|
|
Analys
|
|
|
En plan för att nå klimatmålen är en bra bit bort. Först ska utredningsdirektiv skrivas och antas, en utredare tillsättas, utredningen arbeta resten av mandatperioden, dess förslag remissbehandlas och lagrådsremitteras, formuleras som propositioner för riksdagen att debattera och besluta om för att sedan träda i kraft – förutsatt att det finns majoritet för förslagen. Eftersom EU:s bindande krav för år 2030 då är väldigt nära och Sveriges klimatpåverkande utsläpp till dess ökar med ungefär 5 miljoner ton, måste utsläppen vid verkställande av planen minska väldigt snabbt. I promemorian som föregick sänkningen av reduktionsplikten har regeringen aviserat det; ”Ju lägre reduktionsnivåerna sätts 2024–2026 desto högre krav behöver sannolikt ställas på drivmedelsleverantörerna 2027–2030 så att de ackumulerade utsläppen 2021–2030 inte blir högre än vad som är tillåtet för Sverige” och det samma är underlaget för Klimathandlingsplanens utsläppskurvor, men det är så otänkbart att SD går med på detta att problemet skjuts över valet.
Stödet för Sveriges 2030-mål är oerhört starkt från näringslivet, men bommar vi det är konsekvenserna inte ”värre” än uteblivna exportaffärer och missade gröna jobb. Missar vi EU:s 2030-mål måste vi däremot köpa utsläppsrätter, troligen bulgariska och troligen svindyra eftersom också Tyskland vill åt dem – eller betala EU-böter; många viftar bort det som ett skräckscenario men EU har redan klubbat formeln. Flera miljarder som skulle kunna användas i svensk ekonomi ska skickas till Bryssel – det landar förstås illa hos SD:s EU-skeptiska väljare, och är rimligen det sista finansminister Svantesson eller energiminister Busch önskar – de har ju inte minst på energiområdet dyra vallöften att infria. Kritiken och otåligheten är därför inte främst oppositionens, ledarskribenternas eller miljörörelsens, utan också nationalekonomernas och näringslivets. Det vi ser nu duger inte.
Sverige måste kunna bättre. En stor styrmedelsutredning är välkommen, men kan och måste ske parallellt med betydligt större och mer verkningsfulla satsningar än skrotningspremier för den som byter direkt till ny elbil eller den i sig välkomna premien för el- och gasdrivna lastbilar. Trafikverkets nya och mycket välkomna samordningsuppdrag t.o.m. 2026 får inte begränsas till att hantera det som redan sker – det behövs mycket mer inom Bilen, Bränslet och Beteendet, och med en rad förslag som redan remissbehandlats har regeringen möjliga styrmedel på bordet. För var dag som går utan ett skifte blir uppförsbacken brantare och notan högre – full fart framåt nu!
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
4 mars: Sök Klimatklivet – En guide för medfinansiering
Vem kan få finansiering från statliga Klimatklivet? Vad kan man söka för, och vad bör du tänka på? Välkommen till 2030:s webbinarium 4 mars kl. 10–11.30 där Naturvårdsverket berättar mer om processen, och representanter från transportsektorns omställning visar tekniska lösningar! Mer info här, Vill du få en påminnelse innan start och möljlighet att skicka in din fråga på förhand? Anmäl dig här!
5 mars: Nationella planen under framtagande – Branschens prioriteringar
Inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen 2026–2037 – vad är prio? Hör företrädare för branschen, bl.a. Tågföretagen, Åkeriföretagen, Swedavia, Svenska Cykelstäder, Vattenfall och Trivector. Mer info och anmälan här!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige har nu 471 bilar per 1 000 invånare, jämfört med 474 under 2022. Högst biltäthet har Gotland, med 601 bilar per 1 000 invånare, lägst i Region Stockholm med 394 bilar, allt enligt Trafa. Andelen laddbara bilar i trafik är nu 11 %, högst i Solna (17%), Danderyd (16%) och Nacka (15 %); omställningen tar tid eftersom personbilar i snitt är 20 år när de skrotas. 2030 är positiva till mobilism som minskar behovet av egen bil, särskilt när det är fossilbilarna som fasas ut. De stora regionala skillnaderna visar på vikten av tillgång till fordonsdelning, kollektivtrafik och rätt till distansarbete, som 2030 vill utveckla.
