|
|
Analys
|
|
|
Temperaturrekorden slås, på alltfler håll är hettan olidlig, bränderna härjar och skördarna hotas. Men förhandlingarna om att konkretisera COP28:s beslut att ”fasa ner” fossila bränslen går trögt, i EU-valet backade klimatskeptikerna i Sverige men gick framåt i de flesta länder, med stor oro inför de sex vägvalen i närtid som avgör klimatets framtid – och Trump kan vinna valet i USA. Sverige. I det läget behövs vårt ledarskap mer än någonsin; de drivande företagen, föregångskommunerna och regionerna, var och en som vill gå före genom att t.ex. resa klimatsmart i sommar eller investera i omställningen till förnybart. Men framför allt behöver Sverige gå före – och det valet bör vara enkelt. Istället för att överge klimatmålen är det dags att visa hur de uppnås, vilket Rockström visar kan påverka hela EU. Självklart är det bättre för Sverige att investera i den egna omställningen än att klara EU:s krav genom att köpa bulgariska utsläppsrätter eller betala miljardbelopp i böter till Bryssel och Strasbourg. 2030 har sammanfattat bristerna i regeringens nationella klimatplan till IEA här, och ser en väg framåt.Vi vet att det går, utsläppen från inrikes transporter har minskat de senaste åren tack vare ökad elektrifiering, en högre andel biodrivmedel och ett begynnande beteendeskifte. Ny forskning visar också hur lärdomarna från pandemins omställning kan nyttjas.
I år ökar Sveriges utsläpp kraftigt, men det måste bli en engångsföreteelse med hopp om smart politik redan i höst; i budgetproppen och från regeringens nya acceleratorer:
- Ny stimulans till el- och gasfordon. 64% av svenskarna ser högt inköpspris som elbilens främsta nackdel, och befintliga elbilar lämnar landet. M föreslår 50 000 kr i Klimatbilsbonus förutsatt att bilen har V2G-teknik, skatteavdrag när batteriet ställs till nätleverantörens förfogande och ROT-avdrag för service och reparation av elbilar som levererar stödtjänster.
- Stärk järnvägens konkurrenskraft. Det är utmärkt att banavgifterna ses över och rimligen sänks, men infrastrukturen behöver också en storsatsning; befintlig och ny.
- Infrastrukturplanering utifrån klimatmålen. Trafikverkets underlag utgår ifrån en trafikökning som är oförenlig med klimatmålen, missar beteendeskiftet och underskattar skiftet till tågtrafik, menar såväl expertmyndigheter som 2030.
- Landsbygdsmiljöavtal för att stärka tillgången till service och underlätta hållbart resande, som IVL och Trivector föreslår.
- Smartare godslogistik och mer klimatdrivande kunder – inom åkerinäringen anger 71% att betalningsviljan för fossilfria är dålig och 23% mycket dålig, vilket tillsammans med billiga fossila drivmedel försvårar omställningen.
- Beteendeskifte, med ökad kollektivtrafikandel, bättre villkor för distansarbete och underlättad multimodalitet – som med Sveriges första mobilitetshotell!
Regeringen har tagit flera kloka beslut, som det att från 1 juli tillåta körning av el- och gasdrivna lastbilar på 4 250 kg med B-körkort, som 2030 länge efterlyst. Det är också klokt att systematisera hur Sverige kan bidra till utsläppsminskningar i utvecklingsländer, som Schweiz redan gör med Bangkoks elbussar. Premie till den som skrotar sin bil och skaffar elbil är inte fel, men får mycket liten effekt, slås fast av 2030 och samtliga andra expertorganisationer. Inriktningen att norra Sverige ska ”leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för Europas gröna innovationer" är också klok med bl.a. förstärkta järnvägssatsningar och fossilfri vätgas – men i praktiken ligger vi långt efter omvärlden och har inte ens en vätgasstrategi än – trots att IEA pekar ut oss som en potentiell vätgashubb.
Andra beslut går fel väg; att halvera flygskatten utan att gynna flygets omställning ökar förstås utsläppen. Det vore också synd att försämra klimatinformationen om drivmedel vid pump; Hela 75% bilister anger att den påverkar valet av nästa bil. På EU-nivå är vi skeptiska till höga tullar mot kinesiska elbilar; omställningen riskerar att fördröjas skriver vi i DI. Att undanta husbilar från malusbeskattning är ologiskt och helt emot vad de tunga remissinstanserna önskar, visar vår sammanställning.
Sammantaget duger detta inte. Det är därför vi finns. Tillsammans kavlar vi upp ärmarna och gör bättre ifrån oss i höst och framgent. Till dess: Ha en härlig sommar!
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Efter tre fullspäckade dagar på 2030-arenan och ett hett Almedalen som mycket gick i klimatets tecken, går många till sommarledighet – men inte utan att förvalta både kunskap och möten; det här tar vi med oss till höstens politiska arbete. Läs vår Almedalsanalys här!
AI revolutionernar logistiksektorn, energioberoende genom hållbart flybränsle, vätgasboom, greenhush, hur elbilar balanserar nätet, statens roll i kollektivtrafiken och komunala mobilitetshus med mera! Se alla seminarier från 2030-Arenan i Almedalen här.
