Linjer i rättsutvecklingen
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
April 2018 PBL Nano #3
Linjer i rättsutvecklingen – strandskyddet och PBL
 
 
Lektionsmål
 
Deltagaren ska ha kännedom om kopplingen mellan 2 kap. 1 § PBL och miljöbalkens regler om strandskydd.
 
 
Linjer i rättsutvecklingen – strandskyddet och PBLEtt vid detta laget närmast bevingat uttalande i förarbetena till miljöbalken: ”gäller fullt ut vid sidan av varandra om inget annat anges. Från PBL-propositionen kommer utgången i speciallagsärendet etc. Men hur gör du då i praktiken?

Strandskydd råder som utgångspunkt 100 meter intill XXX. Genom länsstyrelsebeslut kan strandskyddsområdet utvidgas till maximalt 300 upp på land och lika långt ut i vattnet. Nybyggnad omfattas, som huvudregel, av förbudet i 7 kap. 15 § 1 MB. Dagens NANO handlar om hur strandskyddet kan hanteras i det enskilda bygglovsärendet eller förhandsbeskedet.

Du har kanske någon gång hört ordspråket ”En svala gör ingen sommar”. Med detta menas att en enda indikation ofta inte är tillräckligt för att dra några säkra slutsatser. Inom juridiken stämmer detta nästan bra som vid meteorologiska prognoser. Det kallas ibland för linjer i rättsutvecklingen. Den bakomliggande tanken är att desto fler rättsfall från högsta instans som ger uttryck för samma princip, desto säkrare kan juristen vara på tillämpa ifrågavarande princip även i andra fall. Det bästa som finns är när domstolen själv hänvisar bakåt till äldre rättsfall som gäller samma sak. Sådana hänvisningar kan med PBL-termer liknas vid en aktualitetsförklaring.

I dagens NANO tillämpar vi denna princip för att undersöka möjligheterna att – indirekt – förenkla handläggningen av vissa PBL-ärenden. För den som både handlägger ärenden om strandskyddsdispens och bygglov kan det många gånger vara frustrerande att komma fram till bygglov kan beviljas, men inte strandskyddsdispens. Detta är självklart otillfredsställande och många gånger svårt att förklara för den sökande. Däremot är det en nödvändig konsekvens av att lagar gäller fullt ut vid sidan av varandra – om inget annat anges.

Kort orientering om förhållandet mellan plan- och bygg- respektive miljörätten.
PBL och miljöbalken (1998:808), MB, gäller som huvudregel fullt ut vid sidan av varandra (prop. 1985/86:1 s. 107, 1997/98:45, del 1, s. 190 ff., 1997/98:90 s. 146 ff., 157 respektive 2008/09:170 s. 168 f. samt 364-366). En prövning enligt PBL av en viss verksamhet kan således inte ersätta en prövning enligt MB av densamma. Däremot ska den rent formella handläggningen av eventuella parallella förfaranden samordnas, om det är lämpligt (2 kap. 11 § PBL). I vissa fall är byggnadsnämnden också skyldig att underrätta miljönämnden om ärenden som den handlägger enligt MB så att samordning kan ske med miljönämndens ärenden enligt balken (9 kap. 24 § PBL). Till detta kommer också att nämnden i olika sammanhang är skyldig att upplysa sökanden om eventuella krav på tillstånd/anmälningar för den aktuella åtgärden som kan krävas utöver prövningen enligt PBL (9 kap. 23 §, 10 kap. 20 §, 22 § andra stycket och 24 § 5 PBL).

Till den del bestämmelser i MB ska gälla vid prövningen av ärenden enligt en lag utanför balken måste detta anges särskilt i den lagen (SOU 1997:32 s. 232 f. samt prop. 1997/98:90 s. 149 och 157).

MÖD (Mark- och Miljööverdomstolen) 2013:29 – den osynliga tråden
Målet handlade om förhandsbesked för uppförande av fritidshus inom strandskyddsområde. MÖD fann, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att den kommunala nämnden vid sin prövning rörande förhandsbesked har gjort en prövning enligt ÄPBL och inte MB och anförde att omständigheten att marken ifråga ligger inom strandskyddat område kan beaktas vid en sådan prövning [av förhandsbesked]. (Förf. kursivering).

Genom avgörandet etablerades därmed en viktig och, i vissa fall, behändig princip, nämligen att strandskyddsfrågan kan aktualiseras indirekt i vissa prövningar enligt PBL.
Det är här de så kallade linjerna i rättsutvecklingen kommer in i bilden:

I sin dom den 24 maj 2017 i mål nr P 6291-16 uttalar MÖD bl.a. följande:
Gällande strandskyddet är nämndens uppfattning att området där byggnaden uppförts inte har varit allemansrättsligt tillgängligt och att strandskyddet därför inte utgör något hinder mot att bevilja bygglov. Även om strandskyddet prövas separat från prövningen av bygglov kan den omständigheten att byggnaden placeras inom strandskyddat område i vissa fall utgöra hinder mot att bygglov meddelas (se bl.a. MÖD 2013:29). I detta mål anser dock Mark- och miljööverdomstolen att utredningen inte visar att strandskyddsbestämmelserna utgör hinder mot att meddela bygglov. Den slutliga bedömningen av frågan om strandskyddsdispens får dock ske i en senare prövning.

MÖD hänvisar alltså tillbaka till den princip som uttrycks i MÖD 2013:29. I en annan dom från den 9 oktober 2017 i mål nr P 4273-17 hänvisas tillbaka till de två tidigare domarna:

Samtliga byggnader ska uppföras inom ett område som omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Även om frågan om strandskydd ska prövas i en annan ordning kan den omständigheten att byggnader placeras inom strandskyddat område i vissa fall utgöra hinder mot att bygglov beviljas (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 maj 2017 i mål nr P 6291-16 och MÖD 2013:29).

Efter detta kan vi vara någorlunda säkra på rättsläget vad gäller kopplingen mellan PBL och strandskyddsreglerna i nu aktuellt avseende.

Avslutningsvis
Strandskyddsreglerna är ett intrikat nät av olika regler som har sin egen systematik. Därför behövs det minst lika mycket kunskap om dem som om reglerna i PBL när du har för avsikt att tillämpa dem i det enskilda ärendet. Det går heller inte att fatta ett beslut med stöd av MB i ett PBL-ärende. Vi rekommenderar därför att du går in på www.strandskyddsdelegationen.se och tar del av utbildningen i ”systemtänkande” kring strandskyddsfrågorna. Naturvårdsverket och Boverket har också gemensamt tagit fram en vägledning för planering och prövning av strandskyddsfrågor som du hittar under rubriken ”läs mer” nedan.

www.strandskyddsdelegationen.se

Strandskydd en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4. 
(Vägledning för länsstyrelsers och kommuners arbete med strandskydd.)

 
 
Vilka är vi?
 
Det är Johan Larsson, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting samt Jonas Ledelius, länsjurist länstyrelsen Västra Götaland som står för innehållet i PBL Nano.
 
Om PBL Nano
 
PBL Nano ger dig information om Boverkets vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen. Varannan vecka kan du ta del av praktikertips inom lov, plan och genomförande. 
Prenumerera på PBL Nano!