|
|
|
98% av landets kommuner har publik laddplats, 81% har snabbladdning, och det finns nästan dubbelt så många publika laddstationer som bensinmackar i Sverige: 4 693 mot 2 710. 216 biogasmackar finns, 658 mackar för HVO100, i 75 % av landets kommuner. Det finns sex vätgasmackar, visar ny sammanställning. Trafikverket har beviljat stöd till nya snabbladdare på 29 av 30 utpekade sträckor, främst i de nordligaste länen, med totalt 100 milj kr. 2023 sattes högst andel nya laddstolpar upp Blekinge, Halland och på Gotland, men 2030:s och Klimatkollens sammanställning visar att 216 av Sveriges 290 kommuner ligger under EU-rekommendationen på max tio laddbara bilar per offentlig laddare, med ett snitt på 28 bilar per laddare. Nya Urban Road Safety Index visar på mycket högre acceptans för nya laddare i svenska större städer än i andra europeiska länder.
|
|
|
Hur kan vi accelerera omställningen till eldrivna fordon? Vilken roll spelar kommun, region och länsstyrelse? Vilka åtgärder bör prioriteras och hur ökar vi samverkan mellan berörda aktörer? Under våren 2024 arrangerar 2030-sekretariatet tillsammans med Cloudberry Communications tre workshops med syftet att accelerera transportsektorns elektrifiering.
Medverkar gör personer med strategiskt ansvar från kommuner, länsstyrelser, regioner, berörda myndigheter, branschorganisationer och näringsliv; 17 april i Göteborg, och 23 april i Umeå. Representerar du en av dessa målgrupper och önskar medverka? Läs mer här! |
|
|
|
|
|
|
Kollektivtrafikens marknadsandel är nu 31% av motoriserade resor på land, upp från 28% år 2022 och nästan tillbaka på nivån före pandemin. I Norrbotten, Skåne och Värmland är andelen kollektiva resor nu högsta någonsin. Det visar 2030-sekretariatets indikatorer för år 2023. Överlägset högst marknadsandel av resandet har kollektivtrafiken i Stockholms län med 55% av de motoriserade resorna på land, före Skåne och Västra Götaland, båda på 33%. För riket är andelen 31%. Andelen är lägst på Gotland med endast 8%. Se 2030-sekretariatets indikator för kollektivtrafik.
|
|
|
Försäljningen av hållbart flygbränsle (SAF) ökade mer än 200 % 2023 i Norden och globalt, men är fortsatt under 1% av totalen. Marknaden är viktig för svenska producenter av biodrivmedel och elektrobränslen, efter att reduktionsplikten minskats kraftigt. 2030, med Fly Green Fund som ny partner, uppmanar alla att köpa SAF för sina flygresor, och delar utredare Peter Normans bild att stimulans för flyget och flygplatser bör villkoras med en påskyndad omställning – i motsats till regeringens kommande miljardsatsning. 2030 är starkt positiva till Swedavia, Airbus, SAS och Vattenfalls avsiktsförklaring om att gemensamt utveckla infrastruktur för vätgasflyg med målbilden kommersiella större vätgasflygplan från år 2035. 2030 uppvaktar nu också regionala flygplatser med förslag om hur de kan bli klimatledande.
|
|
|
Trafikverkets underlag för infrastruktur 2026-2037 är på remiss till 15/4. 2030 identifierar i DI 10 knäckfrågor och har redan lagt ut sitt remissvar i utkastversion.
Statliga myndigheters inköp&leasing av bilar: 2030 är positiva till skärpta miljökrav men vill hålla öppet för biogasen, använda fordonsflottorna mer effektivt och framför allt skärpa efterlevnaden – många myndigheter ignorerar idag kraven. Läs 2030s remissvar här.
Naturvårdsverkets förslag på utsläppshandelssystem för vägtransporter (ETS 2), där 2030 vill se ett tidigt och fullständigt införande utan ”kompensation vid pump.” Läs vårt utkast här.
|
|
|
17.5 miljoner nya elbilar säljs globalt 2024, upp 18.5% jämfört med fjolåret. Marknadsandelen för laddbara bilar blir 21.8%, hela 44% i Kina som ensamt står för 2/3 av marknaden, allt enligt Rystad Energy. T&E visar hur europeiska marknader och producenter fokuserar på stora och dyra elbilar, vilket försenar omställningen. I Sverige varnar 2030 och branschen för att elbilarna backar på nybilsmarknaden, samtidigt som alltfler begagnade elbilar går på export. Tjänstebilar är en ljuspunkt, med 39% laddhybrider, 20 % helt eldrivna och bara 20% diesel mot 70 % år 2020. Därtill bör eldrivna lätta lastbilar öka snabbt genom nya premien, visar 2030:s analys.
|
|
|
|
Batteribytessystem för tunga fordon har viktiga fördelar jämfört med andra sätt att elektrifiera transportsystemet, regeringen bör ta initiativ till ett pilotprojekt för batteribyte och Energimyndigheten modellera en marknad, anger VTI. 2030 delar bilden, men vill vidga perspektivet till också personbilar i nyttotrafik som taxi, och sjöfart.
|
|
|
|
Tysklands framgångsrika månadskort för all regional och lokal kollektivtrafik (alltså inte t.ex. fjärrtåg) föreslås av Mp införas i Sverige. 2030 är positiva men konstaterar bl.a. att vardagsresandet är inom regionen, att kollektivtrafiken behöver få bättre villkor gentemot bilen bl.a. med ett färdmedelsneutralt bidrag och att multimodala lösningar bör gynnas. Också K2:s förslag till effektivare kollektivtrafik bör förverkligas. Mer skeptiska är 2030 till Mp-förslag om hälften så långa och tunga lastbilar; skiftet till järnväg blir begränsat, antalet lastbilar på vägarna ökar och med dem transporternas utsläpp.
|
|
|
Viking Line medverkar i skapandet av en grön korridor mellan Stockholm och Åbo, som ska trafikeras med förnybara, klimatbättre drivmedel. Målet är att vara 100% klimatneutrala 2035. 2030 ser gröna korridorer som ett viktigt steg mot IMO:s nettonollmål för 2050, nyligen konkretiserat av internationella redareföreningens förslag på obligatoriska utsläppsbaserade fartygsavgifter som både Svensk Sjöfart och 2030 ställer sig bakom.
|
|
|
Hur kan vattenburen persontrafik bidra till det transporteffektiva samhället och locka fler till kollektivtrafik, gång och cykel? Fredag 15 mars redovisas slutsatserna av forskning- och innovationsprojektet PRoF, med nya kunskapsunderlag om den vattenburna trafikens potentiella roll och funktion. Resultaten diskuteras på plats med mobilitetsexperter och representanter från såväl Trafikutskottet som Regionala kollektivtrafikmyndigheter. Anmälan och mer info här! |
|
|
9.6% förnybart i transportsektorn på EU-nivå är en förbättring mot föregående år, men lägre än 2020 års 10.3% och långt från klimatmålet på 29% 2030. Sverige med 29.2% hade högst andel, före Finland (18.8%). Nederländerna, Malta, Belgien, Danmark, Österrike, Italien, Tyskland och Spanien ligger kring 10%, lägst andel har Kroatien (2.4%). 2030 beklagar att Sveriges andel förnybart nu sjunker mycket snabbt, genom både den sänkta reduktionsplikten och den sänkta skatten på fossila drivmedel.
