Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Plastplaneten tar över!? 
 

Hög tid att starta arbetet med att spara in på plasten. Men hur? 
 
Plasten är, vilket säkert många håller med om, vår frälsning och en förutsättning för den produktion, konsumtion och livsstil som vi har idag. Den är ett mirakelmaterial, och präglar på många sätt oss, vår tidsålder och vårt sätt att leva.

På 50-talet startade massproduktionen av plasten som finns i allt runt oss. Men just de fantastiska egenskaper plasten har, hotar nu att förstöra för oss och planeten. För den är ju inte biologiskt nedbrytbar på ett hållbart sätt. Idag eldar vi upp eller värmer upp den, för att få den att försvinna eller förminskas.

Samtidigt ökar produktionen och användningen,  och plastbergen eller ska man säga plastoceanerna, byggs på. För med det goda kommer dock det onda.

Nedskräpning, slöseri, förstörelse av våra vatten och av vår mat genom all plast som hamnar i våra vatten och hav. Och världen står handfallen över mängderna som kommer ut som skräp, och som alltjämt ökar i omfattning. Och det är inte så konstigt med tanke på att plastfabrikanterna förväntar sig en markant produktionsökning av fossilbaserat plast de närmaste årtiondena. Bevare oss, och planeten, väl för hur detta ska sluta. För det kan inte sluta gott såvida vi inte snabbt kommer på en lösning för att rädda planeten, vårt vatten och vår matproduktion. 


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon. nästa vecka...


Kolla in våra nya uppdaterade kurser www.miljoutbildning.se, med flera filmer och nya övningar ex.vis En hållbar livsstil. Och vägen dit. Välkommen!
Nedbrytbar Plast? Ja, kanske det, i vissa fall är den det.
Plasten är inte lättvindigt nedbrytbar. Än så länge finns inte några plaster som är nedbrytbara på riktigt i naturen. Oavsett. Vi måste därför minska vår användning av plast(er) och förhindra att de hamnar i miljön.

Begrepp som används i marknadsföringen av plast riskerar att felaktigt leda till att konsumenter tror att plasten är nedbrytbar i miljön, det handlar främst om begreppen bioplast och bionedbrytbar. Men så är det inte. Och i och med detta befarar experterna ökad oaktsamhet och nedskräpning.

Vanliga skräpföremål är cigarettfimpar, engångs-förpackningar, ballonger, sugrör, förlorade fiske-redskap och diverse plastskräp från industriell verksamhet. Dessa står för förutom att de är plastskräpföremål, en stor risk för skador på det marina djurlivet.

Återvunnenplast är ändå en av huvudnycklarna för att åstadkomma en helhetslösning för plasten, men idag är många produkttillverkare tveksamma till att använda återvunnen plast eftersom de är osäkra på kvaliteten. Hur som helst ökar vi återanvändningen minskar vi både beroendet av fossil råvara och problemet med plastläckaget.

Vilka är bra då?

Bisfenol A finns ofta i plastprodukter och är en av världens vanligaste plastkemikalier. Det är ett hormonstörande ämne som genom ständig exponeringen kan leda till förhöjda nivåer hos människor och djur och som också kan utgöra en hälsorisk.

De plaster som brukar kallas för nedbrytbara, är inte det i naturlig miljö, utan kräver specifika förhållanden för att brytas ned, exempelvis industriell kompostering. Det är viktigt att veta att de därmed orsakar samma skador på marin miljö som ”vanliga” plasten.

Det är bättre att källsortera och återvinna plast än att bränna den. Ändå sker det inte. Det finns bara teknik nog att ta hand om 3 sorters teknik för återvinning idag. PET, PEHD och PP. Ofta en triangel eller en siffra på förpackningen: PET=01, PEHD=02 och PP=05. All övrig plast förbränns. Så var noga när du sorterar.

