Samverkan i Stockholms län går långt tillbaka i tiden. Närmare bestämt 25, 40, 50, 60 och 72 år tillbaka. 

Ja, man gå tillbaka till 1946 för att hitta de första rötterna till Storsthlm. Då bildades nämligen Stockholms förortskommuners samarbetsnämnd. Bakgrunden var en del konflikter mellan staden och förortskommunerna, och med den nya nämnden ville man underlätta samarbetet dem emellan och gemensamt bli starkare i förhandlingarna med staden. I början av 50-talet förbättrades samarbetsklimatet och kommunerna kom att samarbeta om både bostadsproduktion, regionplanering och sjukvård. År 1958 bildades Storstockholms planeringsnämnd, vars viktigaste uppgift var att samordna bostadsbyggandet och kollektivtrafiken i länet. Även andra frågor aktualiserades inom nämnden. Till exempel bildades 1963 en skolkommitté inom planeringsnämnden med ansvar för gymnasieplanering i regionen. 1968 gick Landskommunernas förbund ihop med Stadsförbundet och bildade Svenska Kommunförbundet. Det nya förbundet skapade länsavdelningar, så även i Stockholms län. Tio år senare, 1978, fick de tre organisationerna ett gemensamt kansli. 1990 beslutade dåvarande Svenska Kommunförbundet (idag Sveriges kommuner och landsting, SKL) att avveckla sina länsavdelningar. Dagens organisation föddes 1991, då kommunerna i Stockholms län beslutade att starta Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Ytterligare några år senare, 1993, införlivades förortsnämnden och planeringsnämnden i KSL. Och för två år sedan bytte KSL namn till Storsthlm.

Mycket har hänt under dessa år och omvärlden förändras snabbare än någonsin. Men kärnan i verksamheten är den samma. Det handlar om att skapa samspel, samverkan och samarbete mellan kommunerna för att skapa välfärdstjänster och god service för alla som bor och verkar i vårt län.

Nu ser vi fram emot en ny mandatperiod och nästa steg på samverkansresan. När landstinget den 1 januari blir Region Stockholm kommer samarbetet med kommunerna och därmed Storsthlm stärkas ytterligare. Med gemensamma mål och hårt arbete kan vi komma långt!

Med önskan om en god jul och ett riktigt gott nytt år!


Madeleine Sjöstrand
Förbundsdirektör, Storsthlm

Den 14 november skedde övergången till de nya arbetssätten enligt lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Övergången gick enligt plan och inga större justeringar har behövts göras i WebCare.

Övergången innebär dock en del förändrade arbetssätt för såväl kommunerna som landstingets verksamheter och det har rapporterats om vissa svårigheter att anpassa sig till de nya arbetssätten. Därför kommer Storsthlm och landstinget att gemensamt ta del av avvikelserna från respektive verksamheter och därefter fatta beslut om ytterligare information och om det finns behov av att revidera riktlinjer och rutiner.

För närvarande pågår arbetet med att ta fram en långsiktig överenskommelse och i Storsthlms kommunala nätverk förbereder man sig inför en förhandling med landstinget om hur den ska utformas. Här kan du läsa mer om det pågående arbetet

I Stockholms läns gymnasieregion behövs en kraftsamling för att gemensamt planera och dimensionera gymnasieutbudet, särskilt med tanke på att det behövs 20 000 fler gymnasieplatser till 2025. Expansionen stärker behovet av att hantera utökningen ekonomiskt hållbart i kombination med hög kvalitet i länets gymnasieutbildningar.

En viktig fråga för att veta hur man ska planera för framtidens gymnasieskola är förstås att ta reda på hur ungdomar tänker när de väljer gymnasieutbildning. Idag finns det nämligen stora skillnader på söktrycket mellan olika skolor som erbjuder samma program och inriktningar.

Som de senaste årens gymnasiebehovsrapporter från Storsthlm visar behöver yrkesprogrammens attraktivitet öka både i regionen och nationellt. Därför har politiska styrgruppen för gymnasieregionen prioriterat insatser för att få elever att söka yrkesprogram. På gymnasiemässan som nyligen anordnades, samarbetade Storsthlm med Arbetsförmedlingen, Skolverket, WorldSkills och Sveriges Byggindustrier under parollen” Vi vet var jobben finns”. Syftet var att inför elevernas karriärval öka deras kunskap om den regionala arbetsmarknaden.

