|
|
Goldmann analyserar
|
|
|
0.5% låter inte mycket. Men när en halv procent av Sveriges befolkning tågar för klimatet, är det en stark signal. En signal från miljöorganisationer, fackförbund, kyrkor och näringsliv om att vi förväntar oss en påskyndad omställning, ett Sverige som visar vägen och klimatmål som inte stryks eller urholkas utan uppfylls. Se vårt inledningstal från den stora klimatdemonstrationen här. Klimatengagemanget märks i vad väljarna prioriterar, men också i vad politikens kandidater vill. 92% av riksdagskandidaterna från alla partier tycker att samhället ska underlätta, planera och ge incitament för att fler ska kunna gå, cykla och åka kollektivt i vardagen, 65 % vill att kommuner ska få bättre lagliga möjligheter att införa miljö- och klimatstyrande parkeringsavgifter, 66 % att kommuner ska få rätt att införa miljözoner för eldrivna lastbilar. När vi i samverkan med DI granskar partierna avseende eldrift och drivmedel och delat resande, är bilden mindre positiv – flera ledande partier håller krampaktigt fast vid luggslitna löften om ”billigt vid pump” och vill inte gynna kollektivtrafiken när dagens kortsiktiga stimulans upphör. Just därför är 2030:s valmanifest så viktigt – här finns inga krav vi kommit på själva, bara sånt som redan utretts och remissbehandlats, prövats förr eller redan beslutats men inte genomförts. Allt detta kan genomföras snabbt efter valet, och minska risken att drabbas av fysisk oljebrist, eller risken för mångmiljardböter från EU för att bomma deras klimatkrav. ”Varför ska just Sverige gå före?” hörs aldrig från näringslivet, som förstått att det är mer lönsamt att vara tidigt i det nya än sist kvar i det gamla. Men vi kan ändå lugna oroade väljare: Vi är inte först i omställningen, utan sist i Norden vad gäller andel nya elbilar, har billigast bensin i hela EU och näst högst skatt på el. I den danska politiken och i norska Arendalsuka flyttas positionerna framåt, och omvärlden analyserar i alltmer skeptiska ordalag vår avstannade omställning. Vem som än vinner valet – det är hög tid för Sverige att visa omvärlden att vi är att räkna med! /Mattias Goldmann (Som särskilt välkomnar 2030:s nya analytiker Michael Bohlin, vars analyser redan gör avtryck! Och hyllar alla partners; nya som gamla – nu är vi över 100!)
Grundare och vd, 2030-sekretariatet
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se |
|
I fokus
|
I augusti var 44.6% av alla nya bilar eldrivna – uppåt, men långt efter våra grannländer och otillräckligt för att nå klimatmålen. Andelen eldrivna lätta lastbilar har drygt fördubblats på ett år, vilket visar på vikten av fortsatt stimulans när utbudet förbättras, samtidigt som tunga lastbilar på el fortsatt väntar på sitt genombrott. |
|
Utvalda nyheter
|
|
Personer som distansarbetar har högst välbefinnande utan att kopplingen till arbetsplatsen försvagas, och färre slutar, visar en forskningsstudie med 7 704 deltagare.
UITP:s granskning av Curitiba, Hong Kong, Casablanca och Medellín visar hur koordinerad planning och utbyggd kollektivtrafik förbättrar tillgänglighet och ökar livskvaliteten. Energimyndigheten öppnar för stöd till icke-publik laddning för lastbilar och bussar och laddning för sjöfart. Även kommersiell busstrafik, både linjetrafik och beställningstrafik, kan få stöd, också för batterilager max 50% av kostnaderna, max 20 milj kr. Sök senast 6 oktober, invig senast 30 september 2029 och drifta minst tre år.
Sverige har nu 46 elbilar och lätta ellastbilar per DC-laddare, mot 82 år 2022, klart bättre än Norge (85) eller Danmark (62). Bättre blir det, med bl.a. 250+ nya Superchargers på 20 nya platser. Men laddare nyttjas i snitt bara 3,5 % av tiden, vilket gör det svårt att nå lönsamhet.
