Ny app ska ge bättre framkomlighet
 
Anmäl hinder. Det är namnet på en unik app från Göteborgs Stad som tar hjälp av invånarna för att kolla hur framkomligheten är i den offentliga miljön. Appen hade världspremiär den 6 mars.

Kommunerna har ansvar för att lagtextens enkelt avhjälpta hinder, blir fixade.
Men området är mycket eftersatt. Nu vill Göteborg ändra på detta med en app för allmänheten, och det är fritt fram för andra kommuner att kopiera den.
Appen kan laddas ned från Appstore för Iphone och från Google play för Android. Det räcker att söka på namnet: Anmäl hinder.

En anmälan går vidare till kommunen som gör en bedömning. Anses det vara ett enkelt avhjälpt hinder kontaktas fastighetsägaren som har ansvaret att åtgärda hindret.
 
För mer information samt nedladdning av appen klicka här.
Det var stort intresse från media då appen Anmäl hinder introducerades 6 mars. Bild: Sharon Raoufi
Projektledaren Andreas Johansen berättade om den nya appen vid GRF.s möte samma dag. Bild: Nils Svensson
Kostnaden för bostadsanpassning ökar i Göteborg
 
Antalet ärenden där de sökande beviljades bidrag till anpassning av sin bostad minskade en aning  under fjolåret. Kostnaden för bidraget  var 70,2 miljoner, vilket är 3,4 miljoner mer än under 2015. Det framgår av en rapport från fastighetskontoret.

Sammanlagt beslutades  4075 ärenden, en ökning med 150 ärenden jämfört med 2015. De vanligaste åtgärderna gällde trösklar, stödhandtag, reparation för tekniskt avancerat utrustning, dörröppnare och spisvakt.

81 procent av de beviljade ärendena gällde flerbostadshus och resterande anpassning i småhus. Snittkostnaden för åtgärder i flerbostadshus var 18 750 kronor och i småhus 38 000 kronor.

Vilka fick bidrag?
Den genomsnittliga åldern för sökande som beviljats bidrag för anpassning av bostaden var 75 år. 64 procent var kvinnor och 36 procent män.

SDN Askim-Frölunda-Högsbo beviljades flest bidrag (8,7 ärenden per tusen invånare) och SDN Lundby minst antal bidrag (4,6 ärenden per tusen invånare).

Sammanfattande slutsatser
Orsakerna till de ökade kostnaderna berodde bland annat på att fastighetskontoret beviljat fler hissar och att kostnaden för anpassning i småhus ökat. Fastighetskontoret bedömer att antalet ärenden om bidrag kommer ligga kvar på samma nivå, eller möjligen öka, på grund av ökad befolkningstillväxt och högre medellivslängd.
För att de sökande snabbt ska få beslut kommer fastighetskontoret att arbeta vidare med att effektivisera handläggningen. Bland annat kommer e-tjänsten, som bidrar till minskad administration, marknadsföras ytterligare under 2017.

Läs hela rapporten
Anvisning av bostäder 2016
 
Under 2016 beviljade fastighetskontoret rekordmånga lägenheter till hushåll som av sociala eller medicinska skäl behövde hjälp med att ordna bostad. Sammanlagt 435 lägenheter, vilket är 31 fler än under 2015.

De framtagna bostäderna möjliggjorde att cirka 470 vuxna och 330 barn kunde flytta in i egna lägenheter. Cirka 10 procent av lägenheterna kommer från privata fastighetsägare, övriga kommer från de kommunalt ägda bostadsföretagen.
Fastighetskontoret har ökat ansträngningarna för att få fler lägenheter från privata fastighetsägare.  Åtta nya privata värdar undertecknade ett samarbetsavtal 2016. Under hösten lovade även ett antal privata bostadsföretag att lämna sammanlagt cirka 100 lägenheter till nyanlända under 2017.  

En del av arbetet med att anskaffa bostäder riktar sig till akut hemlösa personer med komplex problematik. Genom metoden Bostad Först erbjuder kommunen en lägenhet kombinerat med stöd från exempelvis socialtjänst och vårdgivare. Det är antingen kommunen eller en idéburen organisation som ger stödet. Om hyran betalats i tid, lägenhetens vårdats och det inte förekommit några störningar under 18 månader får hyresgästen förstahandskontrakt. Under 2016 förmedlades 27 lägenheter genom Bostad Först och för 2017 är ambitionen att fördubbla antalet.
273 hushåll fick förstahandskontrakt 2016, vilket är något lägre än 2015.