I samband med gymnasiemässan genomfördes även årets andra regionala dialog för gymnasieregionen. De årligen återkommande dialogerna syftar till att samla politiker och chefer oavsett huvudman med ansvar för gymnasiefrågor i länets kommuner och diskutera gymnasieverksamhetens utveckling. Denna gång var temat ”Hur vet vi att regionens gymnasieskolor är av god kvalitet?”. Under dialogen beskrev bland annat Academedia och Nacka kommun hur de arbetar med kvalitetsuppföljningen i sina skolor, med särskilt fokus på hur man utgår från skolornas egna förutsättningar.

Kontakta Karin Soffiantini-Yildiz om du vill veta mer

 

Vad är det som avgör hur och vad du kommer att söka till gymnasiet?
– Jag vill kombinera teoretiska ämnen med praktiskt skapande. Just nu lutar det åt att jag söker till det estetiska programmet, kanske med dans eller foto. När jag väljer skola går jag på hur stämningen verkar vara på de olika skolorna. Hur stora skolorna är och om det finns matsal, idrottshall och sådant. Jag vill också veta om det finns extra hjälp för de som behöver.

Vad tyckte du om årets gymnasiemässa?
–  Det gav mycket att vara på gymnasiemässan. Jag fick reda på hur många timmar jag får ägna mig åt de ämnen jag är riktigt intresserad av om jag söker olika program och skolor. Det var bra att träffa gymnasieelever. Av dom fick jag en bättre bild av hur det är på de olika skolorna.

Ett arbete som tagit fart under hösten är målet att öka kommunernas nytt av Inera. Inera, som bland annat levererar tjänsten 1177, är ett bolag som vuxit fram ur landstingens behov av gemensamma IT-lösningar, som för ett par år sedan förvärvades av Sveriges Kommuner och Landsting. I samband med det blev även Stockholms alla kommuner delägare.

Storsthlms uppdrag är att i nära samarbete med Stockholms läns landsting bidra till att kommunernas behov av gemensamma digitala lösningar kan tillgodoses av Inera.

– Vi arbetar i ett så kallat programråd där representanter för alla kommuner och landsting finns. Vi är något mer än kunder till Inera, vi är delägare och medskapare och det gäller att sitta i framsätet här, säger Catrin Ditz som är programledare för Digital agenda och en av två företrädare för Stockholmskommunerna.

Läs mer om arbetet här

Kontakta Catrin Ditz vid frågor

Skåneregionen har under fyra års tid arbetat med att sätta grunden för Sveriges andra helintegrerade satsning för att föra samman svenska för invandrare (sfi) med yrkesutbildningar. Det hela, som började som ett projekt, har nu blivit en permanent verksamhet.

I november arrangerade Kommunförbundet Skåne en konferens om resultaten av Yrkes-sfi i Skåne. David Norman, som är processledare på Storsthlm inom arbetsmarknads-, integrations- och vuxenutbildningsfrågor, var där.

– Det unika med det här projektet är att svenskundervisningen integreras med yrkesutbildningen, den planeras och genomförs på samma ställe, vilket ger eleven mycket bättre förutsättningar att utveckla det svenska språket. Eleverna får en snabbare väg till egen försörjning och blir matchningsbara mot yrke och jobb, säger David Norman, processledare inom arbetsmarknads-, integrations- och vuxenutbildningsfrågor på Storsthlm.

Hösten 2017 formades en arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för att starta upp sfi med yrkesutbildning i Stockholmsregionen. Läs mer om arbetet här

Vid frågor, kontakta David Norman

Den 6 december beslutade Storsthlms styrelse att rekommendera kommunerna att ställa sig bakom den regionala vattenförsörjningsplanens mål och strategier.

Här kan du läsa mer om arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen och vår intervju med Johanna Lindgren.

Vid frågor, kontakta Thomas Fredriksson

Nej, inget nyårslöfte om träning, utan en möjlighet att lyfta viktiga frågor till Storsthlms förbundsmöte. Enligt stadgarna har de ombud som kommunerna har valt rätt att motionera. Även varje medlem – kommun – har möjlighet att lämna in motioner. Senast den 21 januari ska motionerna ha inkommit till Storsthlm, gärna digitalt till info@storsthlm.se.

Motionerna bereds av Storsthlms styrelse som tar fram ett förslag till svar. Till sist behandlas motionerna på förbundsmötet den 21 mars.