Samtidigt visar Energimyndigheten att det är 3-4 gånger dyrare att ladda elbilen för den som inte kan ladda hemma. Drivkraft Sverige vill höja reduktionsplikten till 15%, där laddning ingår, bredda elbilspremien till alla och behålla den nedsatta förmånsbeskattningen för el-, hybrid- och gasdrivna tjänstebilar. 2030 är i huvudsak eniga, och vill se över ”rätten att ladda”, som med nuvarande utformning kan bli väldigt dyr för boende med elbil. Regeringen öppnar för betalvägar och ett statligt bolag som får konkurrera med Trafikverket, liknande Norges Nye Veier-upplägg. Snabbare och billigare processer är ett huvudmål, men också intäkter: Norges 383 vägtullstationer gav 2025 16,8 mdr kr i avgifter. 2030 är positiva, givet att klimatmålen och samhällets prioriteringar är i fokus. Det finns nu elbilar från ca 250 000 kronor, och 4 av 10 begagnade elbilar kostar under 200 000 kr. Men 83 % anser att elbilar fortfarande är för dyra, främst de som idag kör bensinbil, visar KVD:s undersökning - vilket för 2030 visar på vikten av förstärkt premie. IEA beräknar att elbilar redan nu minskar oljekonsumtionen med 1,7 milj fat/dag, minskar globala behovet av fossila drivmedel i vägtrafik med 10% till 2030 och 20-30% 2035. Det kan direkt minska önskan att ta upp ny olja, visar en analys. En ny studie lyfter att alla fordons klimatpåverkan bör räknas ur livscykelperspektiv och inte “tailpipe” - elbilar är utmärkta men det kan också de bästa elektro- och biodrivmedlen vara. EU-kommissionen föreslår inköpsstöd för elbilar genom sociala klimatfonden och uppmuntrar medlemsländerna att sänka skatter och vägavgifter för elfordon. Hösten 2027 ska Clean Vehicle Directive revideras, det kommer nya råd om hur efterfrågan på elfordon ökas och handlingsplaner för att nå utsläppskraven för tunga fordon 2030.
EU överväger om 2035-kraven på nya bilar ska inkludera laddhybrider och e-bränslen, vilket 2030 bedömer måste kombineras med krav på laddning och förnybarhet. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att överväga front loading av elkrediter så att laddoperatörer kan inteckna framtida intäkter från försäljning av el inom reduktionsplikten.
V2G krävs för nya elbilar från 2030 vilket kan spara €44 mdr/år och minska investeringsbehov i elnät. EU vill också låta investera i batterilagring, vätgasteknik, elfordonsstimulans och järnvägar, 0,3 % av BNP utan att det räknas in i EU:s gräns för budgetunderskott. Därtill kan EU vara på väg att belägga fossilenergibolag med extra skatt – det vill en konstellation av de största medlemsländerna. Med utsläppsrätter på €100/ton, ger sjöfarten €9 mdr/år till EU och medlemsstater, och ECSA vill se delar av investerade i stimulans för hållbara bränslen; bara 10% av dem produceras i EU varav knappt 5% för sjöfarten medan 74% är från Asien.
Flera medlemsstater järnvägsinvesterar ETS-intäkter, men skillnaderna mellan länder är stora och själv skiftet till tåg belönas inte, bedömer CER. Att utvidga ETS till internationellt flyg kan ge €14 mdr årligen till EU och medlemsstater, nästan helt utan att flygbolag väljer flygplatser utanför EU, visar ICCT. Operation Blue Skies med Google, brittiska myndigheter och flyg- och forskningsorganisationer, ska minska flygets klimatpåverkan genom att undvika kondensstrimmor, med små höjdjusteringar för totalt 10 000 flygningar per år. 2030 påminner om att Sveriges klimathandlingsplan slår fast att flygets hela klimatpåverkan ska räknas in. Efterfrågan på e-bränslen blir främst för sjöfart och flyg, men även för tunga vägtransporter om klimatmål skärps och transportefterfrågan växer – eldrift kommer inte snabbt nog och biodrivmedel räcker inte, visar en ny studie. Drivkraft Sverige tydliggör att Nato inte kräver fossila drivmedel; inblandning av t.ex. HVO och etanol godkänns och Nato arbetar för mer förnybart. 