Se även vårens alla webbinarier på 2030-sekretariatets youtube, t.ex.;
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Med över 40 indikatorer följer 2030 ständigt arbetet med att nå 2030-målet. Huvudindex är uppdaterat och visar att Sverige nått exakt 50% av målet – positivt förutom att 75% av tiden har gått, och att utvecklingen nu går bakåt, vilket också Naturvårdsverkets analys visar.
Arbetsrelaterade resor minskade i längd 2023, kanske för att vi 2022 ville återgå till jobbet och nu insett värdet av distansarbete? Andelen resor som huvudsakligen sker med gång och cykel var år 2023 26%, den lägsta sen mätningarna började 2006. 54% resor sker huvudsakligen med bil, samma nivå ända sen 2006. Andelen resor med kollektivtrafik ökade år för år fram till pandemin, och har nu (2023) återhämtat sig; 18 % av alla resor sker nu kollektivt, med stor klimatnytta eftersom andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken är hela 95%. Utsläppen från kommersiell busstrafik förväntas dock öka 2024 pga sänkt reduktionsplikt och billig fossil diesel.
Resandet i bantrafiken ökade 5 % 2023 % jämfört med 2022, trots 3% minskat utbud. Godstransporterna på järnväg minskade 4 %. Förväntningarna ökar genom att transeuropeiska transportnätet TEN-T nu utvidgas med Oslo-Stockholm, pekar ut bl.a. Västerås, Norrköping och Uppsala som nya viktiga transportnoder och slår fast att sträckor mellan länder måste vara utbyggda till 2040.
|
|
|
Första halvåret 2024 stod elbilar för 30,9% av alla nyregistreringar, mot 38,7% för helåret 2023. 2030-sekretariatet uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ny stimulans som säkrar Sveriges möjligheter att nå EU:s och våra egna klimatmål.
|
|
|
|
|
|
|
|
Inför sommarens tågsemester och höstens tjänsteresor, har vi uppdaterat tågets klimatpåverkan land för land, sträcka för sträcka, inklusive respektive tågbolags klimatarbete. 2030:s Goldmann medverkar i Vetenskapsradions tågreportage om arbetsgivare som gynnar hållbart resande – och de som inte gör det.
|
|
|
|
|
|
|
Det skrivs mycket om att elbilarna backar men i fjol såldes 13,9 miljoner elbilar, i år blir det 20 % mer, 16,6 miljoner, och till 2030 ökar elbilarna 21% per år, med störst tillväxt i Indien, Brasilien, Turkiet och Thailand. Elbilsandelen år 2027 blir 90% i Norden, 41% i Europa, 60% i Kina och 29% i USA. Elbilarna körs längre än andra bilar, utom i USA, allt enligt Bloombergs analys. Delar av klimatvinsterna med elbilar äts dock upp av att andelen SUV:ar som pga storlek, vikt och luftmotstånd har 20% högre förbrukning än andra bilar, visar IEA. SUV:ar stod 2023 för 48% av bilmarknaden och 55% av alla nya elbilar. |
|
|
Marknaden för hållbart flygbränsle (SAF) ökar snabbt, med produktion på 600 milj liter 2023 och 1.8 mdr liter i år – 0.53% av allt flygbränsle. År 2030 kan 17.3 Mt produceras, med lagkrav på 16.1 Mt för låginblandning såsom EU:s krav på 2% 2025 och 6% 2030, 10% i Storbritannien 2030 och kommande krav i bl.a. Japan, Indien, Brasilien och kanske USA och Kina.
Flygbolagens frivilliga åtaganden är på ca 12 Mt till 2030, allt enligt SkyNRG. Som första flygbolag inför Lufthansa SAF-tilläggsavgifter på upp till €72 för flygningar där förnybart flygbränsle krävs. Om inte Asien ska dominera SAF-produktionen krävs europeiskt uppstartsstöd, och Sverige kan med enkla medel bli ledande, skriver 2030. Det samma gäller elflygen, där Region Gotland slutit avtal med Heart Aerospace om elflyg till ön, men tillverkningen hamnar i andra delar av världen om inte Sverige blir mer attraktivt för uppstartsaktörer. |
|
|
IMO:s färdplan för nettonoll-sjöfart har delmålen 20–30% minskad klimatpåverkan till 2030, med 5% utsläppsfria fartyg, och 70–80% minskning till 2040. 4% av Europas skepp kan framföras med e-bränslen 2030, långt bortom EU:s mål på 2% 2034, visar T&E. Men tryggad avsättning krävs för att de 17 projekt som nu finns ska förverkligas, varav en tredjedel i Spanien och störst efterfrågan i Danmark. T&E uppmanar medlemsstater att kräva minst 1.2% e-bränsle för sjöfarten 2030 som del av införandet av RED III, vilket 2030 påminner regeringen om att skyndsamt konkretisera. I Sverige uppmanar 2030 regeringen att inte hålla kvar sjöfarten i det fossila och avstå från EU:s möjlighet till undantag från FuelEUMaritime- och ETS2-kraven. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar Bolt som ny partner! Med en one-stop-shop-app för mobilitetstjänster inom våra städer strävar de efter att ersätta privata bilresor med smarta, tillgängliga alternativ som samtransporter och hållbara transportalternativ. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet.
Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
