsida.html

EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 

Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Plastberg i kolossalformat

Mellan Kalifornien och Hawaii finner vi plastberget: The Great Pacific Garbage Patch (GPGP). Ett platssopberg i kolossalformat.

Visste du att större delen av plasten som flyter omkring i våra hav och vattendrag, kommer från tio olika floder, varav åtta i Asien och två i Afrika.

 
Forskare varnar för att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i haven, om nedsmutsningen fortsätter. 







Kolla in mer här:

https://www.cbsnews.com/news/the-great-pacific-garbage-patch-cleaning-up-the-plastic-in-the-ocean-60-minutes/?fbclid=IwAR2vAQjG4TagS00VihbySu9h8LfTSZDKJPg4gZedjOac_kadFGwGMny-d64
 
Asiens floder

Ser man på hur det ser ut i vissa av Asiens floder och stränder så är det ett fullt förståeligt antagande. Plast så långt ögat kan nå finner vi i floder, sjöar och hav och på stränderna. Biologiska sopor, plastsopor, byggnadsmaterial - allt skyfflas ut i floderna.

Där man sedan odlar sin fisk och sina skaldjur. Och hämtar sitt vatten för att bevattna sina grödor, och i många fall även hämta sitt dricksvatten. Sedan kommer översvämningarna och tar med sig resten. 
 
Ett vanligt vattendrag i Vietnam januari 2019
Sopkassar på ICA, vaddå?

Urskillingslöst skyfflas plast- och andra sopor ner i floderna, sjöarna och vattendragen. Av alla. Vanliga medborgare, butiker, företag.

Soporna transporteras sedan runt i haven och med de årliga översvämningarna åker resten sedan ner, det som mot förmodan samlats på hög. 

Det finns inte ett vattendrag, skogsdunge eller vägren där det inte guppar runt fullt synliga sopor, oftast plastsopor.

Här måste vi snabbt bistå med stor kraft. Sophämtning och miljömedvetandet måste få enorm fokus. Det måste vara vårt jobb. 

Att betala 3 kronor för en plastpåse på ICA ter sig ganska litet när detta kommer i fokus. Vems är ansvaret för nedskräpningen? Vart tar förresten dessa pengar vägen? Borde väl hamna i en FOU-fond kan man tycka, för att ta bort plasten från våra gator?
Bali badar i plast. Januari 2019.
När plasten tar över vårt liv

Ta- med- hem-maten, Take away, är en företeelse som ökar i Sverige och i hela världen, och här finns plasten i engångsförpackningar i alla skepnader och former.

Nu finns stora behov av att hitta nya lösningar, och det snabbt. Får vi ner användningen av engångsförpackningar sparar vi både resurser och minskar nedskräpningen.

För det är ingen nyhet att engångsartiklar är en stor bidragande faktor till skräp som hamnar i naturen och i våra vatten, sjöar och hav, och så klart, i
 takt med att snabbmatsindustrin ökar, ökar också plastnedskräplingen. Så är det bara.

IVL Svenska Miljöinstitutet startar nu (äntligen!) ett nytt projekt som ska jobba med att försöka lösa engångsförpacknings-problematiken vid hämtmat. Håll tummarna för att de lyckas. Snabbt.

Som vi vet sker nu den mesta plastned-skräpningen i Asien, i de största floderna dumpas tonvis med plast och annat avfall, varje dag, varje minut, varje sekund. Här bor också en stor del av planetens medborgare.

Exakta mängderna vet ingen men därifrån sägs minst 80 % kanske uppemot 90 % av plastskräpet som nu cirkulerar i våra hav komma.

Plastanvändningens miljöpåverkan - ny utredning klar nu

Plastanvändningens miljöpåverkan går att minska. Men det finns jobb att göra innan dess.

