Nummer 3, oktober 2018
 
I det här numret kan du läsa om:
 
  • Staden ska funka för alla - arena för kunskap
     
  • Kartläggning av hemlösheten
     
  • Satsning på tillfälliga boenden
     
  • Erfarenheter av nya Bab-lagen
     
Insiktsarena ska ge ökad förståelse
 
Insiktsarenan visar prov på flera obetänksamheter i vår gatumiljö. Här poserar Andreas Johansen vid en typ av skylt som finns på flera håll i staden.
Göteborg har begåvats med en insiktsarena. Där ska stadens anställda få ökad förståelse för vad det kan innebära att ha en nedsatt funktion, fysisk eller psykisk. På sikt är målet att vår stad ska funka för alla.

Andreas Johansen är utvecklingsledare på fastighetskontoret och driver tillsammans med kollegorna på utvecklingsavdelningen arbetet med insiktsarenan som är inrymd där det tidigare var en tobaksaffär och en del av en restaurang i hörnet av Norra Hamngatan och Smedjegatan.
I lokalen finns numera en mängd utrustning som på olika sätt ger nedsatt funktion, exempelvis en äldredräkt med tyngder som orsakar svaghet och dålig balans. Ett par tjocka glasögon framkallar olika grader av starr, och en ljudanläggning skapar koncentrationssvårigheter.

Varför behövs en sådan här arena?
-Den som bär skon vet var den klämmer. Det är väldigt nyttigt att prova på, har man inte testat på hur det är att vara blind kan det vara svårt att förstå vad det innebär. Vi tror att det blir betydligt lättare att ta vara på funktionshindrades rättigheter om fler får uppleva vad det handlar om. Här behövs en förhöjd kunskap, säger Andreas Johansen och tillägger:
-Att ha den här typen av insiktsövningar är inget nytt, men nu har vi en lokal och utrustning för att uppfylla det uppdrag som kommunstyrelsen gett oss, att vi ska kompetensutveckla stadens anställda i tillgänglighetsarbetet och det gäller även enkelt avhjälpta hinder.

Är det vissa grupper av anställda som ni tar emot?
-Nej, alla är välkomna att anmäla sig oavsett vad de jobbar med. Men vi tror att de som jobbar inom äldreomsorgen eller med funktionshindrade redan har större kunskaper än andra. Det känns verkligt angeläget att vi får hit vissa yrkesgrupper, exempelvis lärare, arkitekter och de som jobbar med strategisk planering av infrastruktur. De kan skapa bättre förutsättningar i framtiden.

Hur många räknar ni med att ”utbilda”?
-Vi tar emot grupper på mellan 6 och 16 personer och kommer att kunna ha öppet två dagar per vecka. Samtidigt är det vår förhoppning att vi kan kunna ta emot fler besökare genom att samarbeta med skolans förvaltningar och med ”senior Göteborg”. Att de kan vara här och ta emot intresserade som anmält sig.

Vad är framtidsvisionen?
-Att det här är en testverksamhet som ger mersmak, och att vi kan ha en större arena med mera plats där även de som inte arbetar i kommunen får komma och prova på. För att skapa en stad som funkar för alla krävs en bred folkbildning. Gensvaret hittills har varit mycket stort, och vi kommer därför att vid två tillfällen under höstterminen ha öppet hus för allmänheten. Första var 5 oktober och nästa blir 3 december mellan klockan 10-15, berättar Andreas Johansen.

Appen för enkelt avhjälpta hinder
För 1,5 år sedan var det premiär för fastighetskontorets app för enkelt avhjälpta hinder. Den har gjort ett segertåg och vunnit pris samtidigt som den fått göteborgarna att kritiskt granska sin stadsmiljö. Första året gjordes 400 anmälningar via appen. Med gamla blankettsystemet gjordes i snitt åtta (8) anmälningar per år.
-Appen har verkligen varit lyckosam. Det känns som vi prickat in något som saknades i Sverige, säger projektledaren Andreas Johansen.
 Anmäl hinder är byggd i så kallad öppen källkod vilket innebär att vem som helst fritt kan kopiera källkoden för att göra en egen app med samma syfte och funktion.
-Det är närmare 40 kommuner som hört av sig för att få veta mer om appen, berättar Andreas Johansen.  
 
Hemlöshet i Göteborg 2018
 
Kartläggningen visar på olika tendenser
 
Årets kartläggning visar en nedåtgående tendens jämför med 2016 års kartläggning.Antalet hushåll i hemlöshet har minskat med 3 procent, även antalet barnfamiljer och barn har minskat något i årets hemlöshetskartläggning.  
 
