|
|
Analys
|
|
|
Vilken månad vi har framför oss, globalt, regionalt och hemma i Sverige!
Globalt har världens största val genom tiderna precis avslutats i Indien, som också är årets foksuland för 2030-sekretariatet. Konsekvenserna av resultatet utvärderar vi live på onsdag 5 juni kl 12 tillsammans med representanter från den indiska och svenska omställningen.
På EU-nivå är parlamentsvalet den 9 juni avgörande för processen kring EU:s 2040-klimatmål, men också om effektiviseringsmålet ska omarbetas, hur Fit for 55 förverkligas, hur förnybartdirektivet ska implementeras och hur tuffa EU ska vara mot medlemsstater som inte uppfyller klimatkraven.
I Sverige går vi till nationaldag med ”Du tronar på minnen från fornstora dar” ringande i öronen – det svenska klimatledarskapet är akut hotat och Sverige är på väg att bomma samtliga EU:s centrala krav på oss som medlemsland. Det har föranlett stenhård kritik från Finanspolitiska Rådet, men 2030 visar att om regeringen bara lever upp till sina uttalanden, så kan klimatmålen fortfarande nås.
De förslag som nu kommer från regeringen är ömsom sött, ömsom salt:
- Förslaget att el- och gasdrivna lastbilar upp till 4,25 ton ska få framföras med vanligt B-körkort stöttas av 2030, Åkeriföretagen och Bring men utan de begränsningar i bl.a. körsträcka som Transportstyrelsen föreslår. 2030:s sammanställning av remissvaren visar att de allra flesta önskar just detta – till beslut, regeringen!
- Skrotningpremie nja tack. 2030:s sammanställning i Allt om elbil föreslår att den som köper begagnad elbil får skatteavdrag på ca 1500 kr/månad i två år. Att premier har betydelse visar Trafikanalys fordonsprognos 2024–2027, där elbilsandelen avstannar, eldrivna lastbilar når 15% av nyregistreringar 2027, lätta ellastbilar 37% och bussar 36%, med en minskande andel gasbussar.
- Energimyndigheten ska senast 30/10 2025 föreslå en fordonsmärkning för personbilar, som visar utsläpp ur avgasröret, energieffektivitet och livscykelutsläpp. Positivt i sig, men rätt styrmedel är långt viktigare.
- Skärpta krav på myndigheters bilval. I år måste myndigheter köpa, leasa och hyra miljöbilar med högst 50 g Co2/km eller gasdrift, 2026 skärps det till 0 g Co2/km eller gasdrift och 2030 godtas enbart el- eller vätgasdrift. Men 2030s nya sammanställning visar att många struntar i reglerna, inte motiverar varför och inte får något straff – dina skattepengar går till inköp av dieselbilar.
- Skattefri fossil diesel för jord- och skogsbruket är fel väg att gå, inför istället redan utredda förslag om att gynna jordbrukets hållbara omställning. Läs mer här.
- Regeringen remissbehandlar nu förslag på kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, där Gotlandstrafiken föreslås undantas till 2030, vilket 2030-sek liksom bl.a. Naturvårdsverket är kritiska till.
- Regeringen vill 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 som ska minska utsläppen från vägtransporter, byggnader och mindre industrier 42% till 2030 jämfört med 2005. Utöver obligatoriska sektorer ska Sverige inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner och spårburen trafik, men i lagrådsremissen lovar regeringen att både privatpersoner och företag kompenseras fullt ut för ETS 2:s extrakostnader, vilket riskerar leda till att klimatnyttan går om intet.
- Sverige behöver en handlingsinriktad vätgasstrategi, som nästan alla andra EU-länder redan har, skriver bl.a. Energiföretagen, Energigas och 2030. EU:s första vätgasauktion visar att vi hamnar på efterkälken; av 132 bud var enbart två svenska och inget vann. Men inspiration finns, som Umeå, Swedavia och Rise Flyh2ume som ska göra Umeå till vätgashub för flyg.
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Så kan AI revolutionera logistik- och transportsektorn, Norden bli ledande på elflyg och självkörande fordon bidra till hållbara resor & behovsstyrd kollektivtrafik. Välkommen till 2030-arenan i Almedalen!