Vi bör inrätta en nationell plastresurs och öka efterfrågan på återvunnen plast med hjälp av ekonomiska styrmedel. Det är några av de förslag som IVL:s avfallsexpert och regeringens särskilda utredare ger i utredningen Hållbara plastmaterial som precis kommit ut.

Kolla mer här:


https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/12/sou-201884

och här:

https://www.naturskyddsforeningen
.se/havsplast

https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/skrapet-i-havet

Stränderna är fulla av plast

Det uppskattas att det varje år letar sig 13 miljoner ton plast ut till världshaven. En del hamnar på paradisstränderna.

Som här på Bali 2019. En vanlig syn varje morgon.

Kolla in mer här:


https://www.svtplay.se/video/20658192/plast-overallt
PLASTEN - När kommer Plast Big Bang?
När inträffar plast big bang?

Plasten, vår käre följeslagare i vått och torrt. En livspartner som vi har väldigt svårt att avstå ifrån.

För tänk bara på att plastmaterial finns i stort sett i allt du kastar ögonen på; din bil, din cykel, dina kläder, din tandborste, dina kökssaker, ditt kylskåp,din tv, radio, mobiltelefon, och din mat.

Ja, just det din mat, och ditt vatten. Att fina badstränderna och vägrenarna blir nedsmutsade och det ser väldigt tråkigt ut, men konsekvenserna är desto större på vår hälsa, vår matproduktion och vår överlevnad. 

För du visste väl att plasten tagit sig in i det vi äter, och det vi dricker, och ännu vet vi inte allt om konsekvenserna på vår livsmedelsförsörjning, dricksvatten-försörjning och sist men inte minst, på människors och djurs hälsa.

Ett är i alla fall säkert, i den takt vi konsum-erar plast i alla dess former, minskar mängden dricksvatten, och haven fylls av plast i stället för fisk och alger. 

Vi gräver själva den grop vi kommer att falla ner i. Plask! Nej, snarare ett bang.

Ett Plast-big-bang.

Kolla in mer här:


https://www.nature.com/articles/s41598-018-22939-w
Kött och ännu mera kött.
Men hur mycket konsumerar du människa?

Har du koll på hur mycket du bör äta för att säkra planetens överlevnad. Nu kommer nya rön. Är du beredd att byta till en klimatsmat livsstil? För planetens skull.

Lantbruket bidrar med nästan en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen. Därtill står matproduktionen för 70 procent av all vattenanvändning från floder och grundvatten. Och så ska det produceras mat till ytterligare 2–3 miljarder människor till år 2050. Det går inte ihop. Inte ens med avancerad matematik.

En köttbulle rött kött om dagen. Max.  100 gr rött kött per vecka. Och därtill nötter, linser, bönor och grönsaker. Här är din nya klimatsmarta tallriks-modell.

Läs och begrunda nedan:

https://www.thelancet.com/commissions/EAT

https://www.dn.se/debatt/stall-om-snabbt-till-nyttigare-och-mer-klimatsmart-mat/

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/
varningen-sa-maste-vi-ata-for-att-radda-jorden/
Flyget är den allra värsta boven?

Flygresandet går ner. Det säger senaste undersökningen.

Ja visst, men bara de inrikes resorna i Sverige och orsakerna tros snarare vara det vackra vädret i somras än ett ökat klimat-engagemang, eller vad tror ni själva?

Samtidigt boomar nämligen de utrikes flygresorna från Sverige och det finns inga tecken på att de skulle minska i världen i övrigt.

Nu står exempelvis stora delar av Asiens befolkning, som aldrig flugit förr, och stampar i flygterminalerna, för att inleda sin allra första resa. Vi pratar om hundratals miljoner människor som ska göra sin allra första flygresa de närmaste åren. Hisnande.

Då undrar man kanske vad vårt lilla bidrag här hemma gör för skillnad. Att avstå flyget.

Vårt bästa bidrag torde vara att vi får väldig fart på forskning och utveckling för att skapa utsläppsfria flygresor. För sluta flyga, det kommer folk inte att göra. I varje fall inte utomlands.

