Stort intresse för privat uthyrning
 
– Intresset för att hyra ut en del av sin bostad ökar. Förhoppningsvis sker det en attitydförändring som gör att vi får ordentlig fart på uthyrningen. Det säger Pernilla Högfors, projektledare för uthyrning av privata bostäder på Boplats.
 
Hon började i september och ska under ett år arbeta för att framförallt nyanlända ska få någonstans att bo. Som ett led i arbetet anordnas möten för de som är intresserade av att hyra ut.

Vid mötet 13 oktober var det fullsatt i lokalen och frågorna vara många, allt från hyressättning till besittningsskydd och ordningsregler.

– De flesta tänker nog ekonomiskt och undrar vilken hyra som kan tas ut. Och så finns en del som tänker praktiskt och undrar om man kan visa sig i morgonrock eller hur hyllorna ska delas upp, berättar Pernilla Högfors. Hon fortsätter:

– Många tänker nog inte på hur berikande uthyrningen kan vara. Att någon kommit hem före dig och tänt lamporna, eller att det när du kliver in doftar gott ifrån köket. Det är sådant våra uthyrande eldsjälar berättar om, och som behöver spridas vidare.

Gärna sfi-elever
Antalet uthyrare av privata bostäder ökar och var i mitten av oktober 114 stycken. Hälften av dessa hade angett att de gärna hyrde ut till hyresgäster som gick på svenska-för-invandrare-undervisning.

Det mest vanliga är uthyrning av rum i lägenhet, men även andra möjligheter börjar komma in, som delar av villor, vinterbonade fritidshus och andrahandslägenheter.

Vid informationsmötet på Boplats fanns även Eva Grenfeldt med. Hon har lång erfarenhet av uthyrning och var där med sina nuvarande hyresgäster, två bröder från Syrien.

– Det är jätteviktigt att man gör upp i förväg vilka regler som ska gälla under hyrestiden. Det kan vara svårt att backa eller ändra reglerna i efterhand. Det har jag fått erfara under mina olika uthyrningar, säger Eva Grenfeldt och fortsätter:

– Man kan ju tror att den som är mest lik mig också blir lättast att komma överens med, men så är det inte alls. Ju mer till synes olika man är, desto mer pratar man om hur man vill ha det och då kan det också bli lättare att komma överens.

Utvecklande
Eva Grenfeldt berättar att hon inför den här uthyrningen gjorde ett medvetet val när hon hyrde ut till de båda bröderna från Damaskus.

– När man ser sig kring hur det står till i världen känner man sig vanmäktig. Därför känns det som en ynnest för mig att få hyra ut till dem. Det gör skillnad för mig, och det känns som ett bra sätt att få makt över sin egen situation.

– Jag känner också att det för mig som vanlig svenne på Brännö är utvecklande. Stundtals kan det kännas som en lite trång värld, men jag kan välja att inte vara polariserande, att inte gå med i spelet, utan att agera på mitt sätt, och känna att det är rätt. Det är tillfredsställande, säger Eva Grenfeldt.

Hon känner även att hon får nya kunskaper när hon ska hjälpa bröderna tillrätta i sitt nya land:

– Att få sätta sig in i hur det kan vara att ha kontakt med olika myndigheter och det språk de använder har lärt mig mycket om hur vårt samhälle fungerar, säger Eva Grenfeldt.
 
Juristerna Suzan Rasul från Hyresgästföreningen och Sonia Gallo från fastighetskontoret fick åtskilliga frågor om vilka regler som gäller vid uthyrning av privatrum.
Eva Grenfeldt kom tillsammans med sina hyresgäster, två bröder från Syrien. Hon berättade om hur uthyrningen gett henne nya perspektiv på svenska samhället.
Fler hemlösa fick egen bostad
 
Antalet vräkningar minskar och fler hemlösa har fått egen bostad på ordinarie bostadsmarknad. Även de som skrivs ut från vård och behandling får i ökad utsträckning en bostad ordnad.

Samtidigt ökar antalet personer i akut hemlöshet liksom antalet hemlösa med komplex problematik.

Det framgår av den första uppföljningen av strategi och plan mot hemlösheten som fastighetskontoret låtit göra.

Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet. Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet 2015–2018 omfattar en nollvision, fem mål, tre strategier och en handlingsplan med 23 aktiviteter. Av de fem målen har alltså tre haft en positiv utveckling.
Årets kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden visar att 3 435 hushåll (3 926 vuxna och 1 693 barn) betecknas som hemlösa i Göteborg.

