|
|
Analys
|
|
|
Klimatpolitiska Rådets sakliga, forskartunga genomgång visar att 2030-målen är i akut fara; någon plan för att nå målen finns inte, och som vi visar dröjer det flera år innan en plan kan vara på plats. Men så länge kan inte Sverige vänta, påpekar även professor Hassler, omställningen blir dyrare ju längre tid som går, vilket också vårt nyligen avslutade forskningsprojekt 2030-pusslet visar. En första möjlighet att steppa upp är när EU-Kommissionen senast sista juni ska få Sveriges uppdaterade klimat- och energihandlingsplan – vilken chans för regeringen att inför mandatperiodens halvtid ändra bilden av vad de står för. Här är hur!
Glädjande nog är mycket av det som behöver ske för att nå målen och slippa köpa utsläppsrätter för miljardbelopp eller betala dryga böter till EU, redan välkänt, utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder – politiken behöver varken killgissa eller vänta.
Riksdagsbehandlingen av regeringens energiproposition är ett gyllene tillfälle att agera; transportsektorns omställning inte minst på tunga sidan kräver ökad trygghet att det finns el och effekt i närtid och regeringens skrivningar om att ökad produktionen av inhemska biodrivmedel är utmärkta men i praktiken gynnas de fossila drivmedlen. Inte bara i stora, redan kända beslut om drastiskt sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på bensin och fossildiesel, utan också i nya förslag om avskaffad malus för husbilar och införd malus för etanolbilar – motsatsen till grön skatteväxling!
Regeringen tänker också rätt om att skydda svagare grupper i samhället – men låginkomsttagare bör inte hållas fast i de ohållbara fossilsamhället utan få hjälp att ställa om. SEI föreslår stärkt stöd för hemmaladdning i flerbostadshus, proaktivt statligt stöd till kollektivtrafik och riktat stöd för köp av begagnade elbilar, vilket också skulle betyda att de stannar i landet, och har stöd av oss och 53 % av svenskarna. Elbilarna väntas bli billigare tack vare lägre litiumpriser, men behöver stimulans i några år till – särskilt om fossilbränslepriset hålls nere.
Det behöver också bli lättare att gynna cykling, där förmånscyklar snabbt blivit populära framför allt i norra Sverige men nu hotas av Skatteverkets ändrade regeltolkning. Ju mer vi kan göra på andra områden, desto mindre behöver drivmedelspriserna höjas!
Också behandlingen av underlaget för nationella planen för infrastruktur är ett gyllene tillfälle att satsa mer på effektivisering och smart multimodalitet, samt att svara upp mot behoven i norra Sverige, i linje med regeringens strategiplaner.
Vi på 2030 betonar beteendeskiftet, delar Whites bedömning att kollektivtrafiken måste vara bättre utbyggd för att fler ska ta bilen – och att stimulansen inte ensidigt bör gynna att köra egen bil. Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
16 april: Regeringens vårbudget ur 2030-perspektiv
15 april presenterar regeringen sin vårbudget och vårändringsbudget. Dagen efter delar Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet, sin analys av regeringens klimatarbete utifrån budgetpropositionen.
17 & 23 april: Workshop – kommunernas roll för laddinfrastruktur
Under våren arrangeras tre workshops för att effektivisera utrullningen av laddinfrastruktur på lokal och regional nivå. Medverkar gör bl.a. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, kommuner, regioner, länsstyrelser samt aktörer som i samverkan med kommunerna spelar en central roll för elektrifieringen. Företräder du en sådan aktör? Varmt välkommen till Göteborg 17 april eller Umeå 23 april!
25 april: Euro 7-klassning av fordon – vilka är förändringarna?
Nya Euro 7-regler av fordon är ett verktyg för transportsektorns omställning. EU-parlamentarikern Jakop Dalunde tar oss med bakom kulisserna och experter från Michelin och batterisidan ger sin input.
2 maj: 2030-indikatorer: Genomgång tema fordon
Utifrån de senaste 2030-indikatorerna presenterar vi hur omställningen går, denna gång med fokus på bilen, lastbilen, bussarna och cyklarna, i samtal med statistikvirtuosen Per Östborn.
8 maj: Energimyndighetens elektrifieringspiloter
Energimyndigheten presenterar sin nya utlysning Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som ska påskynda elektrifieringen av godstransporter i Sverige. Lyssna, fråga, lär – och sök!
Missat något?
Tidigare webbinarier ser du på 2030:s Youtube-kanal, bl.a. om nationella planen och om Klimatklivet-finansiering, som vi också skrev om i DI. Vill du ha koll på vad som gäller från EU om transporter och klimat, så sammanfattar vi det i DI, med länkar för vidare läsning.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
I mars 2024 stod elbilar för 34.9% av alla nyregistreringar, mot 41.6% i mars 2023 och 38.7% för helåret 2023. Det är dock en klar uppgång mot februari månads 27.9% och 2030-sekretariatet vill nu se ny politik som säkrar att uppgången håller i sig. För lätta lastbilar på el var mars all-time-high, vilket visar på värdet av ekonomisk stimulans. Det visar 2030:s nya sammanställning och analys. |
|
|
|
|
|
|
98% av landets kommuner har publik laddplats, 81% har snabbladdning, och det finns nästan dubbelt så många publika laddstationer som bensinmackar i Sverige: 4 693 mot 2 710. 216 biogasmackar finns, 658 mackar för HVO100, i 75% av landets kommuner. Det finns sex vätgasmackar, visar ny sammanställning.
