Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Utrotning 2.0 är här.
 

Nu avlöser de varandra. Rapporterna om vår konsumtion, vår livsstil och vårt framtida öde. 
 
Och ingen vill röra sig en enda millimeter från det de har idag.

Flyga, resa, äta mycket kött, bo varmt och stort, renovera hus och hem, köra bil så ofta det går, göra fina vinster på börsens alla fonder, oavsett inriktning och skaffa barn. Men visst har vi klimatångest ändå? Lite. Men vill vi ändra på oss?

Nja, kanske...Kolla nederst om undersökningen från Sifo. Om den kan appliceras och gäller gemene man och kvinna, då har vi väldigt lång väg kvar att gå...

Redan förra nyhetsbrevet kom skrämselrapporten, länken finner du här igen. 

Global Warming of 1.5°C.


Artutrotning i människans spår.

Vi lever i ännu en period av kraftigt ökad utrotning av arter. Men denna gång sker det inte på grund av naturkatastrofer utan på grund av mänsklig aktivitet. Enligt senaste studien skulle naturen behöva tre till fem miljoner år för att återhämta sig och återfå de arter som tros försvinna under de närmaste femtio åren. Och det kommer att ta fem till sju miljoner år att återställa den biologiska mångfalden till den nivå som fanns i människans barndom.



RapportenWWF:s Living Planet Report 2018pekar på att bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar två tredjedelar av världens bestånd av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur att vara borta om några få år.

Man har visat på att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014. Det innebär att 7 av 10 vilda ryggradsdjur riskerar att vara borta om bara två år, om trenden håller i sig.

Förlusterna av ryggradspopulationer är tydligast i tropiska regioner, och värst är det i Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattenspopulationerna (t ex groddjur) har minskat med hela 83 procent.



Nu vi måste vända kurvan uppåt för biologisk mångfald. Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer, för utan fungerande och friska ekosystem, som förser oss med jord, luft, vatten och hav, blir vi alla förlorare, enligt WWF.



Men hur mycket förstår vi av problemet? 

Inte mycket alls visar det sig, enligt Sifo-undersökningen nyligen. Vi, gemene man och kvinna, underskattar grovt förlusten av biologisk mångfald, och dess konsekvenser. 


Kolla in:
Living Planet Report 2018

http://www.pnas.org/content/115/44/11262


Vi flyttar produktionen utomlands, där även utsläppen blir till. 

Kolla in denna artikel från DN: Det är inte gratis att rädda klimatet
Mer nedan:
 
..."Beräkningarna bekräftar Naturvårdsverkets egna siffror, som dessutom visar att andelen utsläpp som svensk konsumtion genererar utomlands ökat kraftigt över tid. 1993 var de 46 procent, nu alltså kring 66.
 
Det är inte svårt att förstå varför. Vi har blivit bättre på att producera klimateffektivt i Sverige, samtidigt som produktion av varor med stora utsläpp har flyttat utomlands.

Grundproblemet för det vi importerar är självklart detsamma som för det vi producerar här. Priset är ofta för lågt. Det fångar inte de långsiktiga kostnaderna av koldioxidutsläpp och tilltagande växthuseffekt. Men vi saknar de instrument som vi har för produktion på hemmaplan. Lagstifta om regleringar och ekonomiska styrmedel kan vi göra i Sverige, inte i andra länder."......
......
 
"Konsumentmakt erbjuder ett sätt att komma runt den begränsningen. Om vi bryr oss tillräckligt mycket köper vi bara produkter vars pris tar hänsyn till klimatet. Man skulle kunna tänka sig en certifiering som garanterar att de rosor i blomsterbutiken som flugits in från Kenya kompenserats med tillräckligt många planterade träd för att binda de växthusgaser som släppts ut på vägen.
 
Risken är dock att klimatkrav och pris blir för lågt. Tillräckligt för att döva samvetet, men inte för att dämpa den tilltagande växthuseffekten."...

En av många åsikter i ämnet.

