Tre fjärdedelar av tiden mellan 2010 och 2030 har passerat, men transporternas utsläpp har bara minskat med en fjärdedel – och ökade 2024, visar Trafikanalys nya siffror. Regeringen har lovat att Sveriges klimatpåverkan ska vända neråt. Så blir det säkert: Efter 18% utsläppsökning i fjol, på ett enda år, enbart i transportsektorn, så minskar utsläppen 2025. Höjd reduktionsplikt och fler elbilar på gatorna gör skillnad. Men inte alls tillräckligt för att trygga nationella klimatmål eller säkert undvika EU-böter. Därför hade vi hoppats på mer klimatsatsningar i vårbudgeten, men tvingades konstatera att den innehåller mer som stjälper än som hjälper – läs vår analys i 10 punkter här och se vårt analys-webbinarium här. Dock är förstärkningar av Klimatklivet och Industriklivet välkomna – och vi är glada att kunna avvisa påståenden om att vissa inte ens får söka.
 
Utanför vårbudgeten gläder sig 2030 åt att skrotningspremien höjs till 25 000 kr  – vi har hela tiden konstaterat att 10 000 kr inte får någon att skrota sin befintliga bil och skaffa elbil. Av anslaget på 500 milj kr har hittills inte ens en procent gått åt, och premien löper ut i augusti. Förläng den och vidga den, så att också skrotning av lätta lastbilar ingår och så att man kan få stöd också för andra hållbara mobilitetsval, föreslår 2030.
 
1 juli höjs reduktionsplikten från 6% till 10%, samtidigt som publik laddning räknas in. Tyvärr betyder det att ju fler som laddar, desto mindre förnybart blir det i bensin och diesel – en onödig konsekvent som undviks genom en stegvis höjning av reduktionsplikten, vilket ju också ansvariga myndigheter, branschaktörer och vi på 2030-sekretariatet föreslår. En högre andel förnybart i drivmedlen är också en försäkring mot kraftigt stigande priser på fossil bensin och diesel som EU:s ETS2 innebär – till en början med 1,50-2 kr/liter, därefter med långt mer. Med fördubblad fossilfri elproduktion, nationell vätgas- och e-bränslestrategi och incitament och regelverk som kräver en viss andel elektrobränslen kan Sverige ta täten i den snabbt växande globala marknaden för elektrobränslen, inte minst för sjöfart och flyg.
 
Vi vill ge ökad frihet för kommunerna att gynna hållbar mobilitet, ett smart stöd till delat resande. Det duger inte att resekostnaden i kollektivtrafiken ökar långt snabbare än för den egna bilresan. Det är dags för mobilitetsavtal mellan kommuner och stat, det kan ge stora steg framåt mot 2030-målet. Fortfarande behövs också laddningen för personbilar byggas ut: 50% av boende i bostadsrätt i storstadsregionerna kan inte ladda bilen hemma, hela 74% i hyreshus. Det är också dags att skala upp Vehicle- to-Grid (V2G) från framgångsrika projekt till ny storskalig verklighet – och det behövs stimulans så att befintliga elbilar stannar i landet. Men för att komma hela vägen i mål, slippa EU-böter och maximera de positiva effekterna för näringslivet i hela landet, behövs det helhetsgrepp som styrmedelsutredningen tar – den bör leverera förslag i god tid innan valet!
 

I fokus

2026 införs den nya elbilspremien. Den gäller för privatpersoner, landsbygdskommuner eller områden med begränsad kollektivtrafik, för köp och leasing av nya och begagnade bilar. Premien ger ca 45–60 000 kr eller 1250–1700 kr/mån första tre åren, sedan lägre. 2030-sekretariatet föreslår 50 000 kr för nya och 25 000 kr för begagnade elbilar, med ett pristak på 500 000 kr. Men även att de som redan har elbil ska få söka, att lätta lastbilar och mindre L7e-klassade fordon omfattas, liksom bilar för delad mobilitet. 2030 vill också säkra att medlen kan betalas ut även om premien blir succé; med nuvarande upplägg räcker potten bara till cirka 5% av nybilsförsäljningen. Läs NV:s och 2030:s förslag här.

Utvalda nyheter