Trafikverket har beviljat stöd till nya snabbladdare på 29 av 30 utpekade sträckor, främst i de nordligaste länen, med totalt 100 milj kr. 2023 sattes högst andel nya laddstolpar upp Blekinge, Halland och på Gotland, men 2030:s och Klimatkollens sammanställning visar att 216 av Sveriges 290 kommuner ligger under EU-rekommendationen på max tio laddbara bilar per offentlig laddare, med ett snitt på 28 bilar per laddare. Nya Urban Road Safety Index visar på mycket högre acceptans för nya laddare i svenska större städer än i andra europeiska länder.
|
|
|
Genom att låta elfordon ta emot och lämna ifrån sig el, kan behovstopparna kapas, den hotande effektbristen mildras och elfordonen bli en ännu bättre affär. Regeringen bör ta bort dubbelbeskattningen på lagrad energi, kräva dubbelriktad laddning av elbilar i byggnader med förnybar energiproduktion och på offentliga långtidsparkeringar med laddningsnätverk och låta elfordon konkurrera på lika villkor med stationär energilagringsteknik, enligt en ny rapport från SmartEN, DNV och Eaton. |
|
|
|
|
|
|
Vilka mobilitetsfrågor hamnar högt på agendan i EU-valet? Hur underlättas tillgängligheten på landsbygden utan att öka antalet privata bilresor? Hur kan man arbeta med beteendeförändringar för att få önskvärda resultat?
16 maj samlar Mobilitet och Samhälle beslutsfattarna och experterna från näringlivet och offentlig sektor för att tillsammans med dig accelerera utvecklingen av hållbar mobilitet och uppnå de transportpolitiska målen.
Med koden TIO2030 från du som 2030-prenumerant 10% rabatt på aktuellt biljettpris – som just nu ett early bird erbjudande. Läs mer om konferensen här!
|
|
|
|
Inom ramen för Vinnovafinansierade samverkansprojektet Cykelskiftet där 2030 medverkar, vill vi främja cykelpendling genom cyklar som löneförmån. Se rapportering från SVT om projektet här. Vi söker nu arbetsgivare som erbjuder förmånscykel, och som kan skicka vår anonyma enkät till anställda. Mejla Maria Stenström för info! |
|
|
Biogasbehovet femdubblas till år 2030, till 10 TWh bl.a. för sektorer där elektrifiering inte slagit igenom än. Nationella produktionen är 2 TWh/år och behöver öka snabbt, anger Industrins biogaskommission med bl.a. SSAB, Höganäs och Perstorp. IVL visar att biogas också kan öka andelen förnybar vätgas med bra klimatprestanda i väntan på att elektrolysörer slår igenom, särskilt för regionbussar och lastbilar som kör långt. 2030 vill långsiktigt säkra Klimat- och Industriklivet bl.a. för biogasproduktion och har tröttnat på EU-kommissionens långsamma besked om förnyad skattebefrielse.
|
|
|
|
Med över 40 olika indikatorer ger 2030-sekretariatet ett aktuellt svar på hur Sveriges klimatarbete går. Kommuner, landsting och regioner kan med indikatorerna bestämma vilka insatser som behöver prioriteras, företag kan nyttja dem för sina klimatredovisningar och politiskt engagerade kan utforma förslag för att driva på delar av omställningen som sackar efter – ingen ska behöva killgissa! Här är ett axplock!
|
|
|
|
Fokusera på kvalitet inte kvantitet, demokratisera stadens utrymmen, håll isär gång och cykling för att förverkliga båda färdslagens behov, och stärk kopplingen till kollektivtrafiken, är några av OECD:s förslag på hur gång och cykling kan öka. 2030 betonar också de ekonomiska villkoren; det var rätt av sju riksdagspartier att ta fram ett färdmedelsneutralt system istället för dagens bilfokuserade reseavdrag – nu ska det bara genomföras! Lokalt kan man hämta inspiration från Lund, där har bil- och lastbilstrafiken sedan 2011 minskat 35 %, cykeltrafiken ökat 8 % och kollektivtrafiken 18 %. Lund utsågs i fjol till Sveriges bästa mobilitetsstad på Aktuell Hållbarhets och Dagens samhälles Mobilitet & Samhälle-konferens, försvarar de titeln i år?