Födda utanför Europa
I planen anges som mål att staden ska halvera den akuta hemlösheten  till och med 2018. Årets kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden visar att antalet akut hemlösa har ökat med 14 procent jämfört med föregående år och består av 816 hushåll (968 vuxna och 512 barn).  Ökningen bestod primärt av hushåll som befann sig i akut hemlöshet. Att de hamnat där beror främst på strukturella orsaker. De flesta är födda utanför Europa vilket gör det rimligt att anta att ökningen till stor del beror på den ökade migrationen. Denna grupp har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden eftersom de ofta saknar nätverk och ekonomiska förutsättningar att skaffa en bostad på egen hand. Därför finns det en risk att antalet akut hemlösa i staden fortsättningsvis kommer att öka.

Läs hela uppföljningen här
 
Ali Rajeh har flyttat till Göteborg
 
Efter närmare två år på Migrationsverkets förläggning i Munkedal har Ali Rajeh, 30 flyttat till en lägenhet i Högsbo Göteborg. Han känner det som att han äntligen kommit hem, och dagarna är nu fyllda med sfi och praktik. Ali är en av sammanlagt 880 nyanlända personer som Göteborgs Stad ordnar boende för under 2016 utifrån den nya Bosättningslagen.

– Det gick inte en dag utan att jag tänkte på att få flytta till Göteborg berättar Ali Rajeh och tillägger att han tyckte att invånarna i Munkedal var både välkomnande och trevliga. Men att komma från hemstaden Damaskus med sina miljoner invånare till landsbygden i mellersta Bohuslän blev en stor omställning.
– Jag bodde tillsammans med två andra män i ett rum. Det blev många långa dagar utan att ha något att göra. Vi spelade mycket fotboll, säger med Ali Rajeh med ett skratt. 

En lycklig dag
Han minns hur han i somras vid ett möte på arbetsförmedlingen fick frågan om han ville flytta till en lägenhet.
– Det var en stor lycka för mig den dagen då jag fick veta att jag skulle få flytta till en bostad i Göteborg.
Det märks att han nyligen flyttat in i den lilla lägenheten på 24 kvadratmeter. Taklampan väntar på uppsättning och på golvet ligger ett antal kartonger vars innehåll ska monteras ihop. Han berättar att kartongerna har han köpt på Ikea och fraktat hem med hjälp av kollektivtrafiken.
Efter att han även visat det pyttelilla köket bestämmer vi oss för att fortsätta till ett café i närheten.

Utbildning i Ryssland
Som ung drömde han om att få komma till Ryssland och så småningom gav föräldrarna sin tillåtelse. Han läste till byggnadsingenjör vid ett ryskt universitet, och väl tillbaka i Damaskus jobbade han med att bygga hus i tre år.
 När kriget bröt ut bodde han med sin familj, föräldrar, två systrar och en bror i ett stort hus i Damaskus. Idag bor pappan och två syskon i Hamburg, och om ett par månader räknar mamman och en syster att kunna lämna Syrien och flytta till Hamburg.
Ali Rajeh berättar att i hans nya tillvaro åker han varje vardagsmorgon till Majorna där han går på sfi på förmiddagarna. På lunchrasten åker han till Trafikverkets kontor i centrum. Där gör han praktik och är involverad i olika byggprojekt. 

Sverige nya hemlandet
– Jag drömmer om att få iordning i lägenheten så att jag längre fram kan bjuda hem folk. Det är viktigt att jag får träffa svenskar och lära mig språket. Skolan räcker inte, säger Ali Rajeh.
Så smått har han acklimatiserat sig på sin nya hemort. Han är en flitig besökare på gymet vid torget.
Hans nyvunna vänner på praktikplatsen har tagit med honom ut på bangolf och fika. Och han berättar att han gärna besöker shoppingcenters, bara för komma ut och vara bland människor.
Ali Rajeh vet att han har en utbildning som är eftertraktad på den svenska arbetsmarknaden. Han vet också att han måste söka efter en permanent bostad. Regeln för den nuvarande är att den hyrs ut i andra hand och maximalt under fyra år.
På frågan om han kan tänka sig flytta tillbaka till Syrien svarar han:
– Det är ett avslutat kapitel. Syrien kommer inte att bli bra att leva i på många, många år. Det här är mitt hemland nu, säger  Ali Rajeh och tillägger med ett leende:
– När jag väl fått jobb, kan jag tänka mig att återvända till Munkedal för att koppla av.
 
