|
|
Analys
|
|
|
Ingen sa att omställningen skulle bli enkel, men med allt tätare och dyrare klimatrelaterade katastrofer, allt billigare hållbara lösningar och starkt tryck från medborgarna trodde vi nog inte att det skulle bli så här utmanande. Att påstå att glaset är halvfullt känns naivt, men allt är verkligen inte nattsvart; vår analys av Trumps återkomst visar att den trots allt bör vara hanterbar, vår COP29-analys och podden med Sveriges chefsförhandlare visar på ett misslyckande men ingen total krasch, och goda möjligheter att på nästa COP påskynda transportsektorns omställning globalt. Den nya EU-kommissionen tar avstamp i Draghi-rapporten för att med klimatet som utgångspunkt stärka EU:s konkurrenskraft och relevans. I Sverige riskerar Northvolts bekymmer att skymma sikten för att den gröna omställningen fortsätter med full kraft – och att alternativet inte är ”business as usual” utan en brun avveckling.
Alla berörda myndigheter och expertorganisationer gör samma bedömning: Regeringens ”gyllene lösning” räcker inte för att uppnå EU:s ESR-klimatkrav på oss. När Sveriges klimatpåverkan nu kraftigt ökar, äts den tidigare ”överprestationen” upp, förstärkt av att beskattningen av fossila drivmedel sänks till årsskiftet, samtidigt som elskatten höjs, medan reduktionsplikten höjs först 1 juli. Det försvårar förstås omställningen, särskilt som förmågan att betala extra för hållbara transporter är låg, enligt Transportföretagens opinionsmätning, där endast 4% anger att politiken ger förutsättningar att ställa om.
Kostnaden för att bomma EUs klimatkrav kan bli ända upp till 42 miljarder kronor. För att behålla pengarna i svensk ekonomi behövs mer åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet, och en rad utredningar kommer i närtid att ge förslag på hur hinder för elektrifiering undanröjs, vätgasomställningen samordnas och mycket annat som snabbt bör beslutas. Allt detta stärker Sverige; Vinnova pekar nu ut omställningen som strategiskt central. Men den stora styrmedelsutredningen ska vara klar först i juni 2026, med stor risk för att många viktiga åtgärder dröjer till nästa mandatperiod – ett tempotapp vi inte har råd med!
En lågt hängande frukt är bättre möjligheter till klimatsmart resande i vardagen, vilket 2030 och Vision lyfter, t.ex. med RUT/ROT-liknande skatteavdrag för delade mobilitetstjänster som föreslås av SL, Skånetrafiken, Västtrafik, m fl. 2030 och flertalet remissinstanser vill också att Sverige nyttjar EU:s sociala klimatfond bredare än enbart till en elbilspremie för landsbygden, medan Cykelbranschen vill ta bort eller höja beloppsgränsen för cyklar som skattefri förmån, nedläggningen av Volvo on Demand visar på behovet av bättre villkor för bildelning, och Skjutsgruppen delar tips för att engagera medarbetarna till minskade transportutsläpp.
Snart är det juletider och nyår; en perfekt tid att fylla på omställningens halvtomma glas!
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
Sverige har nu passerat 400 000 elbilar, upp 29% på ett år. I december 2016 nåddes 10 000 elbilar, 50 000 i september 2020, 100 000 september 2021, 200 000 i november 2022 och 300 000 i oktober 2023. Högst andel nya elbilar finns i Ödeshög 52,3%, före Danderyd 52,1%, Vännäs och Täby, lägst i Dorotea – generellt tappar omställningen fart i Sverige men har inte alls tvärstannat, visar 2030:s analys av bilmarknaden. 2030 betonar också att all omställning har hack i kurvan och hittills i år har försäljningen av nya elbilar minskat 10%, samtidigt som exporten av elbilar ut ur landet slår rekord.
Snabbast ökning i Europa senaste året sker i Danmark, upp 83,2% och Belgien, upp 47,6%, Norge har högst andel nya elbilar, 94% i oktober, före Danmark 61,3% och Island 57,2%. Globalt ökar elbilarna fortsatt kraftigt, 85% av de som skaffat ny elbil väljer en elbil igen anger Vroom.
På EU-nivå planeras krav på ökande andel el-tjänstebilar, i linje med 2030:s och Platform for Electromobility's förslag om bindande mål på 65% fossilfria företagsbilar till år 2027 och 95% till år 2030. Samtidigt visar Accenture att skiftet från ”first movers” till massbilism ställer helt andra krav på användarvänlighet, och Bolts studie visar att professionella transportörer spenderar orimligt mycket tid på att söka laddning.