|
|
|
|
Energifabriken erbjuder den som inte kan köra på förnybar HVO att genom CarbonLoop finansiera att andra tankar mer HVO, medan Neste Impact ger möjlighet att köpa grönt flygbränsle för sina resor och Swedavia ersätter före femte året i rad flygbolag upp till 50 % av kostnaden vid tankning med förnybart bioflygbränsle (SAF).
|
|
|
|
EU:s klimatkrav på nya bilar minskar utsläppen med 57% till 2040 jämför med 2015, men år 2050 finns fortsatt 73 miljoner bilar med förbränningsmotor i EU. De bör skrotas med ersättning för den som istället går med i bilpool eller skaffar kollektivtrafikkort, eller konverteras, anger T&E som också vill sätta mål på 50% fossilfria tjänste- och förmånsbilar 2027 och 100% 2030. 2030 påminner om Transportstyrelsens förslag till underlättad konvertering, med 2030:s förslag om halv bonus för den som ställer om.
|
|
|
|
Sträckan järnväg per invånare minskade 14% 2005–2021 i Sverige, med enbart 0,7 % av BNP på infrastruktur åren 2013-2022 mot 4 % mitten av 1960-talet, visar COWI:s sammanställning. 2023 ökade cykelvägarna i Sverige med 1 cm (!) per capita, den minsta ökningen sedan 2014. 2030 bedömer att utbyggnaden av cykelvägar behöver ny statlig stimulans efter att Stadsmiljöavtalen nu avslutas.
|
|
|
Den ökande andelen elbilar innebär att nya bilars utsläpp i snitt var 61 g/km år 2023, ner 8 % jämfört med 2022, men med lägre andel elbilar och lägre reduktionsplikt ökar nya bilars utsläpp åter 2024. Nya bilar har blivit tyngre, genomsnittlig tjänstevikt per biltyp 2023 var 1 588 kg, 7 % mer än 2014. Per drivmedel är viktförändringen:
- El: 1 999 kg (+27 % sedan 2014)
- Laddhybrid: 1 982 kg (+8 %)
- Diesel: 1 743 kg (+4 %)
- Gas: 1 562 kg (–5 %)
- Elhybrid: 1 524 kg (–1 %)
- Etanol: 1 477 kg (+1 %)
- Bensin: 1 403 kg (0 %)
2030 vill bryta viktuppgången bl.a. genom att ge kommuner möjlighet att ta ut högre p-avgifter för extra stora bilar, som Paris nyligen röstade igenom.
|
|
|
I Tyskland ökade tågresandet 16% 2023 pga 49 euro-månadskortet, som används av ca 60 % av DB:s resenärer. Antalet bilpoolsfordon ökade 27,1 % år 2023, till 43 110, flytande bildelning ökade mest. 1 285 tyska städer har nu bilpool, upp 203 på ett år. 17,8 % av poolbilarna är eldrivna, mot 2,7 % av fordonsflottan totalt.
Norge har höjt skatten på förbränningsbilar, vilket gav 90,1 % elbilar i februari och kan ge 95 % för helåret mot 82 % i fjol. 2025 ska nybilsförsäljningen bara bestå av elbilar.
Irlands huvudstad Dublin är från augusti bilfri utom för taxi, sjuktransporter och liknande.
Indien, årets fokusland för 2030-sekretariatet, ska år 2030 ha 30 % elfordon av nyförsäljningen. 2023 var andelen 2 %, men med Indiens nya elbilspolicy som vi sammanställt här, kommer marknaden att växa snabbt – troligen med lokal tillverkning av Tesla.
USA är bästa elbilsland enligt Zutobis globala ranking, före Tyskland och Luxemburg, utifrån en sammanvägning av bl.a. inköpspris och ekonomisk stimulans. 2030 ska minst 30% av USA:s nya fordon vara eldrivna, 100% 2040, med en fyrstegsplan för utbyggd laddinfra.
|
|
|
Till sist en positiv notis: I sociala medier kan man ibland läsa att elbilar haft problem i kylan. Men nu har norska Viking-bärgarna sammanställt statistiken över vilka som behövde hjälp i kylan i vintras. Trots att 24 % av bilarna i Norge är helt eldrivna, står elbilarna bara för 13 % av starthjälpsfallen; det är bensinbilarna som är överrepresenterade. |
|
|
2030-Arenan i Almedalen kommer präglas av det akuta behovet av kostnadseffektiva utsläppsminskningar för transportsektorn, med nya lösningar, bredare samverkan och inspiration från omvärlden, kommuner och ledande företag. Se mer info om 2030-arenan här, och följ oss i sociala medier för uppdateringar! |
|
|
2030-sekretariatet fokuserar denna gång på slutet av alfabetet och välkomnar Viggo som utformar laddinfrastruktur för professionella användare, Vidde Mobility som utvecklar eldrivna snöskotrar, HubPark som erbjuder hållbara mobilitetshus för kommuner och Wireless Car som med smart data ökar transporters hållbarhet.
2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet.
Hör av dig om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här. Kontakta oss om du vill veta mer! |
|
|