Kika lite nedan:

Så stora utsläpp av växthusgaser ger de svenska flygresorna:


http://dela.dn.se/ULZ4cidLaTGoGLc8PlOeFEb
efqLa8s2D6rPUU6uOGoUZ1zROW-SwvG2AmAcfEmh0krdxevvXwbtHb6jRX5gqBg,


 
 
Är det Plasten som är värsta miljöboven? Nej, så behöver det inte vara. Eller?
 

Plasten som varit vår frälsning i mångt och mycket är nu rena döden för oss människor och djur på planeten.

Från att nedskräpningen varit en estetisk fråga, har den blivit en ren hälsofråga. I snart allt vi konsumerar finner man plast i någon form. Och konsekvenserna på människors och djurs hälsa har vi ännu föga aning om. Tyvärr.

Hållbar plastanvändning – finns det då?

Naturvårdsverkets beskrivning av hållbar plastanvändning innebär att plasten har ett värde som gör att den inte förbrukas i onödan, eller hamnar i naturen. Dessutom att den är fri från farliga ämnen, och att plastföremål återanvändas i så hög utsträckning som möjligt för att därefter materialåtervinnas samt att råvaran är fossilfri och/eller återvunnen.

En hållbar plastanvändning bör inbegripa att plasten inte innehåller problematiska ämnen och tillsatser som försvårar material-återvinningen.

Den nya utredningen (SOU 201884) menar att en hållbar plastanvändning inte kan uppnås så länge det sker ett läckage av plast inklusive mikroplast till miljön – att förhindra plastläckage är själva grundförutsättningen för en hållbar plastanvändning.

Så, då går det inte att vara hållbar och samtidigt använda plast. Eller hur var det nu?

Kika mer här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/12/sou-201884/

Kolla också in nedan. Klicka på understrukna för länk:

En ny studie utförd av Helmholtz Center for Environmental Research i Tyskland. Studien är baserad på ett dussintal rapporter och skräp samlat från 79 platser längs 57 floder, skriver New York Post.

De värsta miljöbovarna är långa och stora floder i länder med bristfällig avfallshantering. Enbart Ganges, i Indien, och Yangtze, i Kina, sägs tillsammans transportera 900 000 ton plast till världshaven varje år. I jämförelse så transporterar Themsen, i England, “enbart” 19 ton plast årligen.

Skulle man halvera nedskräpningen i de tio smutsigaste floderna så skulle mängden plast i världshaven sjunka med 45%. 

V em ska betala??

Nu undrar man ju vem är ansvarig för allt detta? Vem ska betala för städningen? Det kan man fundera på.

Greenpeace har nyligen genomfört en omfattande undersökning tillsammans med organisationen Break Free from Plastic Movement. Under nio månader har 10 000 volontärer i 42 länder samlat in plastskräp och antecknat namnet på det företag som står bakom plasten. Informationen har sammanställts i en lista över de företag som bidrar mest till plastnedskräpningen.

Tänkvärt.
 
Och här är företagen som ansvarar för det mesta av plastskräpet i världen enligt undersökningen:
  1. Coca-Cola
  2. PepsiCo
  3. Nestlé
  4. Danone
  5. Mondelez International
  6. Procter & Gamble
  7. Unilever
  8. Perfetti van Melle
  9. Mars Incorporated
  10. Colgate-Palmolive
 
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

Finns även på engelska!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Demo:
http://www2.miljoutbildning.se/demov5/index.html?jmptopg=0inledning_00inledning.html


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
http://www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? http://www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen.

 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit.



 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut?

Vill du veta mer om kursen hör av dig!
Snart på en gata nära dej.

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!






Grundkurser

EcoEducate Basics – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.


Engelsk variant Environmental training on the internet. Ute nu!


EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll.

Livsstilskurser - forsättningskurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit.