Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
God Plastfri Jul!
önskar EcoEducate 
 

God hållbarare jul! 

Nu är vi snart framme vid årets slut igen. Jul och nyår ska firas, med massor av god mat, godis och dryck, och så julklappar på det, så klart. Det skulle inte förvåna någon om det blev rekordkonsumtion till jul i år igen, liksom varje år. Och plastkorten dansar in i kassamaskinerna och handlarna jublar, liksom transportföretagen, e-handeln, förpackningsindustrin och plasttillverkarna. Precis som vanligt med andra ord. Konsumtionen och dess effekter på allt är precis som vanligt. Eller är det det? När kommer notan?

Notan är nog redan här. I alla fall om man ska tro på rapporten som görs varje år av Global Carbon Project, som sponsras av FN-initiativet Future Earth, och som kommer att presenteras vid det pågående klimattoppmötet i Polen.

 
Det obehagliga beskedet är här att koldioxidutsläppen beräknas öka med 2,7 procent under 2018, med ett osäkerhetsintervall mellan 1,8 och 3,7 procent, vilket innebär att utsläppen av koldioxid landar på en ny rekordnivå.
 
– 2018 års fossila koldioxidutsläpp sätter oss på en bana för uppvärmning som för närvarande ligger långt över 1,5 grader, säger huvudansvarige forskaren. 

Kolla in mer på: 

https://www.aftonbladet.se/a/4dkyAq
 
Palmoljan står äntligen i fokus.

Nu har regeringen bestämt att PFAD som är ospårbar inte längre ska få ta del av skattelättnader för biobränsle. Detta ska gälla från 1 juli nästa år. Många har varit kritiska och pekat på det ohållbara i att subventionera ett bränsle, som bidrar till skogsskövling och som snarare ger ökade, än minskade utsläpp. Och så klart ger slopade skattelättnader för restprodukt från palmolja, höjda priser på HVO. Inga konstigheter.

Men även godiset nu till jul ifrågasätts. De ”heliga korna”, julgodiset, innehåller massor av palmolja och som konsument har man ofta ingen kolla på vad som är vad, och vad som är bäst att köpa. Ett är säkert, certifierad palmolja är ok numera. Ganska ok i alla fall. Beroende på vem man frågar.

WWF, d v s Naturskyddsföreningen tror inte på en bojkott av palmolja, eftersom det inte hjälper regnskogarna eller orangutangerna. Suget efter palmolja är för stort och då är det bättre att satsa på certifiering för en hållbar framtagning.

Vill du kolla om ditt julgodis innehåller bra eller dålig produkt. Se nedan exemplen från artikeln nedan:


Julgodiset som innehåller certifierad palmolja:
 
  • Aladdin-och Paradis-asken
  • Delicato-asken
  • Lindt – alla fyllda praliner
  • Lindor choklad.
  • Ischoklad – många sorter innehåller palmolja, läs på förpackningen
  • Nutella
  • Fazer julchoklad och andra fyllda praliner
  • Fazers Geisha och Wienernougat
  • Marabous twist-påse, daim, co-co, Japp och Tack-pralinerna.
  • Cloettas romerska bågar och skumtomtar med chokladöverdrag
  • Kinderägg
  • Snickers, Mars, Twix och Kit-kat
  • Toffifee
  • Merci-askarna

Vill du veta mer om vilka som inte innehåller certifierad t ex, kolla nedan t ex:

https://www.aftonbladet.se/a/5VdgzX


De 20 största står för 80 procent av utsläppen

Världens största ekonomier, den så kallade G20 gruppen, är inga föregångare när det gäller utsläpp precis. Detta enligt den stora årliga genomgången Brown to Green Report.
Här visar man på att 82 procent av energiförsörjningen fortfarande kommer från fossila bränslen, och dessa länder står för 80 procent av de totala utsläppen av växthusgaser.

Det som händer i dessa länder är därför avgörande för om man ska kunna nå Parisöverenskommelsen, eller ej.

Kolla mer här:


https://www.climate-transparency.org/g20-climate-performance/g20report2018


Även årets upplaga av FN-rapporten “Emissions Gap Report 2018”, visar att gapet mellan de faktiska utsläppen och de utsläppsminskningar som krävs, blir allt större.

