Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Är det människans fel att planeten mår så illa?  
 
 
Hej!

Välkommen tillbaka från värmen! Och grattis! För har ni haft "hemester", så har ni haft Europas "bästa" väder. Om man gillar värme och sol.

Men nu börjar analyserna ramla in efter den varmaste sommaren, och kallaste våren i mannaminne, flera mannaminnen faktiskt. 

Och vems är felet? En del forskare pekar ut människans påverkan, andra vägrar befatta sig med den analysen. Vem har rätt? Nedan ser du lite mer om vad forskarna menar och varför. 

 
Oavsett, så är det förändringar i jordens klimat och miljöförstöring som toppar listan över vad svenskarna oroar sig för i SOM-institutets senaste mätning . 

Finns det något man kan göra för att försöka minska sin klimatpåverkan? Och hur får man in de vanorna i vardagen är det många som frågar sig nu? 

Mycket handlar om kunskap om sin egen påverkan och sunt förnuft därtill. Se till att få så mycket information och fakta som möjligt, och handla därefter. 

Koncentrera dig på det som påverkar mest, de 5 Bna. Här är en kortversion. En noggrannare genomgång finns nedan samt i våra kurser. 


BILEN – Kollektivtrafik och förnybara bränslen, lämna bilen och flyget
BIFFEN – Mindre kött bra för både hälsa och miljö
BOSTADEN – Mer energisnål vardag
BÖRSEN – Spara klimatsmart - Inte fossilt
BUTIKEN – Shoppa mindre och smartare, eller inte alls


Kolla mer här:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/det-har-kan-du-gora/1609668-det-har-kan-du-gora-klimat

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/guide-sa-blir-du-mer-klimatsmart/

Kolla mer här:

https://som.gu.se/publicerat/bocker/72sprickor

 

Slut på resurserna. Overshoot day är förbi – redan. 

Resurserna som finns på jorden är slut, och nu lever vi på kapitalet inte på räntan.
150 dagar kvar på året, den 1 augusti, och vi har redan förbrukat det jorden givit oss vad gäller förnybara resurser. Vi konsumerar d v s äter , reser, använder för mycket i förhållande till vad planeten mäktar med.

”Earth Overshoot Day” infaller rekordtidigt i år och redan 1 augusti. Och det blir tidigare för varje år. Färska siffror visar att vi globalt lever som om vi hade 1,7 planeter till vårt förfogande och i Sverige som om vi hade cirka dryga 4 planeter. Vi hamnar på 15e plats, värstingplats.

Bristen på en hållbar livsstil – alltså en minskad konsumtion av naturresurser och mindre koldioxidutsläpp, är direkt avgörande för att jordens naturresurser ska räcka till och planeten ska fortsätta vara en beboelig plats -en lång tid framöver.

Vad handlar det om, här en förklaring från WWF:
Organisationen Global Footprint Network har myntat begreppet Overshoot day – som beräknar vårt ekologiska fotavtryck- för att visa hur människan överkonsumerar planetens resurser.

På bankspråk innebär det att vi börjar leva på kapitalet och inte på räntan.

Vårt ekologiska fotavtryck är den yta (ekosystem) som behövs för att producera naturresurserna, och för att ta hand om det avfall och restprodukter som vår konsumtion ger upphov till, framförallt koldioxidutsläpp.

Hur kommer vi till rätta med det här då? Ja, det finns ju inga enkla lösningar, såklart.

Men var och en av oss är konsumenter, på flera sätt - privat, på jobbet, åt någon annan, och vi tar konsumtionsbeslut hela tiden. Det är dessa beslut som avgör. Vad man köper, om alls man köper, var man köper – allt baseras på våra konsumtionsbeslut. Vi röstar och handlar med plånboken, den kanske viktigaste faktorn i våra beslut.

Bilen, biffen, bostaden, börsen, butiken. Alla dessa områden kan påverkas av var och en av oss. Vi röstar också med varukorgen. Vi är alla med och bestämmer hur framtiden ska se ut.

Mer att läsa finns här:

https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint/
wf.se/source.php/1595846/16-2475%20k%F6ttguiden%20mini_160705.pdf

https://www.youtube.com/watch?time_continue=7&v=AMbqHk0Fvs8

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/10737148

Och ännu en gång: Vill du testa din egen klimatpåverkan? Klimatkalkylatorn finns här:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/klimatkalkylatorn/1692363-berakna-din-miljopaverkan-med-klimatkalkylatorn


Främmande arter tar över landskapet och vår jord

Den 1 augusti 2018 kom det nya regler, och senare i höst kommer en svensk förordning om invasiva främmande arter som gör att arbetet med dessa kan komma igång på allvar i Sverige. Reglerna innebär bland annat att ansvariga myndigheter ska kunna få tillgång till privat mark för att utföra bekämpningsåtgärder och det som redan är förbjudet enligt EU-lagstiftningen blir straffbart. Ansvariga myndigheter utses dock först i den svenska förordningen. 