Den genomsnittliga väntetiden från beslut till kontraktskrivning var sex månader, en ökning med två månader jämfört med 2015. Orsaken beror på ett ökat tryck på bostadsmarknaden samt behovet av lägenheter enligt bosättningslagen som trädde i kraft 1 mars 2016.

Vid årsskiftet hade Göteborg tagit emot 831 personer enligt bosättningslagen. Av dessa tackade ett femtiotal nej till erbjudande om boende. För övriga anskaffades sammanlagt 460 bostäder. 255 av dessa var genomgångslägenheter, 205 mellanboenden på camping och i rivningshus. Ett femtiotal personer inkvarterades i akutboenden.
Under 2017 fortsätter arbetet med att ta fram bostäder till gruppen nyanlända som anvisas till Göteborg enligt bosättningslagen. Sammantaget ska Göteborg ta emot närmare 1100 personer.

Läs hela rapporten
 
Bostadsanpassning - Utbildning för intygsskrivare
 
Är det okej om jag som intygsskrivare även fyller i ansökningsblanketten? Måste intyget innehålla förslag om åtgärd? Det var ett par av de frågor som dök upp vid fastighetskontorets utbildning ”Om bostadsanpassning för intygsskrivare”.

Att erbjuda utbildning för intygsskrivare har blivit en tradition med goda erfarenheter. Under vårterminen ordnades tre nya utbildningstillfällen.

- Vi startade med utbildningen för åtta år sedan. Handläggningstiderna tenderade att vara långa, och vi märkte att det fanns ett behov från intygsskrivarna att få veta mera om vad som ska finnas med i intygen, berättar Christina Bregell som arrangerar utbildningen tillsammans med kollegan Malin Josefsson på fastighetskontorets boendeavdelning.

Christina Bregell har själv tidigare arbetat som arbetsterapeut:

- Och det var verkligen inte lätt att skriva intyg. Man behöver träna på det och gärna bolla frågorna med kollegor. Och så ska vi tillsammans agera på ett bra sätt för den sökande, säger hon och tillägger:

 - Handläggarna på fastighetskontoret har olika bakgrund från både bygg, fastighet och funktionshinderområdet. Rollen som handläggare ställer inga kunskapskrav kring olika funktionsnedsättningar så intygen behöver vara skrivna så att alla förstår.  

Lagen om bostadsanpassningsbidrag har funnits sedan 1993 och dess 18 paragrafer är inte helt enkla att tolka. Kursdeltagarna fick veta att underhåll som är inget som omfattas av bidraget, som till exempel eftersatt underhåll i ett badrum.

Även omfattningen av åtgärder belystes. Finns det tvättmaskin i en allmän tvättstuga är det kanske inte nödvändigt att den sökande har tillgång till en egen tvättmaskin i lägenheten eller tvärt om. Dörrautomatik behövs kanske inte till alla dörrar. Att nå förrådsutrymmet några få gånger per år behöver inte ses som nödvändigt, om någon annan kan hjälpa till att lämna eller hämta prylar.

Efter undervisning under förmiddagen blev det på eftermiddagen workshops där deltagarna i mindre grupper fick möjlighet att tolka autentiska anonymiserade intyg och ansökningar.

Monica Hjalmarsson, SDF-Majorna-Linné, Emelie Viktorsson, SDF Angered och Joakim Elovsson, hemsjukvården fick mycket att prata om utifrån sin roll som intygsskrivare. Det visade sig att de hade lite olika förhållningssätt i kontakterna med sökande. Allt från att bara lämna över ansökningsblanketten, till att gå igenom den med den sökande eller att även vara behjälplig med ifyllnad.

- Det har varit intressant att lära sig hur viktigt det kan vara att detaljer finns med i intyget, exempelvis bredden på rullstolen, säger Joakim Elovsson.

Monica Hjalmarsson fyller i:

- Samtidigt behöver vi inte fokusera på vilka åtgärder som behöver göras. Det är problematiken vi ska lyfta fram, inte lösningarna.

Emelie Viktorsson har under sin tid som intygsskrivare noterat att det kan skilja sig åt en del när ärendena hamnar hos handläggare.

