Miljöutbildning.se
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
EcoEducate
Men far och flyg! Får vi nåt hållbart flyg nån gång? 
 

Heliga kon ifrågasatt. Flygets klimatpåverkan. 
Men, vem ska göra vad? 

 
Självfallet måste alla tänka till kring hur vi ska få ner utsläppen. Men den springande punkten verkar vara att politikerna och politiken inte vågar ta sig an detta, att reglera klimatpåverkan från flyget, med t ex höga skatter eller utsläppskostnader.

Och detta är inget svenskt problem, utan i allra högsta grad ett internationellt problem, främst i de rikaste länderna.

För det är ju vi som står för flygets expansion och klimatpåverkan, vi som flyger, någon enstaka procent av planetens befolkning skitar ner mest. Som alltid.

Politiken i alla länder måste skapa förutsättningar så att marknadskrafter och ny teknik kan driva på utvecklingen av nya mer klimatsmarta lösningar. De styrmedel som finns är inte på långa vägar tillräckliga. Snarare motarbetar de varandra. 

Uppenbart är att i andra fall ska förorenaren betala, men hur är det med flyget? Här behövs en uppstramning som vi ensamt inte kan åstadkomma i Sverige.  Flera träffsäkra och långsiktiga styrmedel som ökar incitamenten för klimatsmarta alternativ måste fram, som idag lyser med sin frånvaro. Och i brist på samarbete ökar flygets klimatpåverkan ytterligare. 

EU-parlamentet har exempelvis i september i fjol backat upp kommissionens förslag att förlänga flygets undantag från systemet för utsläppshandel, EU ETS.
Beslutet innebär att flygbolagen inte behöver betala för utsläppen från långdistansflygningar som passerar EU:s gränser fram till 2021. Ja och så där håller vi på. 

Höghöjdsresorna boven i dramat

Under längre resor stiger flygplanet normalt till över 10 000 meter och bidrar då till en ökad klimatpåverkan på grund av höghöjdseffekten.

 
Det uppskattas att förbränning på hög höjd  dubblerar klimateffekten jämfört med om förbränningen skett på marknivå. Flygets förhöjda klimatpåverkan kommer framför allt av effekter genom bildande av kväveoxider och vattenånga i den höga atmosfären.

Även förbränning av förnybart bränsle ger en höghöjdseffekt men forskare har ännu inte koll på hur stor effekten är jämfört med förbränning av fossilt bränsle.

 
På hög höjd är kväveoxider och vattenånga klimatvärmande men ännu är man inte ense om hur mycket påverkan ökar på grund av detta. 

Lyssna här: 

https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Podcast/



Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och bra val att göra. Idag, i morgon. nästa vecka...


Kolla in våra nya uppdaterade kurser www.miljoutbildning.se, med flera filmer och nya övningar ex.vis En hållbar livsstil. Och vägen dit. Välkommen!
Maten och klimatet

WWF lanserar nu ett nytt matkoncept - One Planet Plate.

Nu handlar det om att skapa och leverera klimatsmarta måltider, som ska bidra till att uppnå Parisavtalets mål på max 1,5 graders uppvärmning och som riktar sig till måltidsleverantörer, restauranger och skolor.

Klimatbudget för måltiderna är högst 11 kilo växthusgaser per vecka i utsläpp - det motsvarar 0,5 kilo per lunch eller middag.

Menyerna är växtbaserade. Kött eller fisk som ingår ska vara valda med omsorg och ha grönt ljus i WWFs guider.

WWF lanserar också en matkalkylator, ett digitalt verktyg som snabbt ger en uppfattning om enskilda måltiders klimatpåverkan, och bygger på forskning från Chalmers.

Tanken är att man enkelt ska kunna knappa in vad man tänkt äta till lunch eller middag genom att dra i olika reglage i kalkylatorn för kött, baljväxter och grönsaker.

Allt enligt  WWF.
Kolla själv:

http://www.matkalkylatorn.se/

 
50 exempel på hållbar konsumtion
och produktion

 
Har ni tänkt på att konsumtionen i Norden avsevärt överskrider den ekologiska tröskeln för hållbarhet och rättvis konsumtion på planeten?