Många av oss har ingen koll på dessa arter och vad de kan göra för skada i t ex jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Kolla här för mer info: 

http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Invasiva-frammande-arter/




Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon,  nästa vecka...Lev hållbarare!




Testa vår nya kurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet. Klar 1 september. 


KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg

Mer info om innehåll längre ner i nyhetsbrevet.

 
OM VÅR NYA POLICY:
Du som får detta nyhetsbrev, så här ser vår integritetspolicy ut.
Preducto ABs Integritetspolicy

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 



Kolla in våra nya uppdaterade kurser www.miljoutbildning.se, med flera filmer och nya övningar ex.vis En hållbar livsstil. Och vägen dit.  Eller Bygga en hållbar värld.
Grundkursen EoEducate Basics kommer i uppdaterad version 1 september.

Välkommen!
Varm, varmare, varmast - Och nu då?

I Stockholm har vi aldrig sett en så långvarigt varm sommar, sedan temperatur-mätningarna startade år 1756.

Ännu mer märkvärdigt just nu är att den varma perioden är så lång. Och ute i Europa blir sommaren den varmaste hittills, med förödande konsekvenser på såväl vattenförsörjning, som på matproduktion.

Tillkommer alla bränder som startar och är svårsläckta med efterlämnade ödeläggelser. Är det så att klimatförändringarna kommit ikapp oss nu? Det vi inte vågat se - syns nu? Därom sia de kunniga. Här nedan finns lite mer info:

https://www.svt.se/special/varmebolja-och-hetta/

https://www.theguardian.com/environment/2016/dec/19/arctic-ice-melt-already-affecting-weather-patterns-where-you-live-right-now

https://www.worldweatherattribution.org/analyses/attribution-of-the-2018-heat-in-northern-europe/

Och vems är felet?  Vad händer nu? Hur blir det t ex med
flyktingkrisen, är det bara en övergående fas? Nej inte alls.

Om du nu trodde att flyktingkrisen är över, så glöm det. 
Det vi ser är bara början på en ny folkvandring, bort från land som inte längre kan mätta sitt folk, bort från fattigdom, svält och misär. Vem skulle inte vilja fly från det?

Och inte blir situationen bättre med tiden, snarare tvärtom. Utnyttjandet av våra vatten, av den brukbara jorden och andra ekosystemtjänster är enorm och bristen på vatten och brukbar jord för mat minskar alltjämt.

Beroende på vad som görs av regeringar och världssamfundet räknas uppemot 145 miljoner människor tvingas på flykt från sina hem. Klimatmigration, intern inom länder eller extern bort från hemlandet kommer att bli mer regel än undantag på många ställen på jorden. Och naturligtvis, de som redan är allra fattigast drabbas värst.

Kolla filmen:

http://www.worldbank.org/en/news/feature/2018/03/19/meet-the-human-faces-of-climate-migration?cid=ECR_YT_WorldBank_EN_EXT_TEAMS

Och rapporterna:

https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/29461

https://www.ipbes.net/news/media-release-biodiversity-nature%E2%80%99s-contributions-continue-%C2%A0dangerous-decline-scientists-warn

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-kamp-om-knappa-resurser-darfor-okar-valdet-i-nigeria

eller läs senaste rapporten om värmeböljorna som nu diskuteras i media:

http://www.pnas.org/content/early/2018/07/31/1810141115

och

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stanna-uppvarmningen-pa-tva-grader-annars-kan-jorden-bli-obeboelig
Hemester i Sverige!
Maten rakt ner i soporna! 
 
Nu kommer sannolikt matpriserna att öka. Ökar då medvetenheten hos folk?

Det är du och jag d v s de svenska hushållen - som är de verkliga miljöbovarna.

Under 2016 uppkom det cirka 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige, inklusive siffror för matavfall från jordbruk och fiske.

Det motsvarar i genomsnitt 129 kg matavfall per person. Siffrorna omfattar både separat utsorterat matavfall och matavfall som slängs tillsammans med annat avfall i soppåsen.

Livsmedelsproduktionen i Sverige står för 20 till 25 procent av hela landets miljöpåverkan. Äter och dricker vi stället upp allt det som slängs behöver vi inte producera lika mycket mat och minskar i och med det också de farliga utsläppen.

Kolla mer här:

https://www.naturvardsverket.se/Om-aturvardsverket/Publikationer/ISBN/
8800/978-91-620-8811-8/

Är maten i fara?

Är det så att matproduktionen i Sverige, och även i andra länder är i fara? Här i Sverige har vi den blöta hösten och vårens torka som riskerar att ge den lägsta skörden sedan 1992, enligt Lantmännens prognos för 2018.

Den betydligt sämre skörden väntas innebära stora förluster för våra lantbrukare och kan påverka livsmedelsförsörjningen. Och självklart priset på vår mat.
 
Kikar vi noggrannare på Lantmännens skördeprognos för 2018 så är det en dyster läsning om följderna av den ihållande torkan.