Håller du med?

 
Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa vår grundkurs:
EcoEducate Basics.
Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon, 
nästa vecka...Lev hållbarare! 



KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg


KOLLA IN NÅN AV VÅRA DEMOS:

http://www2.miljoutbildning.se/0demohallbarliv/index.
html?jmptopg=normal_startsida.html




Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Plasten vår framgång och vår undergång?

Plastskräpet har länge visat sig negativt påverka både enskilda arter och naturmiljöer, med exempelvis uppmärksammade fall med valar som flutit i land med magsäckarna fyllda av plast, plast funna i vårt dricksvatten, i vårt salt och i fiskar vi äter. Listan kan göras lång.

Det har också i flera år efterfrågats EU-gemensamma åtgärder. Men det går långsamt. Väldigt långsamt.



Inom EU pågår nu ändå bland annat förslag riktade mot engångsplatsartiklar. Dessa står för omkring 70 procent av nedskräpningen i haven. Målet är att halvera mängden plastföremål till år 2030.

Enligt många kommer inte detta att räcka på långa vägar.

Det föreslås i alla fall att alla PET-flaskors korkar ska sitta ihop med flaskan framöver, och att det inte längre ska vara gratis med engångsprodukter.

Engångsplastpåsarna ska endast omfattas av utökat producentansvar och informationskrav, vilket innebär att kostnaden för insamling och upplysningsarbetet ska läggas på de som säljer produkten.



Så vill EU-kommissionen stoppa plastskräpet:
  • Plastkoppar och matbehållare– Nationella reduktionskrav, utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Tops, bestick / tallrikar / sugrör, plastballongpinnar– Förbud och utfasning.
  • Ballonger– märkningskrav, utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Paket och omslagspapper– utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Dryckesbehållare/flaskor och lock – designkrav, utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Cigarettfimpar– utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Våtservetter – märkningkrav, utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Engångsplastpåsar– utökat producentansvar och informationskampanjer.
  • Fiskeredskap– utökat producentansvar och informationskampanjer.
Frågan är hur långt de når med detta inom EU. Lobbyfolket lär inte sitta i det tysta. 

Mer kunskap finns här:

https://tv.nrk.no/serie/folkeopplysningen-kort-forklart/KMTE51001118/03-10-2018

https://www.svt.se/special/hogar-av-plast-dar-ingen-bor/

https://www.naturskyddsforeningen.
se/syntetplagg


Kolla in om fimparna: 

https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fakta-om-skrap/varsta-skrapet-fimpen

För visst går det? Att man ser plasten som en råvara!

Visst kan vi öka plaståtervinningen. Mycket. Nu ska det snart ske.

Det samlade marknadsvärdet för plast-avfallet uppgår nämligen till miljardbelopp, visar nya rapporter (IVL m fl). Störst potential har återvinningen av plast-förpackningar och plast från byggen och bilar.

Enligt IVLs experter är det ett enormt slöseri att så mycket plast går förlorad både miljömässigt och ekonomiskt.

Tänkvärt är att det är en besparing med cirka 70 procent att övergå till återvunnen råvara istället för att använda ny råvara, så visst finns här pengar att tjäna och miljövinster. Stora pengar och stora vinster.

Som väntat är det förpackningar, både från hushåll och från verksamheter, som har störst potential att materialåtervinnas men även byggprodukter som rör, golv, kyl och frys samt plastdelar som kommer från bilar.

Även förekomsten av farliga ämnen, som skulle kunna försvåra eller omöjliggöra en säker materialåtervinning, utgör inte heller något större hinder för dessa återvinnings-möjligheter.

Man kan även göra klimatvinster genom att byta ut en plasttyp mot annan, då det är skillnad i koldioxidbelastningen beroende på vilken typ av plast som används.

Det är i designstadiet man måste byta ut till plasttyper som har lägre miljöpåverkan, där det är möjligt, samtidigt som man använder största möjliga andel återvunnet material.

Så visst finns det hopp, men var finns investerarna?

