|
|
Analys
|
|
|
Nu pågår klimatmötet COP28 i Dubai. Vi på 2030-sekretariatet avstår från att vara på plats, men följer noga de åtaganden som görs från Sverige och vår omvärld. COP28 är Parisavtalets första ”stocktake” någonsin och visar att vi inