Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Är det lite för varmt på planeten nu?  
 

Klimatet en dominobricka? Hothouse earth - är den på gång nu?

Nu finns det många versioner och sanningssägare därute, allt från domedagsprofeter till klimatförnekare. Vi får försöka hålla oss till fakta, här och i våra kurser. Och förlita oss till källor såsom FN, EU, och vedertagna forskningsinstitutioner. (Bilden ovan från www.stockholmresilience.org) 

Det man frågar sig nu är om vi kan förvänta oss en genomsnittlig temperatur på jorden som är 4 till 5 grader högre än förindustriell nivå, och en havsnivåhöjning på 10-60 meter högre än idag. Är detta framtiden för planeten?

Hur ser det ut nu egentligen?

Enligt forskare innebär klimatförändringarna att återkopplingarna kommer att ske simultant och riskerar att förstärka varandra. Om om de väl börjar att utlösas kan den globala medeltemperaturen stiga uppemot fyra, fem grader. Detta är skräckscenariot.

Vi skulle då förlora våra isbelagda polarområden, extrema väderhändelser skulle bli betydligt mer allvarliga än idag, havsytan skulle bli mer än 50 meter högre, och stora regioner skulle bli obeboeliga. Många av våra största städer och finanscentra läggs under vatten m m.

– Det är mänsklighetens mardröm om planeten går från att vara vår bästa vän till att bli en fiende, det vill säga att gå från att dämpa den globala uppvärmningen som idag till att själv bidra till utsläpp av växthusgaser, säger Johan Rockström till SVT.

Är Parisavtalet redan passé?

Ja, det kan man nog fråga sig med tanke på senaste rapporter och utsagor. Planeten är nu ungefär en grad varmare än under förindustriell tid, det vill säga slutet på 1880-talet. Det är den varmaste temperaturen på jorden sedan den förra istiden, vilket påverkar vädret här och nu.

Havsnivån har stigit 20 centimeter, havsisens utbredning i Arktis är cirka en femtedel mindre än genomsnittet för 1981–2010, korallrev slås ut av värmeböljor. Och uppvärmningen betyder inte att det blir rekordvarma somrar varje år.

Men det ska hålla i sig säger vissa forskare. Fem års hetta har vi att vänta. Vi kan bara (mar-)drömma vilka konsekvenserna kan bli. Vissa forskningsresultat presenterade i Nature, antyder att perioden 2018 - 2022 kommer att bli varmare än förväntat, med ökad sannolikhet för extrema temperaturer under vissa skeden.

Kika in  lite mer nedan:


https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stanna-uppvarmningen-pa-tva-grader-annars-kan-jorden-bli-obeboelig

http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2018-08-06-planet-at-risk-of-heading-towards-hothouse-earth-state.html

https://www.svd.se/fem-ars-hetta-vantar





Testa vår nya kurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhets-utbildning på nätet.
UTE NU!

 
Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon,  nästa vecka...Lev hållbarare!




KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
OM VÅR NYA POLICY:
Du som får detta nyhetsbrev, så här ser vår integritetspolicy ut. 
http://miljoutbildning.se/integritetspolicy-gdpr/


Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 
Nytt torrare klimat - det nya normala? 

Spara vatten och konstbevattning blir det nya normala. Precis som det redan sedan länge har varit på kontinenten.

Enligt SMHI går det ännu inte att slå fast om den varma och torra våren och sommaren har att göra med klimatförändringar.

Däremot är mer extremt väder med ojämnare fördelning av regn att vänta. Vintrarna kommer sannolikt att bli kortare och blötare och somrarna längre och torrare, mer likt vad medelhavsländer har i dag.

Så nu gäller det att lära om. Snabbt.

Vädret i år tycks stämma väl med modeller för klimatför-ändringarna, som en demonstration i verkligheten av vad som väntar, och eftersom vi historiskt snarare har behövt bli av med vatten från odlingslandskapet, saknas nu system för den hushållning med vatten som ett lynnigare väder kommer att kräva, hävdar forskare nu.

Det som redan finns på flera håll på kontinenten blir det nya normala även för oss, t ex dammar som samlar och hindrar att regnvattnet rinner ut i havet ,och att vi får återställa utdikade våtmarker. Det kan bli ett annat sätt att hålla kvar vattnet.
Därtill kan renat avloppsvatten bli intressant för framtida bevattning.

Det som inte konstbevattnas idag är hårdast drabbat av torkan.

På Öland och Gotland är avsaltningsan-läggningar för havsvatten redan i bruk.

– Vi vill att vi ska producera mer livsmedel i Sverige. Den här sommaren har varit något av en chock som visar hur sårbara vi är när det gäller tillgången till vatten och det måste vi hantera gemensamt, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till DN. 

Vad vi har att vänta kan vi bara gissa, men det gäller att vara beredd. 