 
Fakta
1 mars i år började bosättningslagen (2016:38) gälla. Den nya lagen innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet med den nya bosättningslagen är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. För 2016 ska Göteborgs Stad ta emot 880 personer och för 2017 cirka 1400 personer. För åren 2018-2019 minskar mottagandet kraftigt. Som ett resultat av lagen överlämnade Göteborgs allmännyttiga bostadsföretag under maj – augusti, 230 lägenheter till fastighetskontoret för vidare uthyrning till nyanlända. Samtidigt har också ett mindre antal lägenheter förmedlats av privata fastighetsägare. Lägenheterna hyrs ut löpande med andrahandskontrakt där hyrestiden som längst kan vara fyra år.
Ali Rajeh har precis flyttat in och kartongerna från Ikea väntar på att packas upp. För Ali Rajeh är Syrien ett avslutat kapitel. Han längtar efter att så småningom få ett jobb i sitt nya hemland.
Nytt om bostadsanpassning
 
Intresset för utbildningen är stort men tyvärr tvingades vi, på grund av sjukdom, ställa in 9 november. Vi hoppas därför kunna ordna en utbildningsdag under december. Redan nu är det klart att vi kommer att anordna ytterligare två utbildningstillfällen under vårterminen och då kommer de som inte fick plats i denna omgång ha förtur. Datumen för vårens utbildningstillfällen är:
  • torsdagen den 26 jan 2017
  • tisdagen den 31 jan 2017
Du som ännu inte anmält ditt intresse kan göra det genom att skicka ett mejl till: bostadsanpassning.fk@fastighet.goteborg.se

Förvaring av hjälpmedel
Ibland behövs en bostadsanpassning för att en person med funktionsnedsättning ska kunna förvara sitt hjälpmedel i eller i anslutning till bostaden. Förra året beviljade vi bidrag till 126 fristående hjälpmedelsförråd, 63 rullstolsförråd och 63 rullatorförråd, till en kostnad av 4,3 miljoner kronor.
Tänk på att det måste finnas ett beslut om hjälpmedel för att sökande ska beviljas bostadsanpassningsbidrag. Att det finns ett beslut ska även framgå av intyget som skrivs inför ansökan om bostadsanpassning.

När en bostadsanpassning inte längre är aktuell
Har du skrivit ett intyg för en bostadsanpassning och får kännedom om att anpassningen inte längre är aktuell vill vi gärna ha meddelande om det. Vi behöver därmed inte handlägga ärenden som ska avskrivas. Du kan kontakta någon av handläggarna eller skicka ett mejl: bostadsanpassning.fk@fastighet.goteborg.se

Ansökan via e-tjänst
Vi vill även påminna om att man kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag via vår e-tjänst på www.goteborg.se Informera gärna om att möjligheten finns.
Aktiviteter och trygghet på Bankogatan
 
Hyresgästerna på nystartade trygghetsboendet på Bankogatan i Högsbo, har redan lämnat in en lista av önskemål. Det gäller allt från utflykter, inbjudna gäster till musik och glöggparties.

Än så länge är trygghetsboendet inne på startsträckan, ansökan godkändes i september och i oktober började Yvonne Eriksson sin tjänst som värd. Det gemensamma samlingsrummet i entréplanet, ett före detta cykelrum, väntar på att piffas upp och de praktiska resultaten av trygghetsboendet är i planeringsstadiet. Det gäller exempelvis ett nytt digitalt ”öga” i lägenhetsdörrarna och spisvakt.

– Ibland hakar äggklockan upp sig och då fortsätter potatisen att koka. Och det är inte bra, säger Rachel Medby med ett skratt. Hon, liksom övriga runt bordet ser fram emot att spisvakten som ser till att stänga av spisen om den glöms bort.

Det elektroniska ögat är också välkommet.

– Vissa når inte riktigt upp, och det är svårt att se ordentligt vem det är som ringer på, säger Aina Lindahl, och berättar att det hänt att hon inte släppt in sin son på grund av osäkerheten.
Med ett elektroniskt öga, och med en digital skärm blir det bättre överblick över trapphuset och ökad trygghet.

