2015 ett händelserikt år
 
Det händer otroligt mycket i vår omvärld som ställer nya krav på oss i vår roll att planera och ordna boende för olika grupper. Det tuffa läget på bostadsmarknaden i kombination med att ett stort antal nyanlända söker sig till Göteborgsregionen är en stor utmaning, inte minst för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

En tillbakablick på året som gått visar att cirka 750 personer har fått en egen bostad via förtursverksamheten och vi beviljade drygt 3 200 bostadsanpassningsbidrag.Att ha en bostad är grundläggande för att leva ett bra liv och vi vill särskilt tacka alla fastighetsägare som gjort det möjligt.

I år har kommunfullmäktige fattat beslut om stadens nya plan mot hemlöshet. I detta nummer av BoendeNytt kan du läsa om hur stadsdelsförvaltningarna drar igång arbetet med bland annat vräkningsförebyggande insatser. Till våren anordnar staden tillsammans med Göteborgs kyrkliga stadsmission, Göteborgs Räddningsmission och Tidningen Faktum en inspirationsdag för alla er som på olika sätt arbetar för att motverka hemlöshet. Dra ett streck i kalendern den 14 april. Inbjudan kommer inom kort.

För att öka människors möjlighet att bo hemma i så stor utsträckning som möjligt är det viktigt med tillgängliga bostäder och boendemiljöer. Läs om den senaste kartläggningen av tillgängligheten i stadens anläggningar och fastigheter.

Innan jul kommer vi att skicka ut en kundenkät för att få en bild av den service och information vi lämnar i vårt arbete. Vi uppskattar om ni tar er tid att svara. Tveka inte att ta kontakt med oss om du har synpunkter eller idéer.

Ett nytt år står för dörren och vi vill tacka er alla för ett gott och konstruktivt samarbete under året.Att få arbeta med angelägna samhällsfrågor, tillsammans med engagerade samarbetspartners och medarbetare är en riktig förmån.

Vi på boendeavdelningen önskar Er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Christina Eide
Avdelningschef
Boendeavdelningen, fastighetskontoret
Kundnöjdhetsundersökning på gång just nu
 
Under december och januari kommer vi på fastighetskontoret att genomföra en kundnöjdhetsundersökning för flera olika kundgrupper till våra verksamheter.

De som ingår i undersökningen är sökande av bostadsanpassningsbidrag, innehavare av kommunala kontrakt, remittenter i bostadsanskaffningsärenden och fastighetsägare som har kommunala kontrakt i sitt bestånd.

Undersökningen genomförs genom en enkät som skickas ut av företaget Markör Marknad & Kommunikation AB. Svaren behandlas konfidentiellt och sammanställs på ett sådant sätt att ingen kan utläsa vad just du har svarat.
Vi hoppas att ni som berörs av detta har möjlighet att besvara frågorna i enkäten. Era synpunkter är viktiga bidrag i vårt arbete med ständiga förbättringar.
Inventering av flerbostadshus
 
Höga trösklar i entréerna, alltför tunga dörrar och ingen hiss. Det är några vanliga anmärkningar i fastighetskontorets inventering av 3500 entréer i 551 fastigheter med drygt 37000 lägenheter.

Initiativet till kartläggningen kommer från Boverket som bidragit med 500 000 kronor till inventeringen. Syftet är att kartlägga olika hinder som finns i bostadsmiljön, och som gör det svårt för äldre och personer med funktionsnedsättning. Målet är att den fysiska tillgängligheten ska förbättras så att man kan bo kvar längre.

Inventeringen av de 551 fastigheterna har gjorts hos kommunala Bostadsbolaget och hos tolv privata hyresvärdar i Göteborg.

– Hus som är byggda i slutet av 40-talet och början av 50-talet har nästan utan undantag ett trappsteg upp till entrédörren, säger Birgitta Thielen, enhetschef på fastighetskontoret.