Möt transportsektorns främsta företrädare och fördjupa dig i de mest aktuella frågorna för omställningen. Tillsammans med experter från branschen, offentlig sektor och regering/riksdag reder vi ut hur Sverige ställer om och samtidigt tar ledarrollen inom både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara transporter.
Axplock från programmet:
Se hela programmet här!
Alla seminarier är öppna för allmänheten och sänds live via Almedalen Play. Vill du boka ett rum för avskilda samtal finns info här. Sist men inte minst: nyheter och uppdateringar får du som bäst genom att registrera dig för 2030-arenans Almedalsbrev och följa oss i sociala medier. Varmt välkommen till 2030-arenan!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Ett av världens största länder går till val, och hållbara transporter står i fokus. Världens största upphandling av elbussar ska verkställas, vätgas- och biogassatsningar och smart, delad mobilitet. Detta och mycket mer granskas i 2030-sekretariatets fokuslandsrapport. Vad kan Sverige lära av Indien, och vad tar svenska företag med sig in i transportomställningen?
13 juni / Web: CSRD för transportsektorn – Så funkar det
CSRD är ett extra verktyg för att påskynda transportsektorns hållbara omställning. Större företag åläggs rapportera in sin sociala och miljömässiga påverkan, men i praktiken påverkas många fler. Vad gäller egentligen, och hur påverkas ditt företag? Välkommen till 45 minuters webbinarie-crash course!
25–28 juni / Almedalen: Välkommen till 2030-arenan!
På 2030-arenans scen samlas transportsektorns företrädare med prioriterade frågor och konkreta lösningar för att nå Sveriges och EU:s klimatmål till 2030. I 2030s trädgård och klimatkafé är du välkommen att ta ditt möte eller luta dig tillbaka för en paus. I vårt 2030-hus finns möjlighet att boka avskilda rum för privata samtal. Välkommen!
Missat något?
Tidigare webbinarier ser du på 2030:s Youtube-kanal, bl.a. om Lokal laddinfrastruktur – Så effektiviserar vi utbyggnaden, om Totalförsvaret och transportsektorns omställning och Energimyndighetens elektrifieringspiloter.
|
|
|
|
Enigheten är mycket stor bland remissinstanserna om att 4.25 ton tunga el- och gasdrivna lastbilar ska få framföras med B-körkort. Införandet måste ske skyndsamt, restriktionerna i användningen minimeras och administrationen hållas enkel. Det visar 2030-sekretariatets sammanställning av remissvaren.
|
|
|
På DN Debatt föreslår Hassler, Kågeson och Nilsson att svenska klimatmål "pausas". Någon sådan möjlighet finns inte – och på goda grunder, konstaterar 2030 i sin kritik av förslaget. 2030-klimatmålet har också brett stöd från näringslivet, med stora upprop för att behålla och uppfylla det – vilket också samlad forskning slår fast som centralt.
|
|
|
|
Flera oppositionspartiers budgetmotioner har intressanta förslag: Centerpartiet vill satsa 200 milj kr på miljöbilsbonus och utbyggd laddinfrastruktur. Miljöpartiet vill satsa 1 mdr kr på upprustad järnväg, 750 milj kr på elbilsstöd, finansierat bl.a. med skatt på flygbiljetter. Vänsterpartiet vill satsa en miljard kr på gratis kollektivtrafik för unga, finansierat av att flygskatten behålls oförändrad. Socialdemokraterna saknar klimatsatsningar, utom att flygskattens halvering ska senareläggas. Vi delar Medborgarrådets linje; det behövs bredare politisk samverkan. De föreslår också nationellt biljettsystem med högkostnadsskydd för kollektivtrafikbiljetter, införa nationell samåkningstjänst, underlättad mikromobilitet och förbättrad infrastruktur för cykel.
|
|
|
IVL visar hur trafikens klimatpåverkan i städer kan minska snabbt, med sänkta hastighetsbegränsningar, mer distansarbete, incitament för kollektivtrafik och bildelning, med mera, allt i linje med utvecklingen där vi redan kör mindre bil än före covid. Stockholm, Göteborg och Lund toppar DI:s mobilitetsranking, med goda förutsättningar, utfall och ambition. Stockholm inför 2025 miljözon klass 3 i delar av city, vilket stöttas av bl.a. 2030, Naturskyddsföreningen, Karolinska Institutet och Astma- och allergiförbundet. Sveriges första mobilitetshotell öppnar i Göteborg, med kombinerad mikromobilitet och -logistik, Malmö gör om p-hus till mobilitetscenter, värmländska kommuner och bolag kräver fossilfria godstransporter, vilket vi uppmärksammar i NWT och Lysekil byggs supersnabbladdare för båtar - goda exempel att ta efter! |
|
|
|
|
|
|
Den sänkta reduktionsplikten minskar efterfrågan på biodrivmedel i Sverige med 1,6 miljoner m3 2024. Enbart årets tre första månader ökade de fossila koldioxidutsläppen från drivmedlen med 24 % eller 850 000 ton. Samtidigt ökar produktionskapaciteten från 1,1 till rekordhöga 2,3 miljoner m3 med nya anläggningar från St1 och SCA i Göteborg och Preem i Lysekil – nu finns totalt 15 biodrivmedelsproduktionsanläggningar i Sverige, med planer på 20 till på totalt 4,8 miljoner m3, även om bl.a. 2030-partnern Colabit senarelägger produktionsstart. Med minskad efterfrågan och stor osäkerhet om framtida regler för vägtransporterna är sjöfart och flyg mer intressant. Marknaden för SAF väntas öka snabbt eftersom flygets Corsia-system väntas få akut brist på kolkrediter efter 2027 när handelssystemet blir obligatoriskt – men ny forskning pekar på att produktionen inte kan öka tillräckligt.
2030 uppmanar regeringen att slå fast att pausen för en vettig nivå på reduktionsplikt avslutas snarast, och att de ökade utsläppen tas igen genom höjda ambitioner framgent. Två positiva exempel: Tyskland höjer sin reduktionskvot från 9.35 % i år till 25 % 2030 och Nederländerna beslutade nyligen att höja kravet på förnybar andel i drivmedlen till 28.4% 2024 (tidigare 19.9%) och 29.4% 2025 (21%). En snabbt ökad tillgång på HVO från använd matolja (UCO) underlättar; enbart 57% av tillgången samlas in och används. |
|
|
Sveriges implementering av EU:s förnybartdirektiv REDIII innebär att fler aktörer omfattas av hållbarhetskriterier då även förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) inkluderas, att större producenter av gasformiga biobränslen omfattas, att transportmålet och beräkningsreglerna kopplat till växthusgasminskningskravet förändras och att drivmedelsleverantörer kan uppfylla krav om andel förnybart eller växthusgasreduktion med hjälp av elkrediter. 2030 medverkar 11/6 i möte med Energimyndigheten om detta och tar emot inspel här. |
|
|
|
|
|
|
Trafikverket vill endast anslå 12 mdr kr för underhåll av infrastruktur, trots att underhållsskulden är över 91 mdr kr – med den takten är skulden arbetad av år 2117. Anslaget för trimningsåtgärder såsom byte av växlar och att förlänga mötesspår behöver också ökas, och banavgifter inte differentieras utifrån hur fullt det är på banorna som Trafikverket föreslår – det ger ingen kapacitetsökning, skriver Svensk Kollektivtrafik. Resebranschföreningen (SRF) visar att bokningar för flyget ökar nu när tåget upplevs otillförlitligt, och SRF vill se satsningar på tåginfrastrukturen. Trafikverket vill ha mer medel för Nollvisions-mitträcken men visar att geofencing kan hålla nere hastigheterna utan fysiska barriärer, i ett försök som åkerierna nu fortsätter och 2030 vill se kraftigt utvidgat.
