Planenligt utgångsläge
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
September 2018 PBL Nano #8
Bygglovsprövning för åtgärder inom område med detaljplan – Planenligt utgångsläge
 

Lektionsmål
 
Deltagaren ska få kännedom om att det inte bara är den sökta åtgärden som ska överensstämma med detaljplanen utan det gäller även den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser.

I förra månadens NANO presenterade vi en kort sammanfattning av bestämmelserna om liten avvikelse från detaljplan. I denna månads NANO fortsätter vi på temat avvikelse från detaljplan men tar nu upp frågan om ”Planenligt utgångsläge”.

Åtgärden ska vara planenlig
Som huvudregel vid bygglovsprövningen för åtgärder i område med detaljplan gäller enligt 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att den sökta åtgärden ska vara planenlig. Från detta krav finns alltså en möjlighet att göra vissa undantag, vilket vi beskrev i förra månadens NANO. En sak som ibland kan vara lätt att glömma bort är att undersöka hur det förhåller sig med den befintliga fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden avser. I 9 kap. 30 § PBL finns nämligen även ett krav på att den fastighet och det byggnadsverk åtgärden avser överensstämmer med detaljplanen. Om inte detta krav på det planenliga utgångsläget är uppfyllt föreligger det kort sagt ett hinder mot att bevilja bygglov.

Äldre bestämmelser
Frågan är då vilken betydelse en redan befintlig avvikelse får på en ny ansökan om bygglov. Till viss del ges svaret redan i 9 kap. 30 § första stycket 1 b PBL. Där anges nämligen att om avvikelsen har godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser så innebär avvikelsen i sig inte längre ett hinder mot att bevilja lov för den nya ansökan. Att uttrycket ”denna lag” innebär PBL framstår ju som en självklarhet. Men vad innefattar uttrycket ”äldre bestämmelser”? Som bekant är kravet på bygglov för ett flertal åtgärder inte någon helt ny företeelse i svensk bygglovslagstiftning. Kravet gällde enligt den upphävda plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, (äldre PBL) liksom enligt dess föregångare. Uttrycket ”äldre bestämmelser” kan alltså antas syfta på såväl ÄPBL som dess föregångare. Så lätt är det tyvärr inte. I övergångsbestämmelserna till PBL (punkt 13) finns nämligen en hänvisning till 17 kap. 18 a § ÄPBL där det anges hur avvikelser från planer som har skett före ÄPBL ska behandlas. Vad gäller dessa avvikelser får byggnadsnämnden, i ett beslut om bygglov, förklara att en avvikelse som tidigare medgetts med stöd av bestämmelser i ÄPBL:s föregångare ska anses vara en liten avvikelse. I den här situationen krävs alltså att nämnden på nytt särskilt prövar om den befintliga avvikelsen kan godtas som en liten avvikelse. Att lagstiftaren ställer upp det här kravet kan förklaras med att avvikelser eller dispenser enligt de här äldre bestämmelserna kunde avse såväl mindre som större planavvikelser.

Att det är möjligt att i efterhand godta avvikelser som har uppkommit till följd av ett beslut om fastställelse av en stadsplan eller byggnadsplan framgår genom hänvisningen till 17 kap. 18 a § PBL.

Är det liten avvikelse?
Så, vi kan alltså konstatera att det är viktigt att 1) undersöka om utgångsläget är planenligt, 2) om så inte är fallet är det avgörande om avvikelsen har godtagits enligt denna lag, ÄPBL eller ännu äldre bestämmelser och 3) om avvikelsen härstammar från tiden före ÄPBL måste en särskild förklaring göras om att avvikelsen verkligen är liten avvikelse.

Om även den sökta åtgärden i sig strider mot detaljplanen så gäller enligt 9 kap. 31 d § PBL att en samlad bedömning ska göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Det är alltså bara om åtgärderna sammantaget kan ses som en liten avvikelse som inte motverkar planens syfte som bygglov kan komma i fråga.

Pröva avvikelse i efterhand
En situation som särskilt uppmärksammats på senare tid är att det saknats möjligheter att i efterhand pröva om avvikelser som har uppkommit som en följd av att en ny detaljplan har antagits, oavsett om planstridigheten har uppkommit avsiktligt eller oavsiktligt, kan godtas. För att komma till rätta med det problemet tillkom en ny bestämmelse, 9 kap. 30 a § PBL, som trädde i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelsen innebär alltså att det är möjligt att, i ett beslut om bygglov, förklara att en planstridighet som uppkommit till följd av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser (läs ÄPBL) ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b. en sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med planens syfte.

Läs mer om prövning av lov och förhandsbesked på PBL kunskapsbanken.
 
Vilka är vi?
 
Det är Johan Larsson, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting samt Jonas Ledelius, länsjurist länstyrelsen Västra Götaland som står för innehållet i PBL Nano.
 
Om PBL Nano
 
PBL Nano ger dig information om Boverkets vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen. Varannan vecka kan du ta del av praktikertips inom lov, plan och genomförande. 
Prenumerera på PBL Nano!