|
|
Analys
|
|
|
Regeringens budgetproposition har presenterats, analyserats, berömts av de egna och kritiserats från klimathåll som förväntat. 2030 gläds över ny elbilspremie (om än först 2026 och bara för boende på landet), höjd reduktionsplikt (men bara 10% och urholkas av elbilsladdning), mer medel till Klimatklivet (men bara jämfört med beslutad sänkning) och utökat stöd till biogasproduktion (men fortsatt full beskattning). Entydigt ledsamt är sänkta skatten på fossila drivmedel, sänkningen av Industriklivet, avslutet för Stadsmiljöavtalen, avskaffandet av malus för husbilar och införandet av malus för etanolbilar.
Men allt är inte skrivet i sten och på flera områden har riksdag och regering avgörandet i sin hand – ska omställningen hjälpas eller stjälpas:
- Reduktionsplikten: När publik laddning nu ska räknas in, minskar mängden förnybart i drivmedlen för varje kWh som laddas – om inte reduktionsplikten höjs år för år.
- ETS2: Riksdagen har röstat igenom att EU:s utsläppshandel för drivmedel införs nationellt, regeringen lovar att hushållen ska kompenseras – görs det ”vid pump” går klimatnyttan om intet, görs det smart så påskyndas omställningen.
- Skrotningspremien är precis så lite efterfrågad som förutsågs, vilket betyder att drygt 240 av 250 miljoner i anslaget för 2024 är över (och det mesta av 250 miljoner för 2025) – vilken chans att bjuda in fler till omställningen!
- Kraftlyftet är regeringens nya satsning på energilager och effektivisering, med 100 milj kr nästa år och mer framgent. Rätt utformat så bidrar det till att elfordons batterier används för att balansera nätet med vehicle-2-grid.
- Civilförsvaret stärks med 2 mdr kr, bl.a. för att ”öka robustheten och uthålligheten i energiförsörjningen” – vilket ju uppnås med egenproducerade fossilfria drivmedel.
- Infrastrukturpropositionen kommer den 3 oktober, med efterföljande analys från 2030-sekretariatet och representanter från branschen, och är avgörande för att återfå förtroendet för järnvägen, bygga ut flaskhalsar och hålla ihop Sverige bättre. Trafikverkets underlag fick bred kritik för att bl.a. underskatta beteendeskiftet och inte ge tillräcklig tyngd åt kostnadseffektiva och snabba steg 1- och 2-åtgärder, överdriva bilismens andel och inte tydligt styra mot klimatmålen – hur mycket har regeringen tagit fasta på det?
Utgångspunkten är given: Som litet land är vår chans till relevans att gå före och visa vägen för andra. Och möjligheterna ökar ständigt, medan riskerna minskar genom allt större vetskap om vad som är kostnadseffektiv klimatpolitik.
Spoiler alert: ”Jimmiepriser” på fossila drivmedel hjälper inte. För Sverige ligger också många miljarder i potten, vi måste nå 37% klimatfinansiering för att få EU:s 38 mdr kr i återstartsbidrag och det vore förstås trevligare att använda skattemedel på omställning i Sverige än att köpa utsläppsrätter från Bulgarien eller Rumänien eller betala böter till Bryssel.
Kommuner, regioner och näringslivet hittar ständigt nya exempel på framgångsrik aktörssamverkan för omställning till hållbara transporter. Självklart är det långsiktigt lönsamt att vara ledande i omställningen alla ska igenom. Ligger du långt fram, sänk inte ambitionerna och greenhusha inte! Har du inte kommit så långt: Ta tag i det som är lätt, lustfyllt och lönsamt i din verksamhet.
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Bilden av en elektrifiering i kris har satt sig i media. Men globalt ökade nybilsförsäljningen av elbilar 11% första halvåret, medan den minskade på marknader där stimulans avskaffats och fossila drivmedel blivit billigare. Längst har Norge kommit; 95% av nybilsförsäljningen går på el och elbilar är nu vanligare än bensinbilar vilket uppmärksammas världen över.
2030 tar strid mot den felaktiga bilden av att elbilsboomen uteblir. Behövs ökad stimulans eller vill industrin sänka omställningstakten? Se debatten i TV4:s Nyhetsmorgonen här och få en informativa omvärldsspaning i Dagens industri här.
