Mars 2018 PBL Nano #2

Deltagaren ska ha översiktlig kännedom om olika regler i PBL som rör altaner.

Altaner – byggnad/tillbyggnad, annan anläggning eller anordning? Med utgångspunkt ibland annat byggnadsverks-begreppet i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, kommer vi i denna NANO att utforska altanjuridiken.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har på sistone gjort sitt bästa för att bidra till floran av s.k. altan-ärenden och därigenom också bidragit till att, om möjligt, klarlägga rättsläget något.
 

Ja, så kan det vara, åtminstone om den är fristående. Genom MÖD:s dom den 21 maj 2015 i mål nr P 8356-14. I domen fann MÖD att en viss fristående altan i Göteborg var att anse som en byggnad (med bakgrunden att den uppfyllde definitionen av begreppet ”byggnad” i 1 kap. 4 § PBL).

Samma öde drabbade en altan i Tumba, Stockholm, i MÖD:s dom den 28 december 2015 i mål nr P 3776-15. Domskälen innehåller också en erinran om att 2 kap. 6 och 9 §§ PBL ska tillämpas även på byggnader inte är bygglovspliktiga.

Den minnesgode NANO-prenumeranten drar sig härvid till minnes vissa uttalanden om innebörden av byggnadsbegreppet och praxis avseende detta i anslutning till den äldre plan- och bygglagen, se prop. 2009/10:170 s. 144 andra stycket.
 

Altan som tillbyggnad eller fasadändring?
I en dom den 28 november 2017 mål nr P 1042-17 kom MÖD fram till att uppförandet av en 0,75¬1,22 m hög altan (som satt ihop med en byggnad) inte var lovpliktig eftersom den vare sig utgjorde en tillbyggnad eller en s.k. fasadändring. I domstolen utforskar MÖD dessutom den intressanta frågan om varifrån altanens höjd ska mätas och gör en grundlig genomgång av tidigare praxis gällande altaner. I ett antal äldre rättsfall har dock vissa altaner ansetts som tillbyggnader.

Planstridig anläggning
I MÖD:s dom den 10 juli 2017 i mål nr P 9947-16 hade ett trädäck uppförts på mark som i detaljplanen var korsmarkerad. Detaljplanen vann laga kraft i april 2014. Av planbe-stämmelserna framgick att sådan mark endast fick bebyggas med uthus. I ett tillsynsärende beslutade nämnden, efter klagomål från grannar, att inte ingripa mot trädäcket. MÖD uttalade att legaldefinitionen av begreppet bebygga (se 1 kap. 4 § PBL) fanns i PBL när detaljplanen antogs. MÖD gjorde vidare bedömningen att trädäcket var att anse som en anläggning och därmed utgjorde ett byggnadsverk och att planen inte tillät något annat byggnadsverk än uthus på marken.

Motsatt utgång blev det i MÖD:s dom den 31 maj 2017 i mål nr P 6762-16. Målet gällde en altankonstruktion som uppförts på mark som enligt gällande plan från 1971 var punktprickad, dvs. mark som inte får bebyggas. MÖD uttalade att den byggnadslagstiftning som gällde före PBL:s ikraftträdande inte innehöll , till skillnad från PBL, någon definition av begreppet bebygga samt att detaljplanens termer ska tolkas mot bakgrund av den lagstiftning som gällde när planen antogs. Att anse att uppförandet av altanen är att betrakta som att bebygga marken i detaljplanens mening, skulle enligt MÖD:s uppfattning innebära att planen gavs ett annat materiellt innehåll än det som planförfattaren avsett. Mot denna bakgrund strider altanen inte mot detaljplanen och därmed inte heller mot den angivna bestämmelsen i PBL.
Det gäller alltså att hålla tungan rätt i munnen och vara noga med att undersöka vilka bestämmelser som gällde när detaljplanen antogs.

Avslutningsvis
Om du bara ska läsa en altan-dom detta år så bör du läsa alla de som behandlats i denna NANO-utbildning. Du hittar dem på MÖD:s hemsida.

Glad påsk!