|
|
|
2023 sålde Tesla utsläppsrätter för 18.7 mdr kr och har nu tjänat 94 mdr kr på att bl.a. Volkswagen, GM, Honda och Jaguar Land Rover måste kompensera för sina otillåtet höga klimatutsläpp. 2030 är starkt positiva till marknadsmekanismer som denna, som gynnar föregångarna, och vill se liknande incitament för att gå före inom fordon och drivmedel i Sverige och EU. |
|
|
Många ägare av större fordonsparker har bilar som används väldigt lite. Genom att ersätta dem med olika typer av delningstjänster minskar både kostnad och klimatpåverkan. I norska Bergen spelar bildelning en nyckelroll i stadens klimatomställning.
Norge: 88% av alla nya taxi är eldrivna, 100% i Bergen och Stavanger, 97% i Trondheim, 90% i Oslo. I Sverige bör taxis omställning gynnas bl.a. med 4.25-tonsgräns för B-körkort.
Danmark ger kommuner rätt att införa nollutsläppszoner med förbud för bensin- och dieselbilar. Zonen kan gälla enbart persontrafik, eller även nyttofordon upp till 12 ton. Dansk Erhverv, motsvarigheten till Svenskt Näringsliv stöttar, men betonar att kollektivtrafik, bildelning och cykling måste underlättas. Efter tre år ska effekten utvärderas.
I Belgien ökar andelen cykelresor mycket snabbt, från 31% av arbetspendlandet 2021 till 39% nu, med ett nytt skatteavdrag som viktig orsak. 15% av alla pendlare cyklar hela sträckan, övriga kombinerar flera färdslag. 2030 vill förtydliga och stärka arbetsgivares möjligheter att gynna anställdas hållbara resor, vilket på sistone försvårats genom Skatteverkets otydlighet.
Frankrikes elbilsleasing för låginkomsttagare för €100/månad har redan fått 50 000 anmälningar och pausas tillfälligt. Den som köper elbil får bonus på €5000-7000, med viktgräns, pristak och krav på låg klimatpåverkan under tillverkningen vilket i praktiken utesluter Kinabyggda bilar. I Paris blev det i folkomröstning ja till kraftigt höjda p-avgifter för SUV:ar och andra tunga fordon; läs 2030:s analys här.
Irland höjer sin reduktionsplikt till 17.4% 2024, upp från 14.6% i fjol, räknat på energivärdet och med ambitionen att skapa fler jobb i lantbruket.
Etiopien avser enbart tillåta import av elbilar, för att bättra luftkvalitet, minska oljeimport och bidra till klimatmålen. Importförbudet tycks träda i kraft under våren.
Indien, 2030:s fokusland för 2024, har en snabb omställning till eldrift, särskilt för lätta fordon, men med unika förhinder. Läs också 2030s utkastrapport här. |
|
|
Vilka mobilitetsfrågor hamnar högt på agendan i EU-valet? Hur underlättas tillgängligheten på landsbygden utan att öka antalet privata bilresor? Hur kan man arbeta med beteendeförändringar för att få önskvärda resultat?
16 maj samlar Mobilitet och Samhälle beslutsfattarna och experterna från näringlivet och offentlig sektor för att tillsammans med dig accelerera utvecklingen av hållbar mobilitet och uppnå de transportpolitiska målen.
Med koden TIO2030 från du som 2030-prenumerant 10% rabatt på aktuellt biljettpris – som just nu ett early bird erbjudande. Vi ses den 16 maj!
Läs mer om konferensen här.
|
|
|
|
2030-Arenan i Almedalen kommer präglas av det akuta behovet av kostnadseffektiva utsläppsminskningar för transportsektorn, med nya lösningar, bredare samverkan och inspiration från omvärlden, kommuner och ledande företag. Håll utkik på vår webb och följ oss i sociala medier för att veta mer! |
|
|
2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet.
Sedan sist välkomnar vi Fly Green Fund, Hydri och Svenska Taxiförbundet. Varmt välkomna!
Hör av dig om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här. Kontakta oss om du vill veta mer! |
|
|