Tänkvärt. Kika in:


http://www.bbc.co.uk/programmes/p052fqct

https://www.attn.com/stories/18717/microfibers-our-clothes-are-poisoning-ocean

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/atta-satt-att-minska-pa-plasten

http://www.bbc.com/news/science-environment-43490235

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/matbutiker-vill-stoppa-miljofarlig-plast

Och hur var det med plastkassarna då? Det är en historia för sig. Fortsättning följer. 
 
Vad kan man äta då?
 
Och så maten då. Matens del av den totala konsumtionsdrivna klimatpåverkan i Sverige är cirka 25 procent, ungefär två ton CO2-e per person och år. 

Nya trenden är att vegetarisk mat ökar särskilt band de unga. Mycket p g a ett ökat miljömedvetande.

Enligt jordbruksverket står animalie-produktionen för ca 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Det går åt mycket mark till att producera foder för djuren, men också för att kor och får pruttar ut en hel del metangas. Och  konsumtionen av kött, oavsett var och hur det har producerats, är förknippad med stor klimatpåverkan.

Här kan du kolla hur långt du kan köra med bil på samma utsläpp som ditt köttätande genererar.

Tänkvärt?


https://www.svt.se/special/kottkalkylatorn/

Seriöst, men funkar detta? Kika själv på klippet.

http://www.bbc.co.uk/programmes/p058ggv7


 
Skräp- och sopbergen - har du kollen?
 

Enligt en nyligen genomförd Sifounder-sökning beställd av Håll Sverige Rent tror åtta av tio svenskar att det tar mindre än 25 år för en cigarettfimp att brytas ner.

I själva verket är det osannolikt att en fimp bryts ner överhuvudtaget. Mer troligt är att fimpen, som innehåller plast, sönderdelas till mikroplaster som med tiden hamnar i våra hav, som en ingrediens i djurens och havets ekosystem, och till slut i vår mat, i våra egna magar.

Som en jämförelse tar det drygt en månad för organiskt material att brytas ner, sex veckor för en tidning och 200-500 år för aluminiumburkar.

Sopor är livsfarliga. Se själv här:

https://www.youtube.com/watch?v=IxYWbRtHMvY

 


 
Tar jorden slut?? Verkligen?
 

Jorden tar slut. Resurserna. Det kallas för Overshoot day. 

Siffror från WWF visar att svenskar lever som om vi har tillgång till 4,2 jordklot, betydligt mycket mer än genomsnitts-medborgaren på planeten.

Enligt beräkningar innebär det vi redan den 28 mars hade gjort slut på årets resurser och att vi resten av året lånar från resten av världen och från kommande generationer.

Globalt sett lever nu människan som om hon har 1,7 jordklot och tidpunkten för den globala Earth Overshoot Day inträffar således i början av augusti varje år. På grund av ökad konsumtion flyttas den dock fram cirka en dag varje år.

Kolla in här: 
http://data.footprintnetwork.org/#/

http://data.footprintnetwork.org/#/
countryTrends?cn=210&type=BCpc,EFCpc

 
 
 
En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur lång är Din väg?

Testa dig!


Hör av dej för mer info! 

 
 
 
 
HUR HÅLLBAR ÄR DIN LIVSSTIL? VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT DEN SKA BLI MER HÅLLBAR?

Kika på:

En hållbar livsstil. Och vägen dit.
Kurs om en hållbarare livsstil. Och vägen dit.



Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.


I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.


Vår kurs: En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Äntligen vår!

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras i stort sett alla våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!

Grundkurser

EcoEducate Basics 1 – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 1

EcoEducate Basics 2- grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 2

EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Environmental training on the internet 



Livsstilskurser

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Fortsättningskurser

Maten och miljön - fortsättningskurs matens klimat- och miljöpåverkan.

CSR - Grunderna.

CSR- Utökad, för verksamhetsansvariga.

Jordens resurser - om vårt resursutnyttjande på planeten. Med innehåll som Ekosystemtjänster, Kemikalier, Resursanvändningen, Cirkulär ekonomi samt Energiomställningen.

Hållbarhet och miljöpåverkan - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning