Välkommen du nya år! Vilka förhoppningar och förväntningar har vi inte på dig, 2025. Din föregångare orkade i 12 månader och lämnar nu över till dig, själv helt slut, orkade nätt och jämnt till tolvslaget natten den 31 december.

Så nu får du fixa det, 2025. Vi vill ha fred på vår jord! Fred mellan länder, stater, människor emellan och mellan människor och resten av skapelsen! Vi vill också ha hälsa och kraft, trygghet och framtidstro, och mod att äntligen börja förverkliga våra drömmar och visioner!

Men det nya årets förväntansrus falnar ganska snart och det mesta fortsätter som det var förra året. Detta kan få oss att känna blandade känslor, allt ifrån trygghet till tråkighet; förväntan till fruktan och oro.

De bibelord som möter oss i nyårsdagens gudstjänster verkar vara valda utifrån att vi skall påminnas om, och våga lita på, att Gud är med oss, att Gud kommer att vara med oss i våra liv. Om vi känner det som att Gud har övergett oss så skriver profeten Jesaja med Guds ord:
”Ditt namn är skrivet i mina händer”
(Precis så som kanske några av oss kunde göra under skoltiden om vi var kära i någon som vi inte vågade berätta det för. Då kunde man skriva dennes namn i sin hand och hoppas på att personen i fråga skulle ”råka” se det…)

Och när det kommer stunder av ensamhet och missmod, för det gör det för oss alla med ojämna mellanrum, så får vi ta till oss orden ur Hebreerbrevet:
”Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig”.

Låt oss så ta Gud i hågen och med tillförsikt glädjas åt att vi är burna av Gud.
 
Elisabet
Präst
 

Gudstjänst

Verksamhet

Kultur