OECD och International Transport Forum visar att investeringarna i kollektivtrafik måste öka kraftigt för att nå klimatmålen, med snabb elektrifiering och ökad andel kollektivtrafik. OECD slår också fast att avgiftsfri kollektivtrafik, nolltaxa, inte är effektivt för att locka bilister att byta. Läs 2030:s inspel till nationella planen här. |
|
|
EU:s transportministrar enades om Brysseldeklarationen om morgondagens mobilitet, som bl.a. slår fast att EU ska anta bindande mål för andelen järnvägstrafik genom Europa, ta fram en särskild strategi för nattåg som alternativ till flyget och till 2050 fördubbla mängden gods som transporteras på järnväg, samt öka infrastrukturen för cykling betydligt. Läs mer här.
|
|
|
|
För att elektrifiera de tunga vägtransporterna i Sverige stödjer nu Energimyndighetens Regionala Elektrifieringspiloter semipublika laddstationer vid lastning och lossning, med 20-50 % stöd, totalt 850 milj kr, sökbart till 31/10. Läs mer här, se 2030:s webinarium med konkreta exempel här. Tidigare har 96 nya eller uppgraderade laddplatser fåt 540 milj kr i stöd, med krav på minst 4 laddpunkter och 700 kW total effekt. Circle K:s undersökning visar att befintliga elbilsförare ffa efterfrågar riktigt snabb laddning, medan Zaptecs opinionsundersökning visar att 78 % kan tänka sig köpa en elbil om inköpspriset sänks.
|
|
|
Norge: 82% av bilförsäljningen 2023 var elbilar, 7% laddhybrider, och laddbilar står nu för 24 % av Norges bilflotta. De med elbil har högre utbildning och inkomst än andra, visar sammanställning i Nature. Nu kan norska elbilsägare tjäna tusentals kronor om året på att låta elbilen köpa och sälja el, och norsk elbilssatsning går nu på export.
Frankrike: Allians för elbilsledarskap. Franska regeringen har skrivit kontrakt med fordonsindustrin att till 2027 femdubbla elbilsförsäljningen från nuvarande 19 % till 800 000 sålda elbilar om året, öka produktionen av eldrivna transportbilar och lätta lastbilar till 100 000 om året, öka andelen inhemskt producerade elbilar från dagens 12% och nå ca 25 000 laddstationer. Elbilsleasing för €50-150/månad byggs ut och premien för köp av elbil på €4-7000 stärks.
Ukrainsk etanolsatsning: Europeiska utvecklingsbanken EBRD lånar €60 milj till ny ukrainsk etanolproduktion, i linje med EU:s förnybartdirektiv RED och Ukrainas klimatplan. Senaste året med statistik (2022) stod Ukraina för >20% av etanolen som tankas i Sverige, medan rysk olja fortsatt letar sig in i EU, trots bojkott.
USA: För att elbilar ska få full skattereduktion på USD 7500 måste 60% av batterikomponenter komma från USA och 50% av kritiska råvaror komma från USA eller en ”favored trade partner” som Japan, Sydkorea eller EU. Från 2027 får inga kritiska delar komma från Kina. Skatterabatten gäller enbart för de som tjänar under USD 150 000 per år, med pristak på USD 55 000 för bilar och USD 80 000 för lätta lastbilar. 2027–2032 skärps utsläppskraven till 53 g/km för nya fordon, vilket ska minska dess utsläpp 11% per år till 2032. Elbilars batteri måste behålla minst 80 % kapacitet efter 5 år eller 100 000 km, 70 % efter 8 år eller 160 000 km. Calstart stöttar batteriproduktion med 50% av totala kostnader, totalt USD 35 milj.
USA:s bilindustrin mutas inte: Presidentkandidat Trump erbjuder bil- och oljeindustrin att mot ett kamapanjstöd på 1 mdr USD stryka Bidens stimulans för elbilar, utsläppskrav för nya bilar och begränsningar för ny utvinning av gas och olja. Erbjudandet antogs inte; oljeindustrin ställer om till mer förnybart och biltillverkare har satsat mångmiljardbelopp på elbilar, enligt Washington Post.
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar Wattif EV som med över 33 000 laddpunkter i sex länder, och fokus på destinationsladdning, strävar mot målet net zero, och Microlino – det eldrivna fordonet som med pats för två, laddas som en smartphone och kommer upp i 90 km/h är ett smart tillskott för stadens hållbara mobilitet. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet.
Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