För en person med rullator kan ett sådant trappsteg bli mycket svårt att klara av. Men även de relativt nya husen har visat sig vara besvärliga ur tillgänglighetssynpunkt. Där handlar det om tröga dörrar och alltför höga trösklar.

– Arkitekterna har nog inte insett hur svårt det kan vara att bli äldre och gradvis förlora styrkan i armar och ben, säger Birgitta Thielen.

En anmärkning i inventeringens protokoll gäller främst för personer med synnedsättning . I åtskilliga hus är det bristande kontrastmarkering i trapporna.

Mycket av problemen med entréerna kan lösas genom ”passa-på-åtgärder”. Det handlar om mindre åtgärder som att skapa små ramper, ta bort trösklar, montera in automatiska dörröppnare och ordna med en plan större yta utanför entrén där man kan sitta och vila.
Nytt grepp i arbetet mot hemlöshet för Göteborgs stadsdelar
 
Göteborgs stadsdelar har tagit ett nytt grepp i arbetet mot hemlöshet.
De har anställt Anna Hedenström som ska vara motor, undersöka behoven, samordna och försöka se till att stadsdelarna arbetar på likvärdigt sätt med hemlöshetsplanen.

Anna Hedenström har sitt ordinarie jobb som verksamhetsutvecklare i Majorna-Linné. När hon fick frågan om att arbeta på 40 procent för de 10 stadsdelarna och planen mot hemlöshet var det ingen tvekan.

– Det ska bli väldigt spännande. Hemlösheten är en jätteutmaning för stadsdelarna, och det behövs många olika verktyg för att lyckas, säger Anna Hedenström, som ser det som en stor fördel att hon själv jobbat länge i stadsdelsförvaltning och vet hur organisationerna fungerar.

Det var i maj i år som Kommunfullmäktige beslutade anta en strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018. Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet.

Planen innehåller en vision, tre strategier och 23 aktiviteter, varav stadsdelarna ansvarar för sju aktiviteter. Bland målen finns att antalet personer som är akut hemlösa ska minska, att färre ska bli vräkta och att fler som bor i kommunens boende ska få en egen bostad. Målen ska förverkligas genom en rad insatser. De bygger på samarbete mellan olika aktörer, bland annat stadsdelarna, fastighetskontoret, social resursförvaltning och den kommunala fastighetskoncernen Framtiden.

Som ett led i detta arbete fick stadsdelarna extra pengar i budgeten och det är där som Anna Hedenström nu kommer in som samordnare.

Framförallt handlar det om stadsdelarnas vräkningsförebyggande arbete. Genom erfarenhet vet man att det kan ta många år för den som har blivit vräkt från sin bostad att komma tillbaka till en egen bostad på ordinarie bostadsmarknad. De åren innebär personligt lidande och stora kostnader för kommunen.

– Här krävs det ökad uppmärksamhet och samarbete för att utröna vilka som är i riskzonen, så att man kan ingripa i tid, säger Anna Hedenström och fortsätter:
– Det är bra för den enskilde och det är bra för kommunens ekonomi. Vi får en vinn-vinn-situation, säger Anna Hedenström.

Hon har satt upp en att-göra-lista för sitt uppdrag:
  • Fånga upp och sprida goda exempel så att vi lär av varandra
  • Minska dubbelarbetet. Kartläggnings/utredningsaktiviteterna görs inte av 10 stadsdelsförvaltningar utan samordnas
  • Förankra så att berörda är involverade
  • Säkerhetsställa att det ges ett likvärdigt stöd över staden utifrån brukarperspektivet
– Men jag kommer att börja 2016 med att göra en nulägesanalys. Jag ska besöka alla tio stadsdelarna för att i samtal med nyckelpersoner ta reda på var vi står, säger Anna Hedenström.
Fem korta frågor till Calle – nyanställd på bostadsanpassningsenheten, fastighetskontoret
 

Vad har du för utbildningsbakgrund?
I början av -90-talet utbildade jag mig till fritidsledare med inriktning på funktionshinder. Sedan vidare utbildning inom (NPF) neuropsykiatriska diagnoser samt kurser specifikt för sällsynta diagnoser, och under min senaste anställning inom (ISA) Individuellt stöd i arbete.

Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Innan jag började här arbetade jag som arbetskonsulent inom Öckerö kommun och innan dess arbetade jag 20 år på Ågrenska.

Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Jag visste inte mycket om bostadsanpassningsenheten inom fastighetskontoret men eftersom jag har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar tyckte jag att tjänsten verkade spännande.

Vad ska du jobba med på bostadsanpassningsenheten?
Att få vara en del i att människor får en enklare vardag och kan på så sätt lättare vara en del i vårt samhälle och de är ju det som vårt arbete handlar om att anpassa personers fysiska hemmamiljö.

Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsanpassningsenheten?
Mötet med de personer som ansöker om bidrag till bostadsanpassningen samt processen kring anpassningen ser jag som mycket spännande och intressant.
Årets lägesrapport om enkelt avhjälpta hinder
 
Ungefär 70 procent av stadens cirka 2900 anläggningar har inventerats vad gäller tillgänglighet. På goteborg.se finns information om hur det står till med tillgängligheten i nästan hälften av anläggningarna.

Det här framgår av den lägesrapport som fastighetskontoret överlämnat till kommunstyrelsen.

Göteborg har som mål att staden ska vara tillgänglig för alla och att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade innan utgången av 2018.

För att nå dessa mål arbetar stadens bolag och förvaltningar med tre inventeringsuppdrag.
  1. Inventera kommunens publika lokaler och allmänna platser vad gäller enkelt avhjälpta hinder.
  2. Tillgänglighetsmärkning av lägenheter, T-märkning*.
  3. Inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus.
När det gäller andelen inventerade kommunala lokaler och allmänna platser är den något lägre än i fjol. Det beror framförallt på att det tillkommit 400 nya verksamhetslokaler som ska inventeras.

Eftersom det hela tiden tillkommer nya lokaler är inventeringarna ständigt pågående och listan behöver uppdateras årligen, säger Birgitta Thielen, enhetschef på fastighetskontoret.

Det varierar mellan stadsdelarna hur arbetet med inventeringarna fortskrider. De fyra stadsdelsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo, Centrum, Västra Hisingen och Östra Göteborg uppger att de i stort sett är klara med inventeringarna av publika lokaler och platser. Angered har cirka 30 procent kvar att inventera och har nu, för att komma i fas, en permanent organisation för denna kartläggning.

Stadsdelsförvaltningarna Majorna-Linné, Norra Hisingen, Lundby Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda har mellan 40-65 procent kvar att inventera.

Lokalförvaltningen har lagt upp en strategi för arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i stadsdelsförvaltningarna. De beräknade kostnaderna för arbetet är cirka 70 miljoner kronor och målet är att åtgärderna ska vara utförda fram till hösten 2018. Övriga förvaltande förvaltningar har också redovisat åtgärdsplaner och uppskattat kostnad för detta.

I Stadens budget för 2016 finns 20 miljoner kronor avsatta för dessa åtgärder.

*Lägenheten är i markplan eller har hiss. Det får finnas maximalt ett trappsteg. Lägenheten ska ha rymligt badrum, så att man kan vända med rullator. Minsta passagemått ska vara 65 centimeter.
Trygghetsboende i Göteborg ett lyckat koncept
 
Med beröm godkänt. Så kan synpunkterna sammanfattas när stadens trygghetsboende utvärderas i två enkäter. Hyresgäster såväl som fastighetsägare är mycket nöjda med boendeformen som omfattar totalt 336 lägenheter. 264 lägenheter finns planerade i nyproduktionen.

Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter om 1-3 rum samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter.

I konceptet ingår att det ska finnas en trygghetsvärd och tillgång till gemensamhetsutrymme i nära anslutning till lägenheterna. Beslut om subventioner för trygghetsboende, som kan gälla både nyproducerade och befintliga lägenheter, fattas av fastighetsnämnden.

