Mjölksyrabakterier lägger grunden till en rik tarmflora
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EN RIK TARMFLORA – NYCKELN TILL GOD HÄLSA
 
Tarmfloran är ännu ett delvis outforskat område, men vi vet att immunförsvaret, vikten och humöret påverkas av hur tarmen mår. När man äter varierat, intar fermenterade produkter, som har ett rikt innehåll av mjölksyrabakterier, så är det en bra grund för en näringsrik tarmflora och en god hälsa. Att så mycket av vårt välbefinnande handlar om de två kilo bakterier, svamp och mikroorganismer som lever i tarmen, har fått forskare att vilja förstå tarmflorans inverkan på hälsa och sjukdom. Därför analyseras just nu 10 000 svenskars bakteriesammansättning för att ta reda på mer. Slutmålet är att kunna ge personliga kostråd baserat på tarmfloran och att bland annat kunna undvika, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar men också psykisk ohälsa. 
Marju Orho-Melander: Vi hoppas förstå tarmflorans samband med sjukdomar 
 
Det är ingen hemlighet att dålig och ensidig kost ger problem med magen, och att det finns kopplingar mellan mag-tarmproblem och sjukdomar. En obalanserad tarmflora kan ge depressioner och ångest, hudproblem, övervikt, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns resultat som tyder på att de ”onda” bakterierna kan vara involverade i att manipulera både humör och beteende genom att styra hungersignaler, göra oss sugna på skräpmat och få blodsockret i obalans. En rik tarmflora, med mycket goda bakterier, är kopplat till bättre humör, mer energi, minskat sötsug, bättre immunförsvar, minskad risk att få typ 2 diabetes och allergier. En bra tarmflora kan lättare ge önskad viktnedgång.Marju Orho-Melander är professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds Universitet. Hon och hennes kollegor driver två unika projekt där de analyserar data från 10 000 svenskars avföring för att ta reda på sambandet mellan innehållet i tarmfloran och sjukdomar.
– Vi är inte färdiga med kartläggningen av bakterier i avföringsproverna men har gjort några löpande analyser i ett första material på cirka 700 studiedeltagare. Vi har till exempel kunnat se tydliga skillnader mellan vissa metaboliter som cirkulerar i blodet hos överviktiga och de som är normalviktiga, samt hur dessa kopplas till vissa tarmbakterier. Det vi också uppmärksammat är att olika individer kan ha extremt olika tarmflora men ha lika god hälsa. Det är därför svårt att säga vad som är normalt och inte normalt. Förhoppningsvis ska vår forskning leda fram till att vi får bättre förståelse för hur en hälsosam och frisk tarmflora kan se ut. Då kanske vi kan ge individuella kostråd och därmed minska sjukdomsriskerna. Men tarmen är komplex och för varje fråga vi ställer oss kommer tio nya, men jag tror att den här typen av stora studier kommer att bli banbrytande, säger Marju Orho-Melander
Tarmfloran kan förändras inom några dagar
 
Det finns studier som visar att man på bara några dagar kan ändra sin tarmflora om man exempelvis har ätit mycket kött och byter till vegetarisk kost. Börjar man med kött igen så ändras tarmfloran lika lika snabbt. Senare års studier har visat att vi reagerar olika på samma diet. Vissa svarar bra medan andra inte gör det alls.
– Man vet inte exakt varför, men det kan bero på att vi har olika förutsättningar, det vill säga att tarmfloran är olika hos olika individer. En individ som inte äter mycket fiber men börjar med högfiberkost kan få magproblem eftersom det inte finns tillräckligt med fibernedbrytande bakterier i tarmarna. Då har troligtvis denna typ av bakterier svårare att kolonisera sig och bli fler. Då kan probiotika hjälpa eftersom probiotika anses kunna hämma tillväxten av vissa skadliga bakterier och gynna tillväxten av bra bakterier, vilket  är bra för immunförsvaret. Man bör känna till att det finns olika stammar av probiotika och att de skiljer sig från varandra. Alla får säkert inte samma ”effekt” av dessa bakterier eftersom vi äter olika, har olika gener och tarmflora. När det gäller mjölksyrebakterier så kan man generellt säga att de tillhör till de som kallas för goda, säger Marju Orho-Melander.
Mjölksyrabakterier bidrar
till god tarmhälsa
 