Nordiska ministerrådet har nu sammanställt 50 praktiska exempel på hållbar konsumtion och produktion.

Det som presenteras i rapporterna handlar om hållbar livsstil och utbildning, hållbar offentlig upphandling, hållbar turism, hållbart byggande och hållbara livsmedelssystem.

Detta är direkt sammankopplat med FN:s 10-åriga ramverk för hållbara konsumtions- och produktionsmönster.


Kolla mer nedan om:

Konsumtion och produktion

http://norden.diva-portal.org/
smash/get/diva
2:905930/FULLTEXT02.pdf


eller turism

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:
1044854/FULLTEXT01.pdf


eller byggande och hållbara
livsmedelssystem

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:
1177169/FULLTEXT01.pdf


 
Plast, plast, plast...vems ansvar? 
 

Plasten  har blivit en riktigt het potatis.

Nedskräpningen i våra hav har fått en sån
omfattning att vi riskerar vår livsmedelssäkerhet,
enligt vissa. Andra fortsätter producera plast som om inget hänt. Och neskräpningen bara fortsätter och fortsätter. 

Vem som ska göra vad, betala vad -
därom träter producenter, regeringar, organisationer och avfallshanterare.
 


Microplasten och vatten är åter igen i fokus. 
Cirka 250 vattenflaskor från elva olika märken, inköpta på fem kontinenter,
ngick i den analys som utfördes av amerikanska forskare på uppdrag av det
internationella journalistnätverket Orb Media.

 
I 93 procent av flaskorna som undersöktes hittades spår av mikroplast, även om mängden varierar stort.

Och nu träter man så klart om resultaten. Vems är felet? Vem ska betala? Hur kan vi sluta använda så mycket plast? 

Och som vi minns så är mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar
och fibrer som är mindre än fem millimeter.

De finns i luften, både inne och ute och kommer från exempelvis bildäck, olika textilier – som fleecejackor, mattor och kläder av syntettyg som  släpper ifrån sig stora mängder plastpartiklar när de används och tvättas.

Nu finns ju även nanoplast, ännu mindre partiklar, som alla vi levande varelser får i oss via maten, luften och vattnet. 

Vad är det?
Mikroplast: 0,3–5,0 millimeter små plastpartiklar, ungefär som grovkornigt salt. Den största andelen av allt plastskräp i världshaven.
Nanoplast: Mindre än mikroplast. Kan jämföras med finmalet mjöl.


Titta här:

https://www.facebook.com/worldeconomicforum/
videos/10155183172081479/



Fler ska få säga sitt:

https://www.avfallsverige.se/aktuellt/nyhetsarkiv/
artikel/problem-med
-plast-kan-inte-losas-i-avfallsledet/index.php?eID=tx_securedownloads&p=42&u=0&g=0&t=
1521376777&hash
=710db31e10174db2b1dec814c572a795
efe08fe9&file=/
fileadmin/user_upload/Publikationer/plast.pdf
Städa städa varje fredag, och så varje ......
Men hur du städar spelar också roll!
 
Kemikalier finns i nästan alla produkter som finns i hemmet eller på din arbetsplats.

Till exempel är det flamskyddsmedel i tv-apparater, datorer och annan hemelektronik.

Möbler och textilier innehåller ofta kemikalier som gör dem smuts-, fett- och vattenavvisande. Sedan finns en räcka kemikalier som har mjukgörande egenskaper och återfinns bland annat i plastleksaker och vissa plastgolv.

 
Och kemikalierna utsöndras i omgivningen och fastnar på andra partiklar, som damm, grus och textilfibrer.

Dagens reningsverk är inte byggda för att rena bort kemikalier, så när dammråttorna hamnar i avloppet fortsätter de vidare ut i naturen.

 
Just nu genomför Käppalaförbundet, ett kommunalförbund bestående av elva kommuner i Stockholms län, som bildades 1957 för rening av avloppsvattnet från sina medlemskommuner, en informations-kampanj värd att kolla in. Den syftar till att minska mängden skadliga kemikalier i det inkommande avloppsvattnet.

