Vi berättar om vårt remissvar på regeringens utredning om sammanslagning av kulturmyndigheter, politikermöten, aktuell press och vår senaste inkomstrapport.
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Konstnärspolitiskt nyhetsbrev nr. 8
 
I detta nyhetsbrev så berättar vi om vårt remissvar på regeringens utredning om sammanslagning av kulturmyndigheter, möten med kulturministerns statssekreterare och Stockholms stads kulturborgarråd, aktuella kampanjer och vår senaste inkomstrapport.

Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev går ut cirka fyra gånger per år till politiker och tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional och kommunal nivå och andra som är intresserade av konstnärspolitik. Det ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren och våra aktiviteter. Du hittar alla nyheter om vårt politiska arbete på vår webbplats.
 
Konstnärernas Riksorganisation avstyrker utredarens förslag att slå samman Moderna museet, Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design (Arkdes) till en ny myndighet. Det skriver vi i vårt remissvar som vi lämnade in till Kulturdepartementet den 26/3. Vi ser allvarliga risker med förslaget till en sådan centralisering. Istället för en sammanslagning av myndigheterna föreslår vi att:
 
  • Moderna museet och Statens konstråd ges ett tydligare och utökat uppdrag som självständiga spetsinstitutioner för samtidskonsten i Sverige.
  • Moderna museet får resurser att utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig institution för utställning av samtidskonst.
  • Statens konstråd förstärks för att befästa rollen som Sveriges ledande aktör för offentlig konst och för konsten inom politikområdet gestaltad livsmiljö.
  • Staten genomför en nationell satsning på bild- och formkonst för att stärka konstens roll i Sverige, infrastrukturen för bild- och formkonst och konstnärers villkor såväl nationellt som internationellt där Moderna museet och Statens konstråd är centrala aktörer.
Vi uppmanar regeringen att ompröva utredningens förslag och i stället satsa på att utveckla befintliga institutioner som Moderna museet och Statens konstråd som självständiga myndigheter. Ett bevarat oberoende är avgörande för att säkerställa den fria konstens utveckling, Sveriges kulturella utveckling och bild- och formkonstens ställning i Sverige och det internationella kulturlandskapet.
 
 

Till vänster: Eva Månsson och Karin Svanborg-Sjövall. Till höger: Jenny Nordmark och Jon Brunberg.
Foton: Konstnärernas Riksorganisation och Jenny Nordmark.
Politikermöten
 
MU-avtalet och enprocentsregeln stod i centrum när vår verksamhetschef Eva Månsson och kulturpolitiske strateg Jon Brunberg träffade kulturminister Parisa Liljestrands statssekreterare Karin Svanborg-Sjövall på Kulturdepartementet den 11 mars. Vi berättade om konstbranschens utmaningar, vårt arbete för att förbättra bild- och formkonstnärernas villkor och presenterade våra förslag och lösningar.

Bland annat tog vi upp
• vikten av att stärka förutsättningarna för MU-avtalets efterlevnad inom ramen för Kulturrådets bidragsgivning och kultursamverkansmodellen
• vår syn på sammanslagningen av Moderna museet, Statens konstråd och Arkdes
• vikten av att fler offentliga aktörer, inte minst statens fastighetsförvaltande myndigheter, tillämpar enprocentsregeln.
 
MU-avtalet var också i fokus när Jon Brunberg och Jenny Nordmark, som är ordförande i Konstnärernas Riksorganisation Stockholms län, träffade Stockholms stads kulturborgarråd Torun Boucher den 20 mars för att framföra förslag om hur MU-avtalet skulle kunna införas på ett systematiskt sätt i Stockholms stads verksamheter.
 

Till höger: Sara Edström på Folk och Kultur. Foto: Konstnärernas Riksorganisation.
Ny rapport: 9 av 10 konstnärer tjänar under medianlön
 
9 av 10 bild- och formkonstnärer, 90 procent, har en förvärvsinkomst lägre än svensk medianlön. Det visar en rapport om konstnärers villkor som Konstnärernas Riksorganisation tagit fram och som lanserades på Folk och kultur i Eskilstuna i början på februari.
 
– Ekonomiskt tryggade konstnärer och kulturskapare är en garant för ett demokratiskt, levande land. Att svart på vitt se siffror som visar att konstnärernas inkomster fortsatt är låga gör oss oerhört frustrerade säger Konstnärernas Riksorganisations ordförande Sara Edström i ett pressmeddelande.
 
 
Vi syns mycket i lokalpress just nu!
 
Tre av tio svenskar, 32 procent, vill ha mer konst i det offentliga rummet och hela 50 procent tycker att offentlig konst är viktig enligt en undersökning som Konstnärernas Riksorganisation beställt av Verian. Vårt budskap är att det är en tydlig signal till lokala beslutsfattare att invånarna i deras kommuner vill ha mer konst i sina närmiljöer. Debattartikeln har i skrivande stund publicerats i mer än 15 tidningar över hela landet. Här är en länk till artikeln i Sydöstran.
 
Vad gäller när en kommun vill ändra på eller flytta offentlig konst? Vår förbundsjurist Katarina Renman Claesson intervjuas 27/3 i Norrtälje tidning om detta. I en serie artiklar har tidningen berättat om offentliga konstverk som byggts om eller på andra sätt förändrats utan att konstnären kontaktats.
 
Museilagen gäller också Katrineholms kommun. Den skriver vi i en debattartikel i Katrineholms-Kuriren om det beslut som kulturnämnden i Katrineholms kommun tagit om den kommunala konsthallen i kulturhuset Ängeln. I protokollet från kulturnämndens möte den 25 februari stod det att en utställning om året ska vara mer lättillgänglig och att ”syftet är att locka nya målgrupper med exempelvis hantverk eller motoranknuten konst”. Hoppskulpturen Märkliga djur och Stina Wollter togs som exempel. Beslutet är både principiellt olämpligt och djupt oroväckande ur demokratiskt hänseende. Men inte nog med det, beslutet bryter också mot museilagens femte paragraf som säger att ”museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll”.