|
|
I det här nyhetsbrevet vill vi informera om det pågående arbetet med LSS-utredningen, och även ge underlag och tips för intressepolitiskt påverkansarbete i era lokalföreningar och länsförbund. Spara gärna nyhetsbreven och använd dig av dem när vi tillsammans fokuserar på att stärka LSS och stärka personer med utvecklingsstörning.
|
|
 |
Länsstyrelsen i Stockholms län har uppmärksammat problemet med bristen på gruppbostäder och servicebostäder i länets kommuner. Den 21 september anordnade länsstyrelsen ett seminarium som vände sig till personal inom kommunernas plan- och byggnadsförvaltningar samt socialtjänsten. Eva Borgström, intressepolitisk samordnare vid Riksförbundet FUB, medverkade och talade på temat ”Vi vill som alla andra kunna välja hur vi bor och vem vi bor tillsammans med”. Förutom bristen på bostäder lyfte Eva problemet med alltför stora gruppbostäder, samlokalisering av LSS- och SoL-verksamheter samt resultat från FUB:s boendeenkät 2014.
Övriga medverkande på seminariet var Karin Flyckt och Ann-Kristin Landebjer, Socialstyrelsen samt Mats Jansson, Autism & Aspergerförbundet. Ett 50-tal personer från kommuner i Stockholms län och privata företag inom området kom till det uppskattade seminariet.
Stafettpinnen behöver tas över av fler länsstyrelser
Det är brist på bostäder enligt LSS i 170 av landets 290 kommuner. FUB hoppas nu att fler länsstyrelser tar efter länsstyrelsen i Stockholms goda exempel! Men lite ”påtryckning” från FUB:s länsförbund i frågan måste nog till. Vid behov kan tips på personer att kontakta förmedlas av Eva Borgström, via kontaktpersonerna på länsstyrelsen i Stockholm.
För inspiration; klicka här för att se hur inbjudan och programmet i Stockholm såg ut.
|
|
 |
Eva Borgström och Nina Alander från träffade den 11 september Försäkringskassans områdeschef avdelning funktionshinder, Ingeborg Wass Forslund och Partnerstratgeg, nationell samverkan Susanne Lövergren. Mötet skedde med anledning av de många signaler från medlemmar till FUB som kommit in angående indragen aktivitetsersättning.
En fråga som ställdes var vad som ligger bakom ökat antal indragen aktivitetsersättning. Försäkringskassan svarade att ingen lagändring eller nya direktiv ligger bakom men förklarade att Försäkringskassan gjorde en fördjupad rättslig granskning 2016. Deras slutsats var att 25 procent av dem som hade aktivitetsersättning borde ha fått avslag på ansökan då utredningsunderlagen var bristfälliga (Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 2016:6). Granskningen ledde till en satsning på stöd i utredningsmetodik för handläggare av aktivitetsersättning. Stora satsningar har därefter gjorts för att uppnå likformighet vid handläggningen. I regleringsbrevet för 2017 stod att Försäkringskassan skulle utveckla utredningarna vad gäller både aktivitetsersättning och sjukersättning. Försäkringskassan lyfte upp problemet med bristfälliga läkarintyg.
Andra frågor som ställdes var vilka direktiv handläggarna får när det gäller utredningar, hur samverkan ser ut mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt vad vi ska svara medlemmar som fått aktivitetsersättningen indragen. En fråga som ställdes till Försäkringskassan handlade även om att Lärvux slagit larm om studenter som mist aktivitetsersättning/sjukersättning.
Försäkringskassan kommer att upprätta ett funktionshinderråd där FUB:s förbundsjurist Julia Henriksson kommer att representera FUB och Funktionsrätt Sverige.
|
|
| | |
Riksförbundet FUB har fått information från olika håll att personer har blivit av med sin aktivitetsersättning när de har börjat läsa på Lärvux.
Reglerna om aktivitetsersättning vid studier innebär att man kan ansöka om vilande ersättning under den period man studerar. På så sätt har man rätt till aktivitetsersättning efter att man slutat studera. Här tror Riksförbundet FUB att det uppstår missförstånd hos Försäkringskassan. Aktivitetsersättningen ska bara vilandeförklaras om studierna är av sådan karaktär och omfattning att de förutsätter att man har en arbetsförmåga som man antogs sakna när man blev beviljad aktivitetsersättning. Många av FUB:s medlemmar saknar arbetsförmåga men kan ändå studera på Lärvux. Lärvux ger inte rätt till studiemedel från CSN. Personer som saknar arbetsförmåga och studerar på Lärvux har fortsatt rätt till aktivitetsersättning.
Riksförbundet FUB har påtalat problemet med indragen aktivitetsersättning för Försäkringskassan och fortsätter att följa frågan.
|
Riksförbundet FUB har haft brukardialog med Socialstyrelsen om hur Barnkonventionen tillämpas i LSS-handläggning.
Vi lyfte fram att LSS-handläggare behöver ha relevant kunskap om bemötande och kommunikation för att kunna möta alla barn på rätt sätt. Vi diskuterade också den rapport som FUB har tagit fram tillsammans med forskare Monica Larsson om föräldraansvar för barn med funktionsnedsättningar. Där konstaterar Monica bland annat att många handläggare helt saknar kunskap om Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) och att det är väldigt svårt för handläggare att avgöra vad som är ”barnets bästa” när man inte kan kommunicera med barnet.
Socialstyrelsen presenterar sin kartläggning i slutet av februari 2019.
Här kan ni läsa Monica Larssons rapport.
|
 | |
Riksförbundet FUB har fått information från olika håll att personer har blivit av med sin aktivitetsersättning när de har börjat läsa på Lärvux.