- Det kan variera från handläggarna till handläggare vilka fakta och detaljer som intyget ska innehålla.
Efter workshopen var det dags för att summera dagen och flera av frågetecknen rätades ut.

- Det är skönt om intygen innehåller alla relevanta uppgifter. Då behöver vi inte begära in kompletteringar med längre handläggningstider som följd, säger Malin Josefsson, och påminner om att en bild kan vara ett utmärkt komplement till intyget.

När det gäller de inledande frågorna ger Malin Josefsson följande svar:

- Nej, det är inte lämpligt att intygsskrivaren håller i pennan, men det går bra att vara  rådgivare. Intygsskrivaren ska inte heller vara kontaktperson i ärendet. Det är bra med förslag på åtgärder, men inte nödvändigt, säger Malin Josefsson. Det viktigaste är att behovet av den sökta åtgärden är tydligt motiverad i intyget.

Handläggare och intygsskrivare träffades även under en gemensam morgonfika, vilket var uppskattat. Att kunna träffas och få ett ansikte på varandra öppnar upp för en fortsatt bra dialog kring ärenden och hur vi kan bidra med våra olika roller och kompetenser.

Under vårens utbildningsdagar deltog totalt 60 intygsskrivare. Utbildningen har varit uppskattad ur flera aspekter, den ger intygsskrivare verktyg att skriva bättre intyg, tydliggör rollfördelning vid bostadsanpassning och skapar kontakter mellan intygsskrivare och handläggare. Intygsskrivarna som gått utbildningen berättar även att det är positivt att kunna ägna en heldag åt att tänka kring intygsskrivning och bostadsanpassning och att träffa kollegor från andra delar av staden.

Har du uppdaterat dina kontaktuppgifter?
Handläggare och intygsskrivare får enklast kontakt med varandra via e-post. Har du nya kontaktuppgifter? Skicka då ett mejl med namn, telefonnummer och e-postadress till: bostadsanpassning.fk@fastighet.goteborg.se
Då får vi lätt kontakt med dig och du kan få en kopia på beslut om bostadsanpassningsbidrag.
Christina Bregell och Annika Jernefeldt hälsade välkomna  till den välfyllda kursdagen.
Kursdeltagarna fick träffa fastighetskontorets handläggare och utbyta erfarenheter.
Joakim Elovsson,Emelie Viktorsson och Monika Hjalmarsson i färd med att besvara några av frågorna.
Kursdagen resulterade i många noteringar på blädderblocken. Här sammanfattar Malin Josefsson.
Handlingsplan för att utöka antalet BmSS bostäder 2017-2018
 
Det råder brist på bostäder för personer med funktionsnedsättning i Göteborg. Bedömningen är att den planerade utbyggnaden av BmSS (bostäder med särskild service) inte kommer att räcka.

För att täcka behoven krävs det 300 lägenheter 2017 och 2018. Bedömningen, våren 2017, är att det kommer att saknas cirka 150 lägenheter de kommande två åren.

Det är av största vikt att staden vidtar åtgärder för att få fram dessa bostäder. Därför har fastighetskontoret (processägare) och SDF Örgryte-Härlanda (resursnämnd), utifrån mål och uppdrag i stadens budget för 2017, tagit fram en handlingsplan gemensamt med berörda förvaltningar och bolag. Handlingsplanen är ett resultat från workshopen den 1 feb 2017 ”Behov av bostäder för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses - Hur blir det verkstad?”.

För genomförandet av aktiviteterna ansvarar utsedda förvaltningar/bolag. Uppföljning av handlingsplanen samordnas av fastighetskontoret och SDF Örgryte-Härlanda. Aktiviteterna ska genomfö­ras successivt under perioden 2017–2018. Återrapportering görs vid regelbundna uppföljningar och en första avstämning sker i maj 2017.

Prioriterade strategier 2017-2018
  1. Ombyggnation av lokaler
  2. Byggnation och/eller köp av externa leverantörer
  3. Hyresrätter i befintligt bestånd
  4. Köp av bostadsrätter
  5. Omvandla hyresrätter/bostadsrätter i SDF:s regi
  6. Bygga nytt intill befintligt
  7. Fler BmSS i befintliga detaljplaner
 
Utöver prioriterade strategier pågår arbetet med Bostäder för personer med funktionsnedsättning (Plan 2017-2019, fastställd av SDN Örgryte-Härlanda).