Erik, ny chef på boendeavdelningen
 
Vi står mitt i hösten och om två månader är det jul. Tiden går rasande fort.
Sedan mitten av augusti har jag fått förmånen att efterträda Tina Eide på tjänsten som chef på Boendeavdelningen.

Från att tidigare helt ha fokuserat på kommunala kontrakt, nyanlända och hemlöshet ligger nu blicken och uppdraget bredare. Tillsammans med medarbetare och chefer på boendeavdelningen har jag de fantastiskt viktiga uppdragen att:
  • Samordna stadens arbete för att öka tillgängligheten och användbarheten för alla!
  • Ansvara för stadens verksamhet vad gäller bostadsanpassning
  • Säkra boendelösningar för hemlösa, nyanlända och personer med funktionsnedsättningar
För egen del behöver jag sätta mig in i frågorna och skapa goda kontaktnät. Vad kan då vara bättre än att dyka rätt in i frågorna.
 
Tillsammans med SDF Västra Göteborg arbetar vi för att lägga grunden för vårt politiska uppdrag att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Mycket handlar om öka kunskapen och höja medvetenheten i stadens egen organisation. Under hösten genomförs därför sju seminarier där vi sätter frågan om tillgänglighet på agendan samtidigt som vi får input till en långsiktig handlingsplan.
 
Det är glädjande att se att frågan om tillgängliga bostäder diskuteras i media. Lena Gustafsson från Sveriges Pensionärsförening skrev en värdefull debattartikel som publicerades i Göteborgs Posten i oktober. Lena lyfter vikten av att anpassa våra bostäder till en åldrande befolkning. Det kan dels handla om anpassningsåtgärder i form av exempelvis hissar, men även att fortsätta det viktiga arbetet med att skapa fler Trygghetsbostäder. Glädjande ser det ut som att det uppsatta målet om 1000 trygghetslägenheter fram till 2018 kommer att nås.
 
Det är med stolthet jag noterar att Göteborg som stad fortsatt lyckats ta emot alla nyanlända hushåll som anvisats till kommunen från Migrationsverkets anläggningsboenden. Fram till oktober har kommunen och fastighetsägare tillsammans ordnat med bostäder och boenden för närmare 900 personer! Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända i detta nummer av boendenytt.


Erik Gedeck
Avdelningschef
Boendeavdelningen, fastighetskontoret
Full fart med arbetet att ordna bostäder för nyanlända
 
Göteborgs arbete med att ordna bostäder för nyanlända har full fart. Facit för årets tre första kvartal är att bostäder ordnats för 889 personer. Mot slutet av året finns det dock risk att akutboenden måste användas för att klara inkvarteringen.
 
Migrationsverkets anvisning av nyanlända till Göteborg, enligt bosättningslagen, är för det här året, 1098 personer. Av dessa anvisas 209 personer under november och december.

Enligt fastighetskontorets prognos för året kommer närmare 1 000 personer att beredas bostad i de 600 genomgångslägenheter som ställts till förfogande. Av dessa kommer 500 från allmännyttiga AB Framtiden och 100 från de privata hyresvärdarna. Genomgångslägenheterna hyrs ut med andrahandskontrakt och den maximala hyrtiden är fyra år.

I de så kallade mellanboendena finns plats för cirka 430 personer. Här är det tänkt att de nyanlända bor 2-3 månader innan de slussas vidare till genomgångslägenheter. I vissa fall, ofta när det rör sig om singelhushåll, har väntetiden blivit upp till sex månader.

Att väntan på att komma vidare till ordinära bostäder tenderar att bli längre är ett tecken på att det kan bli än kärvare framöver. I så fall kan beredskapsplanen med akutboenden sättas i verket.

Sammanlagt finns det cirka 270 akutboendeplatser i planen. Det är bland annat i skolor som inte är i bruk.

-Det är bara att hoppas att vi kan slippa använda dem. Vi har en mycket god klass på vårt mottagande i Göteborg, och har lyckats undvika den segregation som förekommer på andra håll genom att vi har kunnat erbjuda genomgångslägenheter i det ordinarie lägenhetsbeståndet, säger Maria Jerkeman, samordnare på fastighetskontorets bostadsavdelning.

Hennes kollega Marianne Ling, som arbetar mot de privata värdarna för att få lägenheter till kommunala kontrakt och till nyanlända tycker att 2016 har varit ett år där arbetet har flutit på bra.