Den visar att 3 329 hushåll med 3780 vuxna och 1 611 barn är hemlösa, enligt Socialstyrelsens definition. Men kartläggningen visar även att den akuta hemlösheten ökar i Göteborg, främst bland barnfamiljer.
Stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Angered har fortfarande flest antal hushåll i hemlöshet. Hushållens sammansättning är i princip oförändrade och andelen utlandsfödda är på liknande nivå som 2016.
 
Den största förändringen är att antalet hushåll utan social problematik ökar inom akut hemlöshet, och framförallt för utlandsfödda och barnfamiljer. Drygt 60 procent av alla hushåll i akut hemlöshet är födda utomlands men bland barnfamiljerna är nästan alla föräldrar födda utomlands.
 
Missbruk- och beroendeproblematik och psykisk ohälsa är de mest förekommande orsakerna till att personer är hemlösa. Därefter följer personer som är födda utomlands och som inte kommer in på den ansträngda bostadsmarknaden. Även våld i nära relationer är en vanlig orsak till hemlöshet och de flesta är kvinnor med eller utan barn.
 
Här hittar du kartläggningen:
 
 
Göteborg satsar på tillfälliga boenden med coachning
 
Det finns en ökad efterfrågan av tillfälliga boendeplatser i staden. Därför startades i juli ett boendekoncept som omfattar cirka 100 platser i korridorsliknande boenden samt 15–20 rum för barnfamiljer och unga vuxna.

I konceptet ingår även boendecoachning för att hjälpa de boende att söka och hitta permanent bostad. Rent praktiskt sker tillskottet av tillfälliga boendeplatser genom att staden ställer om tidigare mellanboenden och HVB-hem. 
 
Åtgärden är en förstärkning av andra insatser som redan finns för målgrupperna i Göteborg. Satsningen görs i samverkan mellan stadsdelarna och SPINK (samlad placerings- och inköpsfunktion i Göteborgs Stad), social resursförvaltning
samt fastighetskontoret. Staden samarbetar även med Stadsmissionen för att stärka boendecoachningen.
Det finns flera åtgärder, som stödhandtag och anpassade tvättställ, som gör att den boende kan bo kvar i sin bostad. Bild: Lo Birgersson
Nya lagen ger både tydlighet och merjobb
 
I drygt tre månader har lagen om bostadsanpassningsbidrag varit i kraft.
Den har inneburit tydligare regelverk, men också merjobb och ökad tidsåtgång från ansökan till beslut.


För Annika Jenefeldt och Anna Glansberg, chef respektive handläggare på bostadsanpassningsenheten har lagen inneburit en ny påtaglig arbetsuppgift.
- Numera ska sökande inkomma med köpeavtal vid bostadsrätt eller hyreskontrakt vid hyresrätt tillsammans med ansökan. Detta för att säkerställa att samtliga som är ägare eller nyttjanderättshavare till bostaden ger sitt godkännande till anpassningen, säger Anna Glansberg.
- Om avtalet eller kontraktet inte finns med ansökan innebär det en längre handläggning och ökad administration, säger Annika Jenefeldt.

Uppgift för stadsdelarna

En annan nyhet med lagen är att de som bor i gruppboende eller äldreboende inte längre kan få bidrag. Deras behov av anpassning blir en fråga för stadsdelarna.
När det gäller byte av bostad har lagen också som mål att ge extra tydlighet.
- I den nya lagen framgår det att bidrag inte ska ges till åtgärder som beror på att bostaden är uppenbart olämplig för den sökande och dess funktionsnedsättning, säger Annika Jenefeldt.
Det som kan göra en bostad ”uppenbart olämplig” kan vara dess storlek, planlösning, antal våningsplan och nivåskillnader i eller i anslutning till den.
- Tidigare lag var väldigt luddig när man bytte bostad. Nu kommer vi efter ett antal domar förhoppningsvis få en utvecklad praxis och en ”lista” över vad man kan tänka på om man har funktionsnedsättning och funderar på att flytta till en annan bostad, säger Anna Glansberg.

Placering av stödhandtag

Enhetens personal har varit ute och haft informationsmöten om lagen för intygsskrivare från olika stadsdelar och Närhälsan.
Informationen har bland annat handlat om att bidrag inte kan lämnas till bostadsanpassning om problemet kan lösas med hjälpmedel som kan erbjudas av landstinget eller kommunen enligt Hälso- och Sjukvårdslagen. Därför är det viktigt att det framgår av intyget om hjälpmedel har provats eller uteslutits.
Ytterligare en fråga som tagits upp är att det ska framgå av intyget var stödhandtag ska placeras, exempelvis genom markeringar på plats eller måttangivelser i intyget.
Det är också viktigt att den senaste versionen av ansökningsblankett används. Den finns att hämta på Göteborgs internetplats.  
Antalet ansökningar om bostadsanpassning är cirka 4 000 årligen. Genomsnittsåldern på de sökande är 75 år.