EU:s krav på max 95 g Co2/km för nya bilars snittutsläpp 2025, ner från 106,6 g/km 2023 kräver en elbilsnivå på ca 22% mot dagens 15% vilket underlättas av att det nu kommer en rad elbilar för under €25 000. Tillverkare som missar målet bötar €95 per gram och bil, vilket med dagens nivåer blir totalt ca €17 mdr – eller att stoppa produktionen av ca 2 milj bilar med för höga utsläpp. Acea vill skjuta på kraven två år, vilket kommissionen avslår och ledande tillverkare som Stellantis är emot, men det stöttas av bl.a. Italien som också vill skjuta på EU:s klimatkrav för 2035.
Omställningen gynnas också av nya studier som visar att batterierna bara tappar 1,8% kapacitet per år och därmed håller längre än bilen i övrigt, därtill långsammare i kallare klimat. Därmed stärks andrahandsvärdet, leasingbolag lugnas och second life-marknaden ökar i värde. Omställningen kan däremot försvåras av kommande tullar på kinesiska elbilar, även om det också kan leda till ökad produktion i Europa – hur det blir avgörs de kommande veckorna.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
- Naturvårdsverket avstyrker förslagen, som ”bidrar till att Sverige får svårare att nå de nationella klimatmålen, de luftrelaterade miljökvalitetsmålen samt Sveriges EU-åtaganden om utsläppsminskningar för växthusgaser och luftföroreningar.”
- Trafikverket avstyrker, och anger att ”förslaget leder till att incitamenten till såväl transporteffektivisering, elektrifiering och användning av höginblandade fossilfria drivmedel försvagas”.
- Konjunkturinstitutet (KI) saknar analys om sänkta diesel- och bensinpriser är det samhällsekonomiskt bästa sättet att underlätta för ekonomiskt utsatta hushåll och företag.
- 2030-sekretariatet anger att ”för att med rimlig trygghet och säkerhetsmarginal klara EU:s ESR-krav och för att nå Sveriges nationella klimatmål för transportsektorn, är ökade utsläpp till följd av billigare fossil bensin och diesel fel väg att gå.”
|
|
|
Elbilar i Sverige slår nära all-time-high i september med 44,8% av nybilsregistreringarna. Men siffrorna pumpas upp av Teslas framgångsrika kampanj. Hittills i år är elbilarna fortsatt ner 18,9% jämfört med samma period i fjol. 2030-sekretariatet efterfrågar stärkt stimulans för att detta ska bli det nya normala, t.ex. genom att vidga skrotningspremien till fler fordonsslag, påskynda introduktionen av den nya elbilspremien och ta till sig av remissinstansernas kritik mot regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel.
Av de 2 625 nya lätta lastbilar som registrerades i september var 20,3% eldrivna mot 24,9% samma månad i fjol. 5,2% av nya tunga lastbilar (över 16 ton) var i september eldrivna och 8,7% gasdrivna; att premien för tunga lastbilar gäller både el- och gasdrift ger resultat. Av 52 nya bussar över 3,5 ton i september var 14 eller 26,9 % eldrivna, men inte en enda var gasdriven. |
|
|
EU:s TEN-T förordning pekar ut städer med över 100 000 invånare som knutpunkter, som senast 2027 ska ha en plan för hållbar mobilitet, integrerade transportslag, övergång till hållbar mobilitet och främjad effektiv, utsläppsfri mobilitet. Senast 2030 ska knutpunkterna bygga ut multimodala noder för persontrafik för att underlätta ”last mile”-förbindelser, med minst en laddstation för bussar. Kommissionen ska få mobilitetsdata för varje urban knutpunkt, vilket 2030 räknar med Trafikverket ska samordna.
Energimyndigheten ska nu föreslå hur stöden för laddinfrastruktur kan utvecklas för att bättre främja en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur i hela landet, liksom hur AFIR implementeras.