En skörd på 4,2 miljoner ton är förhopp-ningen nu, jämfört med fjolårets 6,5 miljoner ton. Det är 30 procent lägre än snittet de senaste fem åren och den lägsta siffran på ett kvarts sekel.

Då, 1992, blev skörden 60 procent av det normala och bönderna förlorade tre miljarder i inkomster.
 
Kolla mer här: 

https://www.lantmannenlantbruk.se/sv/Om-oss/Press/Nyhetsarkiv1/Lantmannens-skordeprognos-2018/

 
FN och hållbarhetsmålen -
hur står det till egentligeN?
 
Nu har Världsbanken släppt sin andra rapport över hur arbetet framskrider för att nå FN:s 17 globala hållbarhetsmål.

Kartläggningen bygger på data ur Världs-bankens databas som innehåller 1 400 indikatorer för mer än 220 länder för de senaste 50 åren.

Det som kan sägas är att det är väldigt långt kvar till måluppfyllelse. Om det någonsin sker är en annan fråga.

Tillgången till rent vatten är basal för människor, men trots det är det bara 71 procent som har tillgång till vatten som bedöms som säkert att dricka.

Vidare saknar 3 miljarder människor fortfarande tillgång till rena bränslen för att laga sin mat, och tvingas använda bränslen, till exempel ved, som försämrar deras hälsa.

Tillkommer det faktum att flertalet städer i världen fortfarande har alltför höga halter av partiklar (PM 2,5) i luften och att industrier, trafik, och hushållens användning av fasta bränslen, är huvudorsaken.

År 2016 saknade exempelvis fortfarande 205 miljoner av Indiens befolkning tillgång till el, vilket dock är mer än en halvering sedan 1990, då 493 miljoner saknade el.

Kolla vidare i ”2018 Atlas of Sustainable Development Goals”, där analyseras statistik för vart och ett av de 17 hållbarhetsmålen för länder, regioner, inkomstgrupper och kön.

Statistiken presenteras utifrån kartor och diagram och trender för huvud- och delmål analyseras:

https://blogs.worldbank.org/opendata/2018-atlas-sustainable-development-goals-all-new-visual-guide-data-and-development

 
 
Här nya EcoEducate Basics Grunderna i miljö- och hållbarhet. Leverans 1a september.
 

KOLLA IN FILMER FRÅN KURSEN:

Mänsklig påverkan
https://youtu.be/Q-7Bp1e82uo

eller

Klimatet
https://youtu.be/ktCq48lnjhg


INNEHÅLLET I ECOEDUCATE BASICS-
ny uppdaterad grundkurs i miljö- och hållbarhet

1.Välkommen till EcoEducate Basics grunderna i miljö och hållbarhet

- INTROFILM

2.Klimatet och livet på jorden
  • INTROFILM
  • Livet på jorden
  • Kretsloppen
  • Växthuseffekten
  • Global uppvärmning
  • 2-gradersmålet
  • Biologisk mångfald
  • Ekosystemtjänster
  • Vatten
3.Mänsklig påverkan
  • INTROFILM ex vis om ekologiska fotavtryck
  • Vår energiförsörjning
  • Luftföroreningar
  • Transporter/trafik
  • Odling jordbruket
  • Försurning övergödning
  • Avskogning
4.Produkter och konsumtion
  • INTROFILM
  • Ändliga resurser
  • Hållbar konsumtion
  • Delningsekonomi
  • Handla begagnat
  • Miljö- och hållbarhetsmärkningar
  • Mat och livsmedel
  • Det vi äter
  • Matsvinn
  • Avfall och resurshushållning (resurser hushållning återbruk mm
  • Nedskräpning
  • Avfall och källsortering
5. Kemikalier och material
  • INTROFILM
  • Kemikalier
  • Metaller och miljögifter
  • Plaster
  • Textilier
  • Läkemedel
6. Verktyg och mål för framtiden
  • INTROFILM
  • Hållbarhet och hållbar utveckling
  • Agenda 2030 FNs mål
  • Sveriges Miljömål och lagstiftning
  • Miljölagar/balken
  • Miljöledningssystem
  • Egna verksamhetens miljöarbete
7. Till sist…FILM

Övning
Test – Check out
10-12 frågor


Hör av dig om du vill provköra kursen! Välkommen!

 
 
 
En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser din hållbara livsstil ut? Ta tempen!

Testa dig!


Hör av dej för mer info! 

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.

I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.

Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Hemester i Sverige!!

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras många av våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!






Grundkurser

EcoEducate Basics  – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning.
Ny upplaga 1 sept.


EcoEducate Basics 2- grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 2

EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Environmental training on the internet . Ny upplaga 1 oktober.

Livsstilskurser - kom igång på allvar med din hållbara livsstil

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Fortsättningskurser - för dej som redan har grunderna

Jordens resurser - om vårt resursutnyttjande på planeten. Med innehåll som Ekosystemtjänster, Kemikalier, Resursanvändningen, Cirkulär ekonomi samt Energiomställningen.

Bygga en hållbar värld - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning.
Nu uppdaterad och förändrat innehåll.