– Motståndet är sällan riktat mot själva skolan eller lärarna, utan snarare mot ett system där eleverna upplever att vissa kulturella, materiella och sociala erfarenheter värderas högre än andra. Motståndet blir därmed ett sätt att ta avstånd från identiteter eller positioner som vissa ungdomar inte kan eller vill identifiera sig med, säger Linnea Urberg.

Något som överraskade henne var hur ofta motståndet gav upphov till skratt som inte bara var frigörande utan också blottlade något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Hon betonar att eleverna är både kreativa, intelligenta och ofta väldigt roliga, men också utmanande och ibland provocerande.

Lärarna i studien menar att värdeorienterade konflikter oftast uppstod när hållbarhetsdiskussioner inkluderade frågor som upplevdes som kritik av elevernas identitet. De har flera strategier för att hantera motstånd och såg framför allt sin roll som vägledare, snarare än auktoriteter som avgör vad som är rätt och fel.