Du kan hjälpa till genom att se till att dammet hamnar i hushållsavfallet i stället för i avloppet.

 
Gör så här:
 
• Dammsug istället för att våttorka golv och andra ytor. Om du verkligen behöver våttorka är det viktigt att du dammsuger eller torrdammar noga först.

• Damma med mikrofiberduk eller med ett fuktigt papper. Dammet från mikro-fiberduken avlägsnar du med dammsugare eller för hand och slänger det i hushållssoporna. Skölj inte duken i vasken.

• Välj miljömärkta städprodukter.

• Undvik produkter behandlade med flamskyddsmedel och smutsavvisande kemikalier.

 
Fler tips finns på: 

https://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/varor-och-kemiska-produkter

eller 

https://www.kappala.se/Hjalp-oss-och-miljon/Tips-till-hushall/Tvatta-diska-och-stada-miljovanligt/stada-med-sapa-citron-attika-salt-och-bikarbonat/

 
 
En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur lång är Din väg?

Testa dig!


Hör av dej för mer info! 

 
 
 
 
En hållbar livsstil. Och vägen dit.
Kurs om en hållbarare livsstil. Och vägen dit.



Det här är vad en hållbar livsstil handlar om:

Varje beslut vi tar är ett konsumtionsbeslut, och om alla skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot. Vår västerländska livsstil, med alltför hög konsumtion är inte förenligt med en välmående planet. Att ställa om till en mer hållbar livsstil är helt nödvändigt, det är allt fler överens om.

Vi måste ställa krav på det som produceras, och enklast gör vi det genom ta medvetna, hållbara beslut när vi t ex köper saker. Eller att vi låter bli att köpa.

För det måste börja hos oss själva, med ett aktivt beslut att minska vår miljöpåverkan. Din och min. Vi måste få till en förändring av samhällets utformning och hur våra verksamheter genomförs. Fossilt producerat måste bort, och annat måste in är de allra flesta överens om nu. Det måste till en hållbar livsstil. Och vägen dit måste vara klimatsmart och enkel. Hindren måste röjas och här har även politikerna en gigantisk uppgift framför sig. Och fort ska det gå.


I denna kurs tar vi nya tag för att lära oss  ett mer hållbart sätt att leva och handla.
Hemma, på jobbet, resan eller fritiden – överallt. För en hållbar planet. Och för en hållbar livsstil.


Vår kurs En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Välkommen!

Vill du veta mer? www.miljoutbildning.se

Kika gärna på nedan videos från kursen. 


 


Kika på denna film om
Livsstil och konsumtion
som är en av 12 filmer i vår kurs

En hållbar livsstil. Och vägen dit. 




 


Eller denna film om Livsmedel - en video från kursen

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Hur ser dina inköp och matvanor ut? 

Vill du veta mer om kursen hör av dig! 
Loppisfynd

EcoEducate - miljö och hållbarhetsutbildningar på nätet

Nu uppdateras i stort sett alla våra kurser. Mer film, kortare avsnitt och superaktuellt innehåll. Välkommen att testa oss!

Grundkurser

EcoEducate Basics 1 – grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 1

EcoEducate Basics 2- grundläggande miljö- och hållbarhetsutbildning del 2

EcoDriving – sparsam körning teori

EcoEducate Care – grundläggande miljö- och hållbarhetskurs för vårdsektorn

Environmental training on the internet 



Livsstilskurser

En hållbar livsstil. Och vägen dit.

Fortsättningskurser

Maten och miljön - fortsättningskurs matens klimat- och miljöpåverkan.

CSR - Grunderna.

CSR- Utökad, för verksamhetsansvariga.

Jordens resurser - om vårt resursutnyttjande på planeten. Med innehåll som Ekosystemtjänster, Kemikalier, Resursanvändningen, Cirkulär ekonomi samt Energiomställningen.

Hållbarhet och miljöpåverkan - om människans påverkan på planeten och några av dess konsekvenser. Med innehåll som Klimatet, Planetens gränser samt Klimatanpassning