Rapporten, som släpptes av FN-organet UNEP inför COP24 Katowice visar att koldioxidutsläppen återigen ökade 2017, efter att ha minskat något tre år dessförinnan.

Enligt rapporten krävs mycket drastiska åtgärder, av ett slag som inte skådats tidigare, för att vända utvecklingen. Och det verkar vara en oändligt lång väg kvar att gå. Betänk bara att: 2016 subventionerade G20-länderna kol, olja och gas med 147 miljarder dollar. Bara Frankrike och Kanada, får in mer skattepengar genom pris på koldioxid än vad de lägger på subventioner av fossila bränslen.

Och inte verkar vi vara så mycket bättre i Sverige heller. Om sanningen ska fram. Kolla själva:


https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper--utslapp-till-luft-andra-kvartalet-2018

Kolla in nedan för ännu mer info:

COP24, FNs klimatkonferens pågår 2-14 December 2018, i Katowice, Polen.
Sir David Attenboroughs varning på konferensen ser du i filmen nedan:


bbc.in/2Pd3yfPhttps://www.facebook.com/BBCPolitics/videos/199930977607729/

Mer om konferensen och annat:

http://cop24.gov.pl/

http://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/26895/EGR2018_FullReport_EN.pdf?isAllowed=y&sequence=1

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-meteorolog-temperaturer-kan-stiga-med-fem-grader

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/koldioxidhalterna-nar-rekordhoga-nivaer
 
 
Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa vår grundkurs:
EcoEducate Basics.
Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon, 
nästa vecka...Lev hållbarare! 



KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg


KOLLA IN NÅN AV VÅRA DEMOS:

http://www2.miljoutbildning.se/0demohallbarliv/index.
html?jmptopg=normal_startsida.html


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 

Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Flyget som vi älskar - och hatar

Flygandet ökar i vårt land, semester-flygandet framför allt. Och tillgängligheten också, samtidigt som det finns väldigt få uppenbara acceptabla alternativ t ex nattåg ner till kontinenten. 

Det blev utkonkurrerat av lågprisflyget för länge sedan. Det är inte konstigt med tanke på den ojämlika beskattningen mellan alternativen. Spelplanen är inte jämlik.

Vare sig man flygvägrar eller inte, så kommer flygandet att fortsätta som förr, det råder det ingen tvekan om, tror experterna. Frågan är bara hur får vi flyget klimatsmartare än idag. Elflyg och biobränsle ska rädda oss. Kanske. Men när?

Skatt på flyget 
Nu finns redan flygskatt i hälften av EUs länder, om man räknar till antalet invånare.
I exempelvis Tyskland, Storbritannien (sen 24 år), Frankrike med flera EU-länder finns sedan flygskatt, och år 2012 fick vi en EU-skatt på flyget, en CO2/kg skatt på cirka 20 öre. Men höghöjdsutsläppen omfattas inte.

Det är beslutat av FNs flygorgan ICAO att ett globalt system för flyget ska införas från under åren 2021 till 2027. Vi får se hur det går med det. Alla ska vara med på tåget, f´åt flyget. 

Flygskatten i Sverige har givit en liten minskning på flygandet, men experter tror att det är lika mycket skatten som debatten om flyget, och varma somrar, som startat minskningen.

Alla vill ha biobränsle
Det är biobränsle nu som behövs för att få ner utsläppen snabbt. Men räcker det till alla?  Nej, det gör det inte, enligt branschföreträdare. Men betalningsviljan är stor.

Det är styrmedel, såväl globala som internationella för ökad biobränsleanvändning som behövs om vi snabbt ska ner i utsläpp. Sen gäller att modifiera flygvägarna för att minska höghöjdsutsläppen, och därtill skapa bättre tåg- och digitala resvägar.

Idag är styrmedlen för svaga och reduktionsplikten (blanda i biodrivmedel i flygbränslet) för liten. Den kan och bör successivt höjas anser experter. I Norge införs en kvotplikt redan 2019. 

Biobränslet är ett avsevärt dyrare bränle och idag finns egentligen endast en leverantör globalt. Styrmedel här skulle öka investeringarna och konkurrensen, och få effekt på priset och på utsläppen.

Omställningsviljan finns hos flygbolagen, men internationella avtal och styrmedel tar väldigt lång tid. De kan ändå implementeras väldigt snabbt, om man vill, p g a att antalet aktörer inom kommersiellt flyg inte är så väldigt många.

