|
|
|
|
Under hösten pågår dialog på statlig nivå mellan Sverige och Danmark om utformningen av en bilateral utredning om kapacitet och redundans för transport över Öresund 2050. En utredning som kan bli första steget mot en ny Öresundsförbindelse.
Arbetet leds av Sveriges särskilda utredare Allan Widman som kanske kan hämta inspiration och dra lärdom av processen från Öresundsbron. Förut för beslutet om att bygga Öresundsbron 1991 hade nämligen ett gediget utredningsarbete i de såkallade Öresundsdelegationerna genomförts.
En Öresundsdelegation blev tillsatt 1954. En handfull tjänstemän från Danmark och Sverige fick i uppdrag att leda arbetet med en fast förbindelse över Öresund. Delegationerna tillsatte i sin tur expertgrupper inom till exempel byggteknik, trafik, miljö och näringslivsfrågor. Det första betänkandet presenterades 1962 och ytterligare utredningar, betänkanden och kompletteringar följde 1967, 1978, 1987 och 1989. Öresundsdelegationernas arbete la grunden för byggbeslutet 1991 och var förmodligen också en anledning till att bron kunde öppna för trafik bara nio år senare.
Att utreda en ny förbindelse under så många år är inte nödvendigt idag, men principen med en Öresundsdelegation som får tydliga direktiv och med hjälp av expertgrupper tar fram beslutsunderlag kan vara en inspiration.
För en kommande bilateral utredning blir det viktigt att balansera två olika perspektiv:
- Behovet av en ny Öresundsförbindelse som kan lösa de statliga behoven för kapacitet, redundans och robusthet.
- Möjligheterna med en ny Öresundsförbindelse i form av ny trafik, kortare restid, större tillförlitlighet och robusthet och därmed ökad konkurrenskraft, produktivitet, tillväxt och integration.
En ny Öresundsförbindelse ska stå på båda benen. Förbindelsen ska lösa behoven men också skapa nya möjligheter. Förslag som kan detta - såsom Europaspåret Landskrona-Köpenhamn - bör utredas vidare till exempel genom en ny Öresundsdelegation. På så sätt kan vi få fram en ny Öresundsförbindelse till 2050.
/Hanne Skak Jensen, projektledare Europaspåret
|
|
 | Sveriges statsminister Ulf Kristersson (tv.) och Danmarks statsminister
Mette Frederiksen. Foto:Tom Samuelsson/regeringskansliet |
Vad kan Danmark få ut av en ny Öresundsförbindelse?
Som det framgår av Öresundsdeklarationen från juni avser Danmark och Sverige att gemensamt utreda behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 och transportsystemets inriktning i regionen. En gemensam dansk-svensk utredning skulle kunna vara det första lilla steget mot en ny Öresundsförbindelse. Även om behoven och intresset för en ny förbindelse naturligt är störst på svensk sida, finns det också fördelar med en ny förbindelse ur ett danskt perspektiv.
Här är fem fördelar för Danmark med en ny Öresundsförbindelse.
|
|
Europaspåret skulle skapa stora samhällsekonomiska nyttor
Europaspåret innebär en genare väg från en ny del av Skåne och Västkusten till Köpenhamn och skulle medföra att restiderna minskar markant. Det befintliga Öresundstågssystemet skulle utvecklas och bli mer tillförlitligt samt skapa en ökad tillgänglighet för sex regioner med total fyra miljoner invånare på svensk sida till den danska arbetsmarknaden. Kortare restider, ökad tillgänglighet och större arbetsmarknadsregion är några av de samhällsekonomiska nyttorna som Europaspåret skulle skapa och sammantaget skulle de samhällsekonomiska vinsterna överstiga investeringskostnaderna.
Läs mer om Europaspårets effekter för tillväxt, utveckling och samhällsekonomi här.
|
|
 | Foto: SJ |
Förslag om kraftigt modifierat Skånebild
Anders Olshov från tankesmedjan Intelligence Watch har presenterat en rapport om infrastruktur i Skåne som bland annat föreslår ett rejält omtag för hur Skåne ser på nya Öresundsförbindelser. Olshov argumenterar bland annat för att en Öresundsmetro och en järnvägstunnel Helsingborg-Helsingör bör avvisas. Skåne har haft en helt fastlåst position i frågan om en ny Öresundsförbindelse i 10 år, och det är mycket bra att nya perspektiv nu lyfts.
Läs rapporten om Skånes infrastruktur här.
|
|
 | Foto: Infrastruktur och bostadsminister Andreas Carlson (till höger) och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. |
Trafikverket presenterade sitt förslag til nationell infrastrukturplan 2026-2037
En ny Öresundsförbindelse ingår inte i det förslag till ny nationell infrastrukturplan som Trafikverket presenterade i slutet av september. En ny Öresundsförbindelse ska utredas och beslutas bilateralt av Sverige och Danmark och finansieras utan för nationell plan genom statliga lån som betalas tillbaka genom framtida trafikavgifter. Därmed blir det de som använder förbindelsen som också betalar för den och investeringen vill inte belasta nationell plan eller statsbudgeten.
Läs hela Trafikverket förslag till nationell infrastrukturplan här.
|
|
|
