|
|
Analys
|
|
|
5,6%. Så mycket ökade Sveriges klimatpåverkan andra kvartalet i år, enligt SCB. Det är sex gånger snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket 2030 lyfte i SVT, och beror huvudsakligen på att utsläppen från fossila drivmedel ökat kraftigt. Från 1 juli 2025 kan transporternas utsläpp minska något eftersom reduktionsplikten höjs, men redan till årsskiftet sänks skatten på bensin och diesel, ytterligare 1 juli 2025 och indexeringen för 2026 ställs in. Dessutom avskaffas malus-beskattningen för husbilar, medan flexifuelbilar inte längre undantas från malus; åtgärder som alla ökar transporternas klimatpåverkan. Däremot är ecobonusen för att främja överflyttning av gods till järnväg och sjöfart välkommen, även om den bara gäller t.om. 2025, om totalt 199 milj kr.
Investerare varnar för att Sverige är på väg att tappa ledarskapet i den gröna omställningen, där andra kappas om att ta täten. Svenskt Näringslivs vd slår fast ”att börja svaja på förutsättningarna igen, det skapar en oro och det stimulerar absolut inte investeringar” medan laddjätten Milence, ägd av Scania och Volvo, menar att ”Sverige har allt på plats för att vara ledande i Europa, men presterar bland de sämsta.”
Vi medborgare har tydliga förväntningar på att klimatpolitiken skärps. Fairtrans undersökning med över 5000 svarande visar att vi vill tidigarelägga klimatmålen, öka satsningarna på ett fossilfritt samhälle och höja priset på fossila drivmedel – politiken har ett mycket starkt mandat att påskynda omställningen. I närtid kan regeringen göra några vägval som kan ge ny tilltro till klimatarbetet:
- Förstärk Klimatklivet. Eftersom medlen inte räcker måste utlysningarna nu pausas på obestämd tid, vilket Naturvårdsverket signalerade redan i våras. För att inte tappa styrfart för detta viktiga instrument, bör bemyndiganderamen utvidgas fram till 2030.
- Avvakta inte Styrmedelsutredningen, som först i maj 2026 ska komma med sina förslag på styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och nå klimatmålen – men som inte ska ge skatteförslag. Det blir ”too little, too late” – politiken måste stärka styrningen i närtid!
- Utvidga skrotningspremien. Första två månaderna betalades endast 76 premier ut, vilket betyder att över 90% av de 250 miljonerna för 2024 vid årsskiftet går tillbaks till statskassan om inte premien höjs och vidgas till lätta lastbilar och också gäller för t.ex. bilpool och kollektivtrafikkort.
- Förläng Fossilfritt Sverige. Utan ett aktivt beslut från regeringen läggs Fossilfritt Sverige ner till årsskiftet, vilket vore allvarligt för Sveriges omställning, anger 2030, Hagainitiativet, WDHT och ER. Kombinera det med Gröna Accelerationskontoret och förutsättningarna förbättras.
- Cykelsatsa. Infrastrukturpropositionen saknar helt cykelsatsningar och 2030:s indikatorer visar att cykelförsäljningen halverats på tio år, men regeringen kan stimulera ökad cykling och fullgöra Cykeldeklarationens åtagande, visar samverkansprojektet Cykelskiftet. Här är förslagen, här finns best practice och här är 2030:s underlag till Riksrevisionens pågående cykelgranskning.
- Uppdatera kollektivtrafiklagen. Sverige behöver en nationell kollektivtrafikpolitik och ett första steg bör vara att se över kollektivtrafiklagen.
- Biogassatsa. Efter att EU-kommissionen nu godkänt Sveriges skattebefrielse för biogas, bör Skatteverket skyndsamt återinföra den och betala tillbaka felaktigt inbetald skatt, och regeringen förstärka stimulansen för gasfordon så att biogasen åter kan öka efter 7% minskning 2023.
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Klimatklivets ansökningsperioder senareläggs. Onsdag 30 oktober välkomnar vi dig till ett informativt webbinarium där vi tillsammans med Naturvårdsverket reder vi ut vad som gäller. Aktörer från branschen medverkar med praktiska tips och tekniska lösningar som kan ingå i din kommande ansökan.