-Det har funnits mycket frågor och oro, men vi har gjort en sammanställning av vanliga frågor med svar, och nu fungerar våra kontakter utan konstigheter, säger Marianne Ling.

De sju privata fastighetsbolag som lämnat lägenheter efter införandet av bosättningslagen är, Balder, Botrygg, HSB hyresbostäder, Stena, Tornet, Wallenstam och Willhem.

-De privata värdarna har ofta striktare regler för uthyrning än de kommunala. När vi bjuder in dem är det därför bra att det finns markanvisningar som en morot, säger Marianne Ling.
 
Bostad först har gett Claes en ny chans
 
Claes är mycket nöjd över att ha fått en bostad, efter flera år som hemlös. Med Bostad först har han fått chansen att försöka lämna sitt brokiga liv bakom sig.

Claes fick ingen drömstart i livet. Han är född strax utanför Göteborg och lämnades direkt till ett barnhem. Efter nio månader adopterades han av ett medelålders par.

Men det blev inte bra.

- Jag var en sådan där obs-unge som inte kunde sitta still och jag fick en diagnos. Redan före tonåren började jag använda tung narkotika, och därmed började min tid som kriminell och missbrukare, säger Claes.

Hela hans 54-åriga leverne har dock inte gått i moll. Under åtskilliga år lyckades han ta sig ur missbruket och levde ett svensson-liv. Han träffade en kvinna. De gifte sig, fick tre barn och han jobbade som byggnadsarbetare och körde långtradare. Dessutom blev han ungdomsledare i både fotboll och handboll, under barnens uppväxt.

Men så fick han ett återfall som höll i sig i åtta månader och allt raserades.

- Jag knarkade ner mig, vägde 52 kilo. Sov under broar eller där jag kunde få en sängplats, summerar Claes den tiden av sitt liv.

Det blev en ny vändning när han åkte fast för drograttfylla. Det renderade honom ett fängelsestraff. Väl ute i friheten kom han till Storås boende för hemlösa.

- Där såg jag en blankett för ”Bostad först”, säger Claes om hur vägen till bostad inleddes.

Han berättar att han nu medicinerar och att det ger honom den balans i tillvaron som han tidigare saknat.

För framtiden skulle han gärna vilja pröva på något jobb.

 - Kanske inte heltid, men att få jobba så att det blir skillnad på vardag och helg. Och så vill jag gärna ha den sociala samvaron, säger Claes.

Lägenheten är viktig för Claes.

-Detta är min borg och jag ska verkligen göra vad jag kan för att få behålla den här lägenheten, säger han.

 
Bildtext: Claes Olsson visar sin orkidé med flera knoppar som väntar på att slå ut.
Så fungerar Bostad först
 
Bostad först är ett sätt att arbeta tillsammans med personer som står allra längst från den ordinarie bostadsmarknaden - personer som tidigare varit hänvisade till akutboenden, jourboenden eller levt som uteliggare.

I hemlöshetsplanen för Göteborg är ett av målen att halvera den akuta hemlösheten fram till slutet av 2018. I detta arbete är Bostad först en viktig del. I nuläget finns ca 80 pågående andrahandsavtal och 12 hyresgäster har fått ett eget förstahandsavtal.

Parallellt med att personen hyr en bostad i andrahand av fastighetskontoret finns ett uppsökande stöd till hyresgästerna som utförs av Social resursförvaltning och idéburna organisationer. Personen ska ta emot besök i sin bostad minst en gång per vecka. För övrigt gäller samma krav som för andra hyresgäster. Efter 18 månaders fungerande boendetid finns möjlighet att överta förstahandskontraktet.

Arbetsmodellen har funnits i Göteborg sedan 2013. Social resursförvaltning var först ut och inledde arbetet tillsammans med AB Framtiden och Fastighetskontoret. 2014 anslöt SDF Askim-Frölunda-Högsbo till metoden. Där är Stadsmissionen stöd till hyresgästerna och Stena Fastigheter bidrar med lägenheter tillsammans med bostadsbolagen i AB Framtiden.

Under 2017 har Västra Göteborg och Angered också startat egen verksamhet. Under 2018 finns ett förslag om utökning av stadsdelsverksamheterna till Centrum, Norra Hisingen och Östra Göteborg. Dessa stadsdelar kommer att arbeta med 5 lägenheter vardera under nästa år.
 