Läs hela rapporten:

http://www.naturvardsverket.se/
Documents/publikationer6400/978-91-620-6844-8.pdf?pid=23338




  
Värsta plasten-80 procent av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper, snusdosor och cigarrettpaket. www.hsr.se
SMHI
Vi är storkonsumenter, men det visste vi väl redan?
 
Nu har miljöpåverkan från svensk konsum-tion kartlagts.

Massor av föroreningar och utsläpp som den svenska konsumtionen ger upphov till sker utanför Sveriges gränser. Detta visste vi redan. Man undrar hur vi står till jämfört med resten av EU, men därom inget i rapporten. Det får vi ta upp här en annan gång. 
 
Naturvårdsverket presenterar nu en kartläggning över miljöpåverkan av svensk konsumtion och svenska investeringar.

Rapporten som är den mest omfattande hittills bygger på datamodellen Prince och är framtagen av forskare från bland annat KTH, Chalmers, Stockholm Environment Institute och Statistiska Centralbyrån.
 
Här kan vi få reda på hur svensk konsum-tion påverkar luftföroreningar, klimat-utsläpp, resurs- och vattenanvändning och kemikalieanvändning i Sverige och utomlands.



Slutsatsen är att svenskarnas miljöpåverkan är relativt stor, framförallt om man ser till påverkan utanför Sveriges gränser där de flesta av de produkter som svenskarna konsumerar tillverkas.

Upp emot 80 procent av de utsläpp av farliga kemikalier som är kopplade till svensk konsumtion sker utomlands. 75 till 95 procent av användningen av bekämpningsmedel och antibiotika som konsumtionen ger upphov till uppstår utanför landets gränser, framförallt i Europa men även i Sydamerika.


 
I Sydamerika bidrar svensk köttkonsumtion till skövling av regnskog. Importen av palmolja leder till ökad skövling av regnskog i Sydostasien. Nu bekräftas tidigare studier som visar att mat, transporter, boende och investeringar i byggprojekt står för huvud-elen av svenskarnas utsläpp av växthus-gaser och luftföroreningar.
 
En positiv trend som beskrivs i rapporten är att miljöpåverkan från konsumtionen inom Sverige minskat något trots att tillväxten ökat. Detta tycks inte ha skett på bekostnad av ökade utsläpp utomlands.
 
Kolla in:
 
Lite bra att ha koll på....
 
96 procent av svenskarna uppger att de är beredda att göra livsstilsförändringar för att minska sin klimatpåverkan.

Men förhållandevis få kan tänka sig att avstå från att flyga utomlands. Det visar en ny undersökning av Sifo för Ticket resebyrå.

Enligt undersökningen kan en överväldi-gande majoritet av svenskarna tänka sig att förändra sitt beteende för att värna om klimatet.

Men det handlar om mindre förändringar i vardagen. När det kommer till det som uppfattas som större uppoffringar, som att avstå från utlandsresor eller shoppa mindre, är förändringsviljan betydligt mindre

Det som flest svenskar kan tänka sig göra för att minska klimatpåverkan är enligt undersökningen att sopsortera, 51 procent. På andra plats kommer att minska sin plastanvändning, 48 procent. På tredje plats kommer att äta mer lokalproducerat och säsongsanpassat 48 procent. Det är dock betydligt färre som kan tänka sig att dra ner på köttet, 28 procent.



Att avstå från att ta flyget inrikes kan 23 procent av de tillfrågade i undersökningen göra. Men endast 10 procent av svenskarna kan tänka sig att avstå från att ta flyget utomlands.

 
 
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

UTE NU!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Demo: 
http://www2.miljoutbildning.se/demov5/index.html?jmptopg=0inledning_00inledning.html


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
http://www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? http://www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Snart på en gata nära dej.

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!






Grundkurser

EcoEducate Basics  – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.
Ny upplaga ute nu. 

Engelsk variant Environmental training on the internet.


EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll. 

Livsstilskurser:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.