Det digitala hotet
 
Det här med digitalisering av utbildning verkar röra upp många känslor. Varför är det så? Som Lars Almén säger i intervjun nedan så hör man ofta att lärare är antingen för eller emot digitalisering, men det är ju sällan man möter en ”anti-penna-och-anti-papper-diskurs”. Digitala verktyg verkar upplevas som ett hot. En förklaring som jag kan se är att istället för att erbjuda ökade möjligheter för undervisningen, så skapar de en känsla av inkompetens hos individen. Därför blir kompetensutveckling kring de digitala verktygen nödvändigt om de ska kunna ge mervärde i undervisningen – vi behöver ett digitalt kompetenslyft.
 
Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Folkbildningen är viktig för kunskap om digital teknik – och granskning av den
 
Lina Rahm, som nyligen disputerade vid Linköpings universitet, visar hur folkbildningen har bidragit till att Sverige nu är ett av världens mest digitaliserade samhällen, vilket skapar både innanförskap och utanförskap. Förhoppningen kring att utbildning ska lösa problem och realisera förhoppningar med den teknologiska utvecklingen gör att folkbildningen har varit och är ett mycket viktigt redskap i den svenska digitaliseringen.

– Idag diskuteras digital kompetens som någonting nödvändigt för att delta i samhället, säger Lina Rahm.

Läs mer...
 
   
Photo by rawpixel on Unsplash
Digital teknik har gjort distansutbildningen social
 
Nyligen disputerade Céline Cocquyt vid Vrije Universiteit Brussel, med avhandlingen The social outcomes of adult learning – Understanding the role of individual and instructional factors in online and blended learning

Hennes forskning pekar på vikten av att ta hänsyn till den vuxnes bakgrund när man utformar en utbildning. Den sociala aspekten i webbaserade eller delvis webbaserade utbildningar är viktig, jämfört med i den traditionella distansutbildningen där interaktionen mellan deltagare var begränsad.
 
Läs mer...
 
   
Forskningen visar vägen till nya satsningar på exkluderade äldre
 
De tre forskarna Ulli Samuelsson, Encell, Tobias Olsson, Lunds universitet, och Dino Viscovi, Linnéuniversitetet, har i ett gemensamt projekt tittat på i vilken omfattning äldre personer har tillgång till, och använder sig av, digital teknik.

Resultatet från deras studie har blivit uppmärksammat och omtalat i nationell och lokal media och har bidragit till att föra diskussionen om digital delaktighet och stöd till insatser för personer som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap framåt.

Läs mer...
 
   
Läraren Lars Almén forskar om skolans digitalisering
 
I och med regeringens digitaliseringssatsning så har det börjat hända saker ute i landets klassrum. Nu ska eleverna programmera och lära sig att använda digitala verktyg i sin vardag, och en känsla av brådska har många gånger präglat införandet av allt det nya. En relativt obefogad brådska om man frågar Lars Almén, som i sina forskarstudier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping följer just satsningen på digitalisering.

Läs mer...                                                                           
 
   
Kommunikationen kring forskning allt mer digital
 
Encells forskare har börjat berätta om sin forskning i korta filmklipp. Allt för att det ska vara möjligt för fler att ta del av resultaten. Först ut är Cecilia Bjursell, som pratar om existentiella perspektiv på lärande senare i livet, och Martin Hugo, som pratar om unga vuxna med högfungerande autism. Här kan du titta på deras presentationer.

Läs mer...
 
   
Nu är det dags igen för årets upplaga av Encells uppsatstävling. Sista dag för att skicka in sin uppsats är den 30 juni. Tävlingen är öppen för studenter vid svenska högskolor och universitet. 

Läs mer...
 
   
Tid för livslångt lärande
 
Det ligger i tiden med livslångt lärande men har vi tid för det? I arbetslivet finns en trend att det blir mer av allt. Det blir fler och fler processer för hur arbete ska genomföras, det finns större krav på samverkan och integration mellan områden och behovet av kontinuerlig inlärning under hela livet ökar hela tiden. Vi tar sällan paus och funderar på om det är något som ska förenklas eller tas bort. En sak som vi inte kommer att kunna ta bort är att fortsätta utbilda sig under hela livet. Men vem är det egentligen som ska ta ansvar för det livslånga lärandet? Är det individen, arbetsgivaren, staten eller någon annan?

Läs mer...
 
   
Tips på konferenser:
 
Vestlunddagarna: Sann demokrati - en utopi? 14-15 mars, Stockholm.
Sann demokrati – en utopi? Ett seminarium om demokratins dilemman. Tollare folkhögskola.
 

Sustainable adult education and learning in organisational settings, 13-15 may 2019, Copenhagen
8th Nordic Conference on Adult Education and Learning.

Adult education research and practice between the welfare state and neoliberalism, 19-22 september 2019, Belgrade
ESREA 9th Triennial European Research Conference. This conference is an opportunitiy to gather researchers and scholars – from all adult education disciplines and sectors, from academia, policy and practice – in order to discuss how the tectonic shifts in economic, political and social models shape adult education and the main challenges they raise, considering the multiple crises – especially the crisis of the welfare state – that affect modern times.


Ytterligare konferenser finns här.