Den brittiske läkaren och författaren Michael Mosley är övertygad om att det är bättre att behandla magåkommor med en kostomläggning än med olika läkemedel eller antidepressiv medicin. Han skriver i sin bok, Förbättra din tarmflora; "Tarmen är inget glamoröst organ. När jag gick på läkarlinjen hörde jag aldrig någon som ville ägna sig åt mag-tarmkanalen." Michael Mosley äter själv en varierad kost och han är numera noga med att äta fermenterade (mjölksyrade) livsmedel eftersom den syrade maten innehåller de nyttiga mjölksyrabakterierna som gör att andra, mer skadliga, bakterier inte trivs lika bra i mag-tarmsystemet. Mjölksyrabakterierna hjälper kroppen att ta upp mer av livsnödvändiga vitaminer och mineraler, vilket gör att vi håller oss friskare. Oftast är det mjölksyrade grönsaker som står till buds när vi vill få i oss de nyttiga mjölksyrabakterierna. Men man kan också komplettera kosten med vassle, som innehåller rikligt av de hälsosamma mjölksyrabakterierna. Ett exempel på en vassledryck är Molkosan som är en koncentrerad, prebiotisk dryck som är rik på den kroppsegna L+ mjölksyran. L+ fungerar som näring för de nyttiga bakterierna i tarmen. Det pratas mycket om prebiotika och probiotika. Prebiotika är delar av mat (som till exempel fibrer) som matsmältningssystemet inte klarar av att bryta ner och som stimulerar tillväxten av goda bakterier – probiotika. Prebiotika får tarmfloran att hålla sig vid god vigör vilket bidrar till god tarmhälsa. Vassle fungerar som prebiotika och stimulerar tillväxten av goda bakterier. Genom att äta mjölksyrade livsmedel eller dricka vassle så möjliggörs de goda bakteriernas tillväxt i tarmen
Så fungerar vassledrycken
 
Molkosan är den enda produkten som finns på marknaden i dag som innehåller högkoncentrerad mjölksyrajäst vassle. Drycken är ekologisk och framställd av mjölken från schweiziska alpkor. Den ger ett ph-värde i tarmen som gynnar uppkomsten av de goda tarmbakterierna som lactobacillus och bifidobakterier. Patogena bakterier, som e-coli och streptokocker, hämmas i den miljön. Även tillväxten av candida och andra svampar i tarmsystemet försvåras där de goda bakterierna trivs. Molkosan är laktos- och kalorifri och kan även drickas av mjölkallergiker eftersom mjölkproteinet filtreras bort vid framställningen. I en studie där friska försökspersoner åt en kolhydratrik kost fick de som tog Molkosan 15 minuter innan måltiden ökad insulinkänslighet och stabilare blodsocker. 2008 gjordes en liknande studie där även diabetiker deltog. Försökspersonerna fick äta rent socker eller en kolhydratrik måltid. Effekten på blodsocker och insulinnivåerna var lika tydliga i båda grupperna –  Molkosan gav stabilare värden. Vid två andra tillfällen undersöktes hur Molkosan påverkade mättnadskänslan när deltagarna åt bröd och grönsaker. Mjölksyran i Molkosan verkar kunna normalisera produktionen av de hormon som styr mättnadskänslan. Man såg också att vasslen förbättrade näringsupptaget och reglerade vätskeöverskottet, det vill säga, Molkosan är milt vätskedrivande.
Redan för 60 år sedan skapade Vogel vassledrycken
 
Att matsmältning och bra mag-tarmhälsa spelar en central roll för att hålla sig frisk, det förstod den schweiziske hälsopionjären Alfred Vogel tidigt. Redan i unga år började han ta fram en fermenterad produkt som hade som uppgift att främja friskheten och återställa bakteriebalansen i tarmen. I Appenzell, där Vogel verkade, fanns en lång tradition att använda fermenterad vassle som kurdryck för att läka och rengöra kroppen från insidan. Från början utvecklade Vogel en produkt som hade effekt på levern och sedan vidareutvecklades den till den koncentrerade vasslen som finns i dag. Vogels utmaning blev nämligen att bibehålla Molkosan färsk eftersom den snabbt jäser och då blir förstörd. Lösningen blev att tillsätta en patenterad mjölksyrabakterie i tillverkningsprocessen. På så sätt blev produkten stabil samtidigt som halten av mjölksyra ökade.