Kolla in lite mer: 


https://www.regeringen.se/
pressmeddelanden/2018/08/nya-atgarder-mot-vattenbrist/



Miljonsatsning på åtgärder mot vattenbrist efter sommarens torka


http://dela.dn.se/xFSdoIUGjmMGfQ7tPAj
Q0x0pyt3LN51e2Lcy4c-LO2Re-PFu618nlHHfuVe5MaXBPM4l7ZLesOO
M553MjgNDqQ,
,
Vatten vatten, men i plastflaska? 
Vad är ok att äta? Minska matsvinnet NU.
Har du kollen - eller slänger
du direkt i soporna! ?


 


Matsvinnet i världen ökar. En tredjedel av den mat som produceras slängs, men det finns de som tänker till lite.

T ex Arla,som vet att mejeriprodukter håller mycket längre än bäst före-datumet, och därför införs en märkning som påminner oss om att en produkt kan hålla längre.
 
Den nya varianten av datummärkning, "ofta bra efter" kommer att sättas på cirka 340 miljoner förpackningar från augusti.
 
Enligt Arla är ett sätt att hjälpa folk att förstå att de själva kan avgöra om maten är ätbar eller inte genom att lukta, smaka och titta. Man vill på så sätt få folk att tänka efter innan man slänger, med målsättning att minska påverkan på klimatet och få ner svinnet.

Kolla mer här:

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/ny-arla-markning-ska-stoppa-svinn/

 
Har du koll på hur kan du miska din klimatpåverkan? Var är klimatbovarnaGå igenom och se själv:

BILEN– Kollektivtrafik och förnybara bränslen, lämna bilen och flyget
BIFFEN– Mindre kött bra för både hälsa och miljö
BOSTADEN – Mer energisnål vardag
BÖRSENSpara klimatsmart - Inte fossilt
BUTIKEN– Shoppa mindre och smartare, eller inte alls.

 
Och ännu en gång: Vill du testa din egen klimatpåverkan? Klimatkalkylatorn finns här:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/klimatkalkylatorn/1692363-berakna-din-miljopaverkan-med-klimatkalkylatorn

Kolla in: 

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/datummarkning-i-butik

 
PLASTEN står i fokus- som alltid.
 
Plasten kan och ska återvinnas! Det finns ingen annan väg att gå. 

Men plastens värde behöver höjas och vi måste se vi måste se till så att den får ett cirkulärt liv.


Den är egentligen ett problem bara så länge den inte återvinns. Vi behöver därför höja plastens värde och se till att den får ett cirkulärt liv. Detta måste till för i stort sett all plast som kan materialåtervinnas, i teorin kan de ske ända upp till tio gånger. Ändå sker det inte.

Uppemot 600 000 ton plastavfall genereras i Sverige men långt ifrån allt som borde vara möjligt återvinns.  Alltför många plastsorter med olika egenskaper gör att blandat plastavfall är svårt att återvinna. Men i grunden handlar det om att det saknas ett cirkulärt perspektiv, och nya affärsmodeller som underlättar alla steg på vägen för att göra det möjligt.

Återvinningsmöjligheterna avgörs ofta redan på designstadiet och med rätt kunskap kan man bygga in framtida värden i produkterna genom att säkra att plasten kan användas på nytt, om och om igen. Sen måste man försöka minimera produktions-avfallet och ge kunskap om rätt sortering för att möjliggöra materialåtervinning.

Men framförallt handlar det om att öka insikten om hur mycket producenterna har att vinna på att börja använda mer åter-vunnen plast i sina produkter. En ökad efterfrågan är helt central för att vi ska få upp värdet på plasten som en återvinningsbar resurs.

Ökad återvinning av plast är en viktig fråga för att nå internationella klimat- och miljömål. EU har under våren 2018 beslutat att 55 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas senast år 2030 och för att nå dit krävs ett antal insatser från Sveriges håll. Idag återvinns endast 40 procent av plastskräpet i Sverige, medan 60 procent bränns för att producera fjärrvärme.

Så vi har lång väg att gå.

Kolla in mer här:

http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Miljonbidrag-till-utbildning-om-hallbara-material/

eller

https://www.europaportalen.se/2018/01/eu-ska-ta-hand-om-sitt-eget-plastavfall
 
 
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet.

UTE NU!
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out 12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!
 
 
 
Fortsättningskursen:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Lär dej mer ok miljö och klimat!  Ta tempen på dit hållbara liv!


Hör av dej för mer info! Eller testa kursen.
www.miljoutbildning.se

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Svensk höst.

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!






Grundkurser

EcoEducate Basics  – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.
Ny upplaga ute nu. 

Engelsk variant Environmental training on the internet oktober 2018


EcoEducate Basics 2- grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 2

EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn



Fortsättningskurser och livsstilskurser- för dej som redan har grunderna

Jordens resurser - om vårt resursutnyttjande på planeten. Med innehåll som Ekosystemtjänster, Kemikalier, Resursanvändningen, Cirkulär ekonomi samt Energiomställningen.

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll. 

Livsstilskurser:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.