Hälften är trygghetsboende
Sammanlagt är det 85 lägenheter i sex av Familjebostäders hus utmed Bankogatan som nu ingår i trygghetsboendet. Därmed ingår ungefär hälften av husens bostäder.

Att det är fem kvinnor som samlas runt 11-kaffet i gemensamhetslokalen denna dag är inte något som förvånar.

– Det finns väl en och annan gubbe i husen, men det kunde gärna vara lite fler, säger Ingrid Gustavsson.
Flera av de boende är redan med i en förening som heter Trevnaden. Det ordnas underhållning, fika eller föredragf i en lokal på Riksdalersgatan ett par hundra meter bort. Men de boende vill ha mer, och gärna i gemensamhetslokalen.

– Jag tror det kommer att bli bra att vi får någonstans att gå. Bara det att få sitta och prata med någon är viktigt, säger Ingrid Gustavsson.

Många önskemål
Vid de möten som hittills varit i trygghetsboendet har det kommit ett tio-tal personer, och de har framfört åtskilliga förslag på aktiviteter till Yvonne Eriksson.

– Jag har en hel sida med önskemål. Man vill bjuda in olika gäster som berättar om sin verksamhet. Det gäller exempelvis färdtjänst, hemtjänst och biblioteket. Och så finns det förslag i kurs i hur man hanterar läsplattor, berättar Yvonne Eriksson och tillägger:

– Det finns också starka önskemål om att göra utflykter. Några vill gärna komma ut i skärgården, och föreslog en bussutflykt till Öckerö.

Redan finns ett besök inplanerat, och det är stadsdelens ”fixar-hjälp” som kommer och berättar om vad de boende kan få hjälp med i lägenheterna. Det kan gälla flytt av tavlor, uppsättning av armaturer eller dragning av sladdar.
Längre fram finns tankar om att göra iordning på gräsmattan på utsidan av gemensamhetslokalen.

– Det skulle vara fint med en uteplats med lite möbler, och så kanske man kan ha odlingslådor för de som är intresserade, säger Aina Lindahl.
 
 
Fakta Trygghetsboende
2012 införde Göteborgs stad bidrag för skapande av trygghetsboenden. Tanken är att ge äldre social gemenskap och trygghet i sitt boende. Subventionen gäller för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Minst en person i hushållet ska ha fyllt 70 år.
Sedan starten har det skapats över 500 trygghetsbostäder i staden. Målet är att 2018 ska det finns 1 000 trygghetsbostäder. För att öka takten vill stadens politiska ledning även införa en subvention som gäller bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder om sådana behövs för att fastigheten ska kunna inrymma trygghetsboenden.
 
Var söker man trygghetsboende?
Hyresrätterna förmedlas via Boplats Göteborg. Du måste vara registrerad på Boplats Göteborg för att kunna söka lägenheterna. Bostadsrätter som ingår i trygghetsboenden säljs på öppna marknaden.
11-kaffe i Bankogatans trygghetsboende. De fem ser fram emot att det nu ska bli fart på aktiviteterna i det före detta cykelrummet. Fr. v. Ingrid Gustavsson, Lisa Sjöblom, Rachel Medby, Elna Sörensen och Aina Lindahl.
Prag satsar på tillgänglighet
 
I Prags kollektivtrafik tränas både anställda och resande för att teknik och samarbeten ska fungera bra. Detta för att öka trygghet och mobilitet.
Om fyra år ska Prags kollektivtrafik vara helt igenom tillgänglig.
Det här var ett par noteringar som Andreas Johansen och Henrik Ehrlington, från Fastighetskontorets utvecklingsenhet, gjorde vid sitt besök i Tjeckiens huvudstad.
 
Bakgrunden till besöket var ett möte inom nätverket Eurocities WG Barrier-free City. Det hade två syften, dels att träffa andra städers representanter för att utbyta erfarenheter kringtillgänglighetsfrågor, dels att diskutera den kommande europeiska tillgänglighetslagen.

Deltagande städer, förutom Prag och Göteborg, var Barcelona, Berlin, Dresden, Grand-Lyon, Lissabon, Ljubljana, London, Tallinn, Toulouse, Warszawa, Wien och Åbo.