Åkeriföretagen betonar vikten av ökad nätkapacitet i industriområden och på terminalplatser, skattelättnader för fossilfria transporter och teknikneutrala stimulanser som utöver el också omfatter bl.a. biogas och HVO, i linje med PostNords arbete. Samtidigt blir det allt tydligare att elfordonens batterier kan balansera elnätet och minska vår sårbarhet; särskilt viktigt i skiftet till mer förnybar el. 2030 vill också förtydliga ansvaret för genomförandet av AFIR, så att infrastrukturen för vätgas och laddning är på plats.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Efter tre månader har endast 140 skrotningspremier betalats ut och 99% av medlen beräknas bli över. 2030 föreslår regeringen att vidga premien till biogasbil, konvertering till el och biogas, inköp av lätta elfordon, medlemskap i bilpool och inköp av kollektivtrafikkort, att också gälla skrotning av lätt lastbil och husbil, samt juridiska personer, och gälla i två år såsom ursprungligen aviserades. Läs mer här
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen föreslår att EU:s sociala klimatfond i Sverige enbart används till en premie för elbilar på landsbygd, med 800 milj kr/år 2026–27. 2030:s sammanställning visar att nästan alla remissinstanser avvisar en så smal inriktning och vill se stöd även för kollektivtrafik, åkerier och cykling. Också regeringens egen expert avvisar förslaget.
|
|
|
Exporten av elbilar från Sverige har ökat 86% i år, till 15 000 elbilar eller 50 om dagen, medan exporten av bensin- och dieselbilar minskar. Elbilarna som exporteras har fått ca 1 mdr kr i statlig bonus när de var nya, men hjälper nu bl.a. Norge att nå sina klimatmål medan Sverige får svårare att nå EU:s krav. 2030 föreslår stimulans för användande av elbilar för att få dem att stanna i landet. Läs mer här
|
|
|
Fram till jul blickar 2030 med partners tillbaka på året som gått med viktiga milstolpar för en fossiloberoende transportsektor. Med en insats per dag att glädjas åt, och spaningar för 2025. Följ alla avsnitt på 2030-sekretariatets Linkedin!
|
|
|
|
Laddhybriders CO2-utsläpp baseras på att 70–85% av körsträckan sker på el, med WLTP-förbrukning på 0,17 l/mil flytande drivmedel i snitt. Men EU-kommissionen anger att andelen är långt högre, med 0,44 l/mil för privatpersoners laddhybrider och 0,84 l/mil för företagens. EU föreslår en ny beräkningsmodell, krav på att laddhybrider ska kunna snabbladdas och att biltillverkare redovisar hur stor andel av bilens körsträcka som körs på el. 2030 är positiva; laddhybrider kan vara del av lösningen, men då måste de laddas.
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen utnyttjar inte möjligheten att undanta färjetrafiken till Gotland från kraven på förnybara bränslen, vilket är gynnsamt för Gotlandstrafiken som vill ställa om till förnybart och vätgas. 2030 menar att staten bör ställa sådana krav i kommande upphandling av trafiken. 2025 lanseras svenska Oceanbird som vill sätta segel på så många som möjligt av världens 60 000 lastfartyg, med besparingar i snitt på 7–10% eller 2 000 ton CO2 per år och segel.
|
|
|
EU:s fem största länder subventionerar tjänste- och förmånsbilar med €42 mdr per år, med störst subventioner i Italien, visar T&E. Men intäkterna från utsläppskrediter ökar också, och tredje kvartalet var de näst högst i Teslas historia, med över 21 mdr kr hittills i år från biltillverkare som inte klarar sina klimatmål i EU och USA. Även Volvo har överskott att sälja, troligen till Suzuki.
|
|
|
|
Mercedes är världen första biltillverkare med egen batteriåtervinning, med upp till 96% återvinning av råvaror från över 50 000 batterimoduler per år. Anläggningen drivs fossilfritt, bl.a. med solel.
|
|
|
- Nu tillåts bara eldrivna taxibilar i Oslo, med undantag för resor som börjar eller slutar utanför kommunen. Oslo har installerat 29 snabbladdare som bara får användas av taxibilar, varav 10 vid centralstationen, men branschen efterlyser fler laddare.
- STRING-samarbetet mellan 16 städer och regioner från Oslo till Hamburg har enats om att enbart upphandla förnybara drivmedel, välja utsläppsfria fordonsflottor och kräva förnybart i alla nya kontrakt för kollektivtrafik.
- I Tyskland stöttar federala Zukunft.de konverteringen av transportfordon från fossilt till förnybart, för att göra paketleveranser mer hållbara.
- Fossilfria zoner väntas i Helsingfors och kan komma i Åbo, i linje med London och Stockholms miljözon som förebilder.
- Paris har förbjudit äldre dieselbilar, beslutat att tredubbla p-avgiften för suvar och förbjuder nu all genomfartstrafik i centrala staden.
- Barcelona upphandlar 9 950 elmopeder från fem aktörer, för hela staden; mer än en fördubbling jämfört med dagsläget.
- Kalifornien inför elbilspremien på USD 7500 om Trump stryker den på federal nivå. Många andra delstater väntas ta efter, för att inte slå ut den lokala marknaden. Kalifornien väntas kräva 10% utsläppsfria mc 2028, 50% 2035, mot dagens 1%. Samtidigt skärps utsläppskraven för bensin-mc för första gången på 25 år.
- Mexiko utvecklar egen elbil för hemmamarknaden, för att vara mindre sårbara mot Trumps kommande tullar och kinesiska tillverkare.
|
|
|
|
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar våra nya partners Greencarrier AB, verksam inom logistik och sjöfrakt med mål att 2027 vara marknadens mest hållbara alternativ. Samt eFlexFuel som erbjuder ett konverteringskit för bensinbilar till etanol med 80% minskad CO2-avtryck. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