Från årsskiftet måste alla uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och har fler än 20 p-platser ha minst en laddplats, se Boverkets instruktioner. Regeringen föreslår undantag för ideella organisationer, vilket 2030 är tveksamma till – vi vill se laddning vid kyrkor, idrottsklubbar etc, och mindre organisationer är undantagna ändå. Vad anser du? Kontakta oss!
|
|
|
Första halvåret var andelen biodrivmedel 12,7 % mot 27,6% första halvåret 2023, främst pga den sänkta reduktionsplikten. Även elbilsförsäljningen backar, men publika snabbladdare har ökat till 3 479 mot 2 718 ett år tidigare, anger Drivkraft Sverige.
Regeringen föreslår nu sänkt skatt på fossil bensin och diesel, vilket försämrar konkurrenskraften för förnybart och eldrift och som 2030 avråder ifrån – det är dyrt för statskassan, ökar utsläppen och ger bara normalbilisten motsvarande en Dubbeljapp i månaden.
Reduktionsplikten föreslås höjas från 6% till 10%, men inkludera publik laddning vilket betyder att ju mer det laddas, desto mindre förnybart och mer fossilt blir det i drivmedlen – men med en snabbt stigande nivå på reduktionsplikten kan både bio och laddning vinna, skriver 2030 i sitt utkast till remissvar.
|
|
|
Vem är Sveriges bästa kommun och fastighetsägare i omställningen till eldrift? Vem förenklar, motiverar och tar ansvar för helheten? Strömstadsbyggen, Kalmar kommun, GLC Lastbilscentral och Helsinborg stad kammade hem topplaceringarna 2023 – vem driver omställningen framåt 2024? Nominera senast 22 november!
|
|
|
Reseavdragen har ökat mer än sex mdr kr sedan i fjol, till 30 mdr kr, främst för ökad bilpendling. Riksdagens beslut om ett färdmedelsneutralt system revs upp, trots att 44% av kostnaderna beror på fusk och fel och att kommuner och regioner förlorar 6,8 mdr kr per år i skatteintäkter med dagens system, och trots bred kritik från bl.a. Tågföretagen, Taxiförbundet och 2030.
Mer än hälften av Stockholms tjänstemän är på kontoret minst fyra dagar i veckan mot 44% i fjol enligt Stockholms Handelskammare. Detta trots att en majoritet anställda anger sig vara mer produktiva hemma. 2030:s Beteendepraktika betonar distansarbete för att minska rusningstrafiken, som är dimensionerande för vägnätet, och uppmanar fackförbund med stärkt klimatengagemang att driva frågan i avtalsrörelsen.
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmö vann svenska WWFs One Planet City Challenge för sin hållbara mobilitet med mer cykelvägar, elektrifierad kollektivtrafik, snabbare busslinjer och mobilitetshus istället för p-hus. Solna är kommunbäst på hållbar mobilitet, med 97% uppfyllelse pga hela 40% minskad körsträcka per capita från 2010 till 2023, anger Gröna Mobilister. Eskilstuna vinner Aktuell Hållbarhets pris Årets Miljöbästa Kommun 2024 som delades ut under Hållbar Kommun 2 oktober.
|
|
|
|
Fossilfritt flyg inrikes 2030 och alla destinationer 2045 är fortsatt målet för flygets nya färdplan, med uppmaning till staten att snarast slå fast investeringsramar för SAF-anläggningar, grön vätgasproduktion och laddinfrastruktur för flygplatser. Alla offentliga flygresor bör ske med hållbara drivmedel, och staten stå för mellanskillnaden, och staten bör aktivt styra flygrutter bort från höghöjdseffekt-områden. Mycket av flygbränslet kan bli inhemskt, bl.a. genom Skellefteå Krafts nya partnerskap med SkyNRG, och moderaterna vill att Sverige ska utveckla ett hållbart och klimatsmart flyg – dock utan att precisera hur, vilket 2030 gärna bistår med. 2030 vill också se fler samarbeten flyget-tåget, som Deutsche Bahn som nu blir första intermodala partner i Star Alliance.
|
|
|
|
|
|
|
En fullspäckade höst ligger framför oss med flera viktiga utredningar och aktiviteter. Delta i klimatomställningen och möt 2030-sekretariatet på bl.a.
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar Amina Charging som ny partner! Med målet att göra smart hemmaladdning tillgänglig för alla och en naturlig, integrerad del av energisystemet som både tar emot och distribuerar energi. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