2030 efterlyser svenska kravnivåer, som våra grannländer redan infört i RED-implementeringen. Sverige har en stolt historik av att påverka sin omvärld, för bättre demokrati, ökad jämställdhet och minskad klimatpåverkan. Men nu används Sverige som slagträ för att sänka klimatambitionerna, skriver Christian Rohmann, Rådet for grøn omstilling, Søren Have, Concito, och Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet. Nya bilars CO2-utsläpp minskade i Sverige från 200 g/km år 2000 till 54 g/km 2025, snabbast i hela EU före Danmark, Finland och Nederländerna på drygt 60 %. Sämst är Italien och Spanien med ca 25%, Tyskland på 36 %. Men Sveriges minskningstakt har dämpats sen 2022, visar Naturvårdsverket. Nya bilars snittutsläpp är lägst i Norge, 3,8 g CO2/km, före Danmark, Finland och Nederländerna, smutsigast är Slovakien och Tjeckien med 130 g/km. Sverige ligger i mitten, men i botten avseende nya bilars vikt. Våren 2026 minskade Kina-producerade elbilar till 17% från 22% 2024, främst för att bilmärken flyttade produktion till Europa, men kinesiska batterier omfattas inte av EU-tullar, och ökade med 700%. Laddhybrider omfattas inte heller, och kinesiska märken har ökat från 3% 2024 till 13% nu. T&E:s analys visar att urvattnade klimatkrav ytterligare skulle stärka kinesiska tillverkare. |
|
Positivt från partners
|
|
|
|
|
Positivt i omvärlden
|
- I Danmark stod elbilar för 97 % av nyregistreringarna bland privatpersoner i juli, totalt 80 % januari–juli.
- I Norge var 97,6 % av nya bilar första halvåret helt eldrivna, mot 93,7 % samma period i fjol. Norge öppnar för kommunala nollutsläppszoner för person- och lastbilar.
- Schweiz integrerade tidtabell för alla transportslag lyfts som global förebild av World Economic Forum, liksom deras Transport 2045-översyn som ledde till att över 30 motorvägsprojekt skrotas och 300 mdr kr extra anslås för järnväg.
- Budapest får nu 3300 lånecyklar med målet 5000 i år, på 222 platser inkl alla t-banestationer.
- Storbritanniens krav på 80% elbilar i försäljningen 2030 kan sänkas, men förbudet mot bilar som enbart drivs med bensin eller diesel 2030 kvarstår.
- Kalifornien är först att kräva ersättningsdäck som är lika energieffektiva som de däck bilen har som ny, införs stegvis 2029-2033. Utsläppen minskar med 2 milj ton Co2 per år, motsvarande 400 000 bensinbilar. Kalifornien kämpar mot federala USA för att behålla sina klimatkrav på nya bilar, senast med Advanced Clean Cars III.
- Kina skärper batterikraven; efter 5 år / 100 000 km ska minst 82 % kapacitet kvarstå, efter 8 år / 160 000 km minst 75 % och 10 år / 200 000 km minst 70 %. I Kina var elbilsandelen av nya bilar i juli 62.2%.
|
|
Visst ses vi?
|
|
|
|
Se här!
|
| |
2030 har lanserat de EU-finansierade projekten SEALS, för att påskynda omställningen till elektrifierade och autonoma lastbilar, och Blå Genväg för att påskynda skiftet till eldriven kollektivtrafik på vattnet. Hör av dig till oss om du vill involveras!
|
Kolla in seminarierna från 2030-arenan 2026 i efterhand via vår Youtube-kanal. Och du - var du på vårt Almedalsmingel? Hittar du dig själv bland mingelbilderna? Vi börjar så smått planera inför Almedalen 2027. Vill du vara på arenan? Kontakta oss
|
 |
2030 har lanserat de EU-finansierade projekten SEALS, för att påskynda omställningen till elektrifierade och autonoma lastbilar, och Blå Genväg för att påskynda skiftet till eldriven kollektivtrafik på vattnet. Hör av dig till oss om du vill involveras!
|  |
Kolla in seminarierna från 2030-arenan 2026 i efterhand via vår Youtube-kanal. Och du - var du på vårt Almedalsmingel? Hittar du dig själv bland mingelbilderna? Vi börjar så smått planera inför Almedalen 2027. Vill du vara på arenan? Kontakta oss
|
|
|
2030 tycker till
|
|
Regeringens förslag till ny stimulans för hållbara drivmedel för flyg och sjöfart har varit på remiss. 2030 har sammanställt svaren här.
|
|
2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Hör av dig till oss om din organisation borde vara med och läs mer om våra partners.
|
|