Reglerna om aktivitetsersättning vid studier innebär att man kan ansöka om vilande ersättning under den period man studerar. På så sätt har man rätt till aktivitetsersättning efter att man slutat studera. Här tror Riksförbundet FUB att det uppstår missförstånd hos Försäkringskassan. Aktivitetsersättningen ska bara vilandeförklaras om studierna är av sådan karaktär och omfattning att de förutsätter att man har en arbetsförmåga som man antogs sakna när man blev beviljad aktivitetsersättning. Många av FUB:s medlemmar saknar arbetsförmåga men kan ändå studera på Lärvux. Lärvux ger inte rätt till studiemedel från CSN. Personer som saknar arbetsförmåga och studerar på Lärvux har fortsatt rätt till aktivitetsersättning.
Riksförbundet FUB har påtalat problemet med indragen aktivitetsersättning för Försäkringskassan och fortsätter att följa frågan.
|  | |
Riksförbundet FUB har haft brukardialog med Socialstyrelsen om hur Barnkonventionen tillämpas i LSS-handläggning.
Vi lyfte fram att LSS-handläggare behöver ha relevant kunskap om bemötande och kommunikation för att kunna möta alla barn på rätt sätt. Vi diskuterade också den rapport som FUB har tagit fram tillsammans med forskare Monica Larsson om föräldraansvar för barn med funktionsnedsättningar. Där konstaterar Monica bland annat att många handläggare helt saknar kunskap om Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) och att det är väldigt svårt för handläggare att avgöra vad som är ”barnets bästa” när man inte kan kommunicera med barnet.
Socialstyrelsen presenterar sin kartläggning i slutet av februari 2019.
Här kan ni läsa Monica Larssons rapport.
|
|
|
 |
Som vi tidigare har berättat driver FUB tillsammans med Funktionsrätt Sverige ett fall om rätt till kontaktperson. Läs mer här. Fallet drivs av Riksförbundet FUB i samarbete med Funktionsrätt Sveriges projekt ”Från snack till verkstad”. Projektet syftar till att stärka användning av Funktionsrättskonventionen i Sverige och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter.
Under sommaren avslog Kammarrätten i Stockholm överklagandet. Med en kort motivering anser domstolen att Kristoffer, som har blivit av med sin kontaktperson efter 21 år, inte är tillräckligt socialt isolerad för att ha rätt till kontaktperson. Domstolen ger ingen närmare förklaring till hur den har beaktat grundprinciperna i LSS eller Funktionsrättskonventionen och Europakonventionen.
Riksförbundet FUB och Funktionsrätt Sverige har nu överklagat kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Målet kring kontaktperson är principiellt viktigt eftersom det saknas praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Detta leder till att det ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun som fattar beslutet.
|
|
Aktivitetsersättning är en ersättning som kan ansökas hos Försäkringskassan för de som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av t.ex. funktionsnedsättning, t.ex. om man deltar i en daglig verksamhet enligt LSS.
Riksförbundet FUB har innan sommaren börjat få in samtal från personer som tidigare under flera år har haft aktivitetsersättning men nu blivit av med detta. Försäkringskassan motiverar avslagen med att personerna istället ska söka sig till arbetsförmedlingen för att få arbete eftersom man anses ha arbetsförmåga. Försäkringskassan bryr sig i regel inte om att läkarintyg säger annat. Förutom lönebidrag finns det sedan åtminstone 2017 en variant via arbetsförmedlingen av arbete som heter skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. Denna variant vänder sig direkt till personer med kognitiva funktionsnedsättningar tillhörande personkrets 1 i LSS. I regeringens regleringsbrev till arbetsförmedlingen och i viss mån till Försäkringskassan står det tydligt att dessa myndigheter i samarbete ska utreda behovet av och genomföra insatser för att t.ex. personer med aktivitetsersättning utvecklar eller återfår arbetsförmågan och kan få arbete.
För att få en kartläggning över problemen på nationell nivå att använda i intressepolitiska sammanhang är det angeläget för riksförbundet att få svar på följande frågor:
- Har någon av era medlemmar blivit av med sin aktivitetsersättning med hänvisning till att man är arbetsför?
- Har någon av era medlemmar blivit av med sin aktivitetsersättning och samtidigt dagliga verksamhet med hänvisning till att man är arbetsför?
Svar mejlas vänligen till förbundsjurist Nina Alander på nina.alander@fub.se |
|
Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder enligt LSS 15 § punkt 7, dvs. personer tillhörande personkrets 1 i LSS.
Samverkan ska inte blandas ihop med samråd. Samråd är frivilligt och sker i form av funktionshinderråd där kommunen styr innehållet.
Det har inkommit många samtal till riksförbundet FUB om brister i samverkan med sina egna kommuner i samband med t.ex. upprättande av interna riktlinjer och byggande av nya LSS-bostäder.
Det är angeläget att riksförbundet FUB får in underlag från FUB lokalföreningar att använda i sitt nationella intressepolitiska arbete kring samverkan och behöver svar på följande frågor:
- Har ni i er lokala FUB-förening en faktiskt fungerande samverkan med er kommun?
- Har ni i er lokala FUB-förening tecknat samverkansavtal med er kommun?
Om ni inte har samverkan med kommunen så kräv detta och nöj er inte med funktionshinderråd som reellt sett inte ger några konkreta resultat.
Svar mejlas vänligen till förbundsjurist Nina Alander på nina.alander@fub.se |
|
|
|
Information om förbundskansliets arbetsgrupp om LSS
Eva Borgström, samordnare
Tel: 08 - 508 866 31, e-post: eva.borgstrom@fub.se
|