Stadens långsiktiga mål är att det ska finnas 1000 trygghetslägenheter fram till och med 2018.

Av de nuvarande trygghetsboendena startade det första i januari 2013 och det senaste i september 2015. Av svaren i enkäterna framgår att både fastighetsägare och hyresgäster är nöjda med konceptet. En av fördelarna som framhålls bland hyresgästerna är att gemenskapen och tryggheten ökar.

Alla hyresgäster upplever den gemensamma lokalen som positiv och viktig. Där ordnas det läsecirklar, kortspel, fika, gymnastik, matlagning, föredrag och husmöten.

Trygghetsvärdarna, som i nuvarande boenden, är anställda av stadsdelsförvaltningarna, har också en viktig roll. Värdarna skapar engagemang och gemenskap bland hyresgästerna.

Fastighetsägarna framhåller att värdarna och de gemensamma mötena ger möjlighet att sprida samhällsinformation på ett bra sätt. De uppger även att hyresgästerna nu är nöjdare än vad de var innan deras bostad blev trygghetsboende.

Eftersom flertalet av boendena varit igång relativt kort tid tycker utredarna inte att det går att dra långtgående slutsatser. Istället vill man göra en ny uppföljande utredning som ska redovisas för kommunstyrelsen senast under april 2017.
Fem korta frågor till Maria – nyanställd på bostadsanpassningsenheten, fastighetskontoret
 

Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag tog chansen att utbilda mig till fastighetsingenjör förhållandevis sent i livet, men med erfarenheten jag har av livet i sig och andra arbeten, har gjort "resan" fantastiskt rolig. Fler borde göra detta.

Var arbetade du innan du började här på fastighetskontoret?
Jag arbetade natt på Brevpostterminalen med värde- och expressförsändelser fram tills jag började min anställning här.

Vad visste du om fastighetskontoret innan du kom hit?
Min kunskap om fastighetskontoret var ganska luddig men att det handlar om fastigheter och allt runt dem är lätt att förstå. Göteborg Stad som arbetsgivare har ett mycket gott rykte och det lockade mig hit.

Vad ska du jobba med på bostadsanpassningsenheten?
Jag arbetar med att behandla bidragsansökningar hos dem som har det svårt att röra sig av olika anledningar.

Vad är roligt/bra med ditt nya jobb på bostadsanpassningsenheten?
Detta känns mycket angeläget, och jag tycker att det är väldigt givande och roligt med kontakten med de sökande och att bolla möjligheter och problem med alla kunniga medarbetare.
Inspirationsdag om Göteborgs arbete med att bekämpa hemlöshet
 
Göteborgs Stad arrangerar tillsammans med Göteborgs kyrkliga stadsmission, Göteborgs Räddningsmission och Tidningen Faktum en inspirationsdag för politiker och alla som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Tid:    Torsdag den 14 april 2016 kl. 8.00–16.00
Plats: Draken, Folkets Hus i Göteborg.

Arrangörerna vill lyfta hemlöshetsfrågan utifrån stadens nya hemlöshetsplan och ge inspiration i det fortsatta arbetet med att bekämpa hemlöshet. Inspirationsdagen erbjuder ett fullspäckat program med seminarier om aktuella frågor inom hemlöshetsområdet, utställningar och forum för nätverkande. På programmet finns intressanta föreläsningar såsom:
  • Bostad först – Sam Tsemberis (grundare av Pathways to Housing,
    New York City)
  • Hur ska människor med låga inkomster kunna hitta en bostad? –
    Hans Lind (professor i fastighetsekonomi på KTH).
  • Politiker, idéburen sektor, Faktum m.fl. kommer att medverka i en paneldiskussion och besvara publikens frågor.
Boka in tid & datum i almanackan redan idag!
Program och anmälan kommer januari 2016.


Vid frågor kontakta Mikael Chrona, Fastighetskontoret, tfn: 031-368 10 44, e-post: mikael.chrona@fastighet.goteborg.se