I Sverige kan du idag betala extra för att tanka grönt på inrikesflyget BRA, och SAS ungdomsbiljetter tankar endast med grönt bränsle är det utlovat. So far so good, s a s.

Elflyget kommer!?
Blir elflyg det nya folkflyget? Ja, vi kan hoppas! Bättre, billigare och mindre buller och utsläpp måste vi ha - för i dag är inte flyget hållbart. Så är det bara.

Nu pågår ett ”elrace" inom flyget, om vem som kommer först med elflygplan? I Norge har man t ex bestämt att år 2040 ska allt inrikesflyg vara elbaserat. När bestämmer Sverige nåt i samma riktning?

Höga höjder inte så bra för klimatet
Höghöjdseffekterna, dvs utsläppen av t ex vattenånga och partiklar kommer man inte åt med nytt bränsle.

Så länge vi har förbränningsmotorer kommer vi inte åt klimateffekterna säger proffsen, eftersom det skapas kondensstrimmor, som i sin tur skapar ex vis cirrusmoln som har stor klimatpåverkande effekt. Detta skulle endast eldrift kunna lösa, tror forskare. Vi håller tummarna för vetenskapen som för oss framåt. Nyårsönskan! 

Lyssna in lite här: 

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140801?programid=412


Flyget - Allas vår älskling.
Trångt värre i tillväxtens spår.
Strategierna avlöser varandra?

Fler än hälften av jordens befolkning bor i dag i städer. Man beräknar att till år 2050 bor 80% i städerna. Och problem som medföljer urbaniseringen kommer direkt. Som ett brev på posten. Hit hör exempelvis trängseln, utökade transporterna, uppvärmningsutsläpp  och försämrade luftkvaliteten, ohälsa och dödsfall i dess spår.

EU har sedan tidigare jobbat på med sin klimatstrategi och vill satsa på förbättringar och insatser inom sju områden fram till 2050. 

Återstår att se om man verkligen kan komma överens:

• Ökad energieffektivisering
• Ökning av förnybara energikällor
• Renare transporter
• Satsningar på cleantech/ industriell       återvinning/ cirkulär ekonomi
• Smarta transport- och elnät
• Eko-förvaltning av jord- och skogsbruk
• Koldioxidlagring
E-Handeln sätter transporterna i rampljuset.
 

Nu är det 11 år kvar till år 2030. Konsumtionen och efterföljande transporterna är i fokus. Fossilfri fordonsflotta – är det verkligen möjligt?
Ja, vi får hoppas det. För allas skull. Men det tar tid. Konsumtionen boomar som aldrig förr.

År 2017 var brytpunkten. Då ökade inte längre den fysiska handelns omsättning, medans e-handelns ökade markant.

Frågan är nu går det att göra e-handeln snabb, billig och hållbar v g leveranserna? Det försöker många finna svaret på.

Det handlar om att skapa en så låg miljöpåverkan som möjligt per leverans. Men är det alls möjligt med tanke på t ex alla bomkörningar, returflöden och det faktum att ökningstakten är enormt bränsledrivande.

Flera prov med sista milens distribution finns nu i vissa städer. Det satsas på cykel eller mindre elfordon, eller till och med sopgubbar (torrsopor) som levererar paket när de ändå är i fastigheten och hämtar soporna. Tanken är så klart mindre CO2 utsläpp, mindre med buller, trafik, färre bilar och fler mötesplatser, i stället för fler transportbilar.

Nu i juletider är det väl som allra mest ansträngt v g transporterna kors och tvärs. Kanske skulle man satsa på en upplevelse i stället för ett paket som ska skickas från land och rike, när och fjärran?

Kolla in Science Space target och annat nedan:

https://www.cdp.net/en/campaigns/commit-to-action/science-based-targets

Kolla in filmen här om leveranser i staden.

http://www.alskadestad.se/om_alskade_stad/

 
 
Kommer tomten med paket?
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

UTE NU! Finns även på engelska!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Demo: 
http://www2.miljoutbildning.se/demov5/index.html?jmptopg=0inledning_00inledning.html


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
http://www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? http://www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Snart på en gata nära dej.

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!






Grundkurser

EcoEducate Basics  – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.


Engelsk variant Environmental training on the internet. Ute nu!


EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll. 

Livsstilskurser:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.