Som deltagare har du möjlighet att ställa dina frågor live till panelen direkt via chatten, eller genom att skicka in dina frågor till oss i förväg. Webbinariet är kostnadsfritt och sänds live på 2030-sekretariatets LinkedIn. Anmäl dig här!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Regeringen väljer att sänka skatten på fossila drivmedel, trots att 2030:s sammanställning av remissvar en visar att samtliga expertmyndigheter och berörda branschorgan avråder; endast 3 av 35 remissinstanser är för. För normalbilisten motsvarar sänkningen en Dubbeljapp i månaden, medan Co2-utsläppen ökar 900 000 ton till år 2030. En ny studie från WSP visar att de dyrare drivmedlen kring 2022 fick 48% av storstadsborna att ändra pendlingsvanor, med 21% minskad arbetspendling i bil och 20% minskade privata bilresor.
Skattesänkningen tänks kompensera för att reduktionsplikten höjs till 10% 1 juli 2025, inklusive publik laddning. 2030 menar att nivån därefter bör höjas stegvis, så att inte mer laddning innebär mindre förnybart på macken, och önskar klarhet bl.a. i hur klimatnyttan från laddning ska räknas om samma klimatnytta sålts till drivmedelsbolagen. Se remissvar här.
Från 2026/27 väntas EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 leda till mycket dyrare fossila drivmedel, med lägre merkostnad ju högre inblandningen av biodrivmedel är. Regeringen avser kompensera för prisökningarna ”vid pump”, vilket branschen är skeptisk till. 2030 betonar att utsatta hushåll och näringslivsgrenar bör gynnas mer träffsäkert än med billiga fossila drivmedel.
|
|
|
2030 är positiva till den rekordstora satsningen i infrastrukturpropositionen, som möjliggör både mer underhåll och flera nysatsningar. Mindre positivt är en stark betoning av väg på bekostnad av järnvägsunderhåll, begränsad tro på modalitetsskifte, en styrning som inte utgår ifrån klimatmålen och litet genomslag för fyrstegsprincipen. Se genomgång med 2030-partners här, läs sammanfattning här.
Nya EU-kommissionen väntas ställa krav på medlemsländer att binda samman EU:s huvudstäder med höghastighetståg, satsa på nattåg och mer godståg, förenkla tågbokningar och påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur med enklare betalningslösningar. Räkna också med en investeringsplan för hållbara transporter, lag om fossilfria företagsflottor, handlingsplan för EU:s fordonsindustri och maritima industrin, allt med stark social prägel och med utgångspunkt i Draghirapporten. Därtill följs bl.a. utvecklingen för cykling upp, efter att europeiska cykeldeklarationen antagits.
Natomedlemskapet medför investeringar i bl.a. järnvägen på totalt ca 111 mdr kr, bl.a. förstärkningar av Malmbanan, rälsen Trondheim-Östersund-Sundsvall och Oslo-Karlskoga-Stockholm. Det samhällsekonomiska värdet är större, särskilt om – vilket 2030 återkommande betonat – Nato kan medfinansiera satsningarna.
|
|
|
Enligt PWC har Sverige bäst förutsättningar i världen för skiftet till elbilar, och efter att ha backat senaste året ökade elbilarna i september. Mest ökar försäljningen av begagnade elbilar, visar 2030 och KVD:s sammanställning; upp 78% tredje kvartalet 2024 jämfört med samma period 2023.
2025 riskerar bli ett mellanår för elbilarna då många kan vänta in elbilspremien som införs 2026 med 800 milj kr/år och fokus på personer i glesbygd utan utbyggd kollektivtrafik. Senast sista juni 2025 ska regeringen föreslå utformning till EU-kommissionen, som senast sista november ska godkänna upplägget. EU uppmanar också med Green Fleet Directive till påskyndad omställning av företagsflottor, vilket 2030 uppmanar Sverige att implementera. 2030 är starkt positiva till att aktörer som inte kommit så långt i skiftet nu ställer om, som Polisen vars förstudie föreslår en forcerad omställning region för region med start i söder.