Världsarv
Prags trafikkontor berättade vid mötet att det finns ett mål att stadens kollektivtrafik ska vara tillgänglig år 2020. För buss och spårvagn klarar nu en tredjedel målsättningen, och för tunnelbanan anses två tredjedelar tillgänglig.
Eftersom Prag är ett världsarv, arbetas det därför mycket med olika typer av gatsten. Det används släta stenytor som ledstråk vid korsningar, istället för våra räfflade sinusytor.

Representanterna från Barcelona beskrev hur arbeten med att utforma gågator måste vara genomtänkt. Att ta bort klassiska gatuelement som trottoarer kan göra det svårt för blinda att orientera sig. De påtalade också vikten av att ”gå hela vägen”. Tydlighet kring att de gående äger företräde förhindrar farliga situationer när bilar ska passera gatan
I Frankrike finns ett nationellt nätverk, Cerema, där franska städer samverkar för att få fram en nationell standard för tillgänglig offentlig miljö.

Ny lagstiftning
I presentationen av den kommande tillgänglighetslagen, EAA (European Accessibility Act) framkom att lagen kan komma att sänka ländernas kostnader för tillgänglighet med 45 procent. Detta för att det alltid är billigare att göra rätt från början än att rätta till i efterhand.

Den kommande lagen fastställer att det ska vara tillgängligt, men det är de enskilda länderna som avgör vad tillgänglighet betyder.

Det ska kosta att göra fel. EU ska utreda vilka sanktioner som stater kan ålägga utförare som bryter mot EAA.
Enligt tidsplanen kommer EU-parlamentet att rösta om EAA under nästa år och då även fastställa dess startdatum.
På de gator där det fanns större gatsten användes slätare mindre stenar, för att bilda ett ledstråk.
I de centrala delarna är det gatsten som gäller, med den stora skillnaden att  stenarna är betydligt mindre och jämnare än i Sverige.
Ett exempel på tydligt avgränsad gatubild där både stenfärgen, husväggen och stolparna definierar ledstråket.
Mötesrummet var en representationslokal några våningar upp i det gamla borgmästarresidenset, som numera används som Prags stadsbibliotek. 
Fem korta frågor till Beshar – nyanställd på bostadsenheten, fastighetskontoret
 
Vad har du för utbildningsbakgrund?
Fastighetsingenjör.

Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Bovärd på Fambo.

Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Visste inget om fastighetskontoret.

Vad ska du jobba med på bostadsenheten?
Jag jobbar som förvaltare på bostadsenheten.

Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsenheten?
Härliga kollegor i hela huset.
Fem korta frågor till Ulrica – nyanställd på bostadsenheten, fastighetskontoret
 
Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag har läst diverse olika kurser på Universitetet, som exempel Globala utvecklingsstudier grund och fördjupning, förvaltningsekonomi, arbetsrätt, kommunal demokrati, förvaltningsförfarandet och offentlig förvaltning.

Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Jag arbetade i social resursförvaltning, de sista åren i verksamhetsområdet Integration.

Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Då jag under tio år arbetat i Social resursförvaltning så har jag med det fått en god överblick över Fastighetskontorets olika uppdrag och jag kan nu efter två månader här se vidden och komplexiteten i våra uppdrag på ett annat sätt, jag har fått en vidare förståelse i många frågor, det är roligt och lärorikt.

Vad ska du jobba med på bostadenheten?
Jag arbetar som Uthyrare och då enbart för de nya Göteborgare som anvisas till staden utifrån den nya bosättningslagen.

Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsenheten.
Jag gillar utmaningar och det kan man säga att jag får i och med detta uppdrag, det är mycket att göra och jag träffar många människor då uppdraget till stor del handlar om samverkan internt och externt. Uppdraget är nytt då lagen inte funnits så länge och så även den tjänsten jag nu har vilket innebär att uppdraget och tjänsten tar mer och mer form för varje dag som går. Det är roligt att få vara delaktig i detta.
Fem korta frågor till Fredrik – nyanställd på bostadsenheten, fastighetskontoret
 
Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag har läst 2 år på yrkeshögskola. Teknisk förvaltning på Fastighetsakademin.

Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Kommer senast från Alnova balkong system. Arbetade som projektledare.

Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Har tidigare kännedom om bostadsanpassning och kommunala kontrakt.

Vad ska du jobba med på bostadsenheten?
Jag kommer att arbeta som förvaltare med inriktning mot bosättningslagen.  

Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsenheten?
Jag gillar variationen av administrativa och tekniska sysslor.
Gillar även den sociala biten då jag träffar mycket folk i tjänsten.