Storstadsnätverk och Norsk rikskonferens i Göteborg
 
Under hösten har Göteborg hållit i två stora möten för tillgänglighetsfrågor. Ena veckan besöktes staden av delegationer från Malmö och Stockholm i det nybildade storstadsnätverket för universell utformning. Andra veckan förlade Norge en rikskonferens i vår stad.

Utvecklingsledare för universell utformning på fastighetskontoret, Maria Printz och Andreas Johansen, samordnade ett stort antal studiebesök runt om i staden. Storstadsnätverket fick höra föreläsare från stadens förvaltningar berätta om hur vi skapar en stad för alla. Det handlade om social hållbarhet i offentlig miljö, om äldrefrågor, lekparker, badplatser, reseträning, flexlinjen, enkelt avhjälpta hinder och hur stadens strategiska tillgänglighetsarbete är organiserat i kultursektorn. Nästa höst är Malmö Stad värd för storstadsnätverket.

Det är mycket hedrande att Norge väljer att förlägga sin rikskonferens för universell utformning i vår   stad. På senare tid har Norge upptäckt Göteborg som ett gott exempel och nu fick vi visa upp allt det goda arbete som även belönats med ett förstapris av EU-kommissionen. Strax över 100 deltagare kom från norska organisationer, kommuner, fylkeskommuner och statliga myndigheter. Andreas och Maria föreläste på konferensen om stadens tillgänglighetsarbete, Västra Götalandsregionen berättade om tillgänglighetsdatabasen och Myndigheten för Delaktighet berättade om det svenska bidraget i den internationella standardiseringsprocessen som går starkt framåt just nu.

Det var ett par intensiva och mycket roliga septemberveckor, som klart och tydligt visar att Göteborg Stad är ett gott exempel både nationellt och internationellt i tillgänglighetsarbetet.

 
Andreas Johansen
Utvecklingsenheten på Fastighetskontoret
Bildtext: De norska besökarna i Trädgårdsföreningen.
Fem korta frågor till Christopher – nyanställd på bostadsanpassningsenheten, fastighetskontoret
 
Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag pluggade samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning på gymnasiet och fortsatte sedan till Chalmers där jag började hösten 2012. Först blev det tre år på utbildningen ”Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn” följt av två år på ”International Project Management” där jag tog examen i juni 2017.
 
Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Tidigare har jag jobbat sporadiskt inom äldrevården, både på boende och hemtjänst.
 
Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Exploateringsavdelningen hade jag bäst koll. De var dem som jag sett mest av på Chalmers och även haft kontakt med i samband med vissa skolarbeten.
 
Vad ska du jobba med på bostadsanpassningsenheten?
Jag kommer jobba som handläggare och ta hand om ansökningar om bostadsanpassningsbidrag.
 
Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsanpassningsenheten?
Variationen, kontakten med Göteborgarna och kollegorna!
Fem korta frågor till Marie – nyanställd på bostadsanpassningsenheten, fastighetskontoret
 
Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag är arbetsterapeut och har jobbat i den kommunala hälso-och sjukvården i många år.
 
Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Jag kommer närmast från Hemsjukvården i Västra Hisingen, har varit på Hisingen hela mitt tidigare yrkesliv. Senaste  åren var jag enhetschef, men ville komma tillbaka till arbetsuppgifter som var närmare våra brukare.
 
Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Som arbetsterapeut har jag haft många bostadsanpassningsärenden där jag varit intygsskrivare och hjälpt patienter att söka bidrag. Jag hade kännedom om bostadsanpassningsenheten, men vet inte  mycket om övriga delar på Fastighetskontoret.
 
Vad ska du jobba med på bostadsanpassningsenheten?
Jag jobbar nu som handläggare för bostadsanpassningsärenden. Jag tar beslut om bidrag för anpassning av bostaden utifrån funktionsnedsättning. Det innefattar kontakt med sökande, intygsskrivare, fastighetsägare och hantverkare.
 
Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsanpassningsenheten?
Det är roligt och känns meningsfullt att kunna medverka till att människor får förutsättningar att bo kvar i sin bostad och vara så självständiga som möjligt. Jag har nytta av mina erfarenheter från hälso- och sjukvården och tidigare arbetsplatser inom kommunen. Dessutom tycker jag om att ha mycket kontakt med människor, framförallt att möta dem i sina hem, och hjälpa till med lösningar i deras vardag. Tack vare hjälpsamma arbetskamrater lär jag mig nya saker varje dag här, en mycket trivsam arbetsplats