I EU har försäljningen av ellastbilar 16-dubblats från första kvartalet 2021 till första kvartalet i år, men andelen är fortsatt låg – 1,5% globalt, 2,5% i EU, 5,5% i Kina och 10% i Norge – högst i världen. 80% av alla tunga ellastbilar första halvåret 2024 såldes i Kina, drygt 30 000, varav hälften med batteribytesteknik, allt enligt OmEV.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU-tullarna mot kinesiska elbilar (men inte batterier eller elbussar) har nu röstats igenom. Tyskland röstade emot, Frankrike för, Sverige avstod. Tullarna innebär att kinesiska tillverkare etablerar produktion i Europa vilket förvärrar läget för europeiska tillverkare, anger Stellantis, medan BMW menar att EU:s klimatkrav på bilindustrin bör skjutas upp. 2030:s analys av Kinatullarna för konsumenten, näringslivet och klimatet pekar på en fördröjd omställning till elektromobilitet. Delar av bilindustrin får svårt att klara EU:s CO2-krav för 2025, men Stellantis planerar minska försäljningen av fossilbilar för att slippa betala böter och 50 storföretag uppmanar EU att inte backa från klimatkraven, däribland Volvo och Ikea.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AH:s sammanställning visar att Huddinge stöttar skolor för att minska skjutsandet med bil, Kalmar subventionerar periodkort i kollektivtrafiken med p-avgifterna, Helsingborg har startat Hållbara företagsresor 2.0, Heby bygger ut pendlarparkeringar och Boden erbjuder transportrådgivning. Västtrafik, Vy Buss och Göteborgs stad ska testa autonom elbuss i linjetrafik mellan Göteborgs centralstation och Liseberg.
|
|
|
- Finland kräver 1,5% förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) från 2028 och 4% från 2030, jämfört med EU:s krav på 1%. Detta främjar nationell utveckling och investeringar.
- I Norge ska Norwegian blanda in 15% biobränsle från St1 för över en miljon av norska Försvarsmaktens tjänsteresor fram till 2028; det största SAF-avtalet i norsk historia och det första för NATO. Klimatpåverkan minskar över 2000 ton redan i år.
- Frankrikes malusbeskattning av personbilar skärps från årsskiftet, börjar med €50 vid 113 g/km och når hela €7000 vid utsläpp över 193 g/km, med särskilda villkor för storfamiljer.
- Storbritannien kan bli Europas största elbilsmarknad 2024, efter elbilsrekord i september med 20,5% av nybilsmarknaden pga stora rabatter från tillverkare som måste klara tuffa utsläppskrav, medan elbilarna backar i Tyskland, Europas hittills största marknad för elbilar. Storbritannien kräver 22% elbilar och 10% eldrivna lätta lastbilar 2025, som delmål för 100% 2035, med möjlighet att sälja överskott för de som överpresterar och böter på £15 000 per bil för de som missar målen. Trots påtryckningar har brittiska regeringen inte backat från kraven.
- I norska Bergen är bildelning centralt för klimatomställningen, med tre bilpooler, 530 delbilar och konkreta tips till svenska kommuner.
- Mexiko bygger ut järnvägen, med nya sträckor och en reform som godkänner statlig järnvägsdrift.
- Kalifornien förbereder en andra fas av sin samverkan med bilindustrin för att minska utsläppen mer än de federala kraven – särskilt viktigt om Trump återkommer som president.
- Indiens massiva efterfrågan på hållbara transportlösningar är av stor relevans för Sveriges omställning, anger 2030. Läs artikeln, se seminariet och läs 2030:s uppdaterade fokuslandsrapport.
|
|
|
Delta i klimatomställningen och möt 2030-sekretariatet på bl.a.
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar våra nya partners Greencarrier AB, verksam inom logistik och sjöfrakt med mål att 2027 vara marknadens mest hållbara alternativ. Samt eFlexFuel som erbjuder ett konverteringskit för bensinbilar till etanol med 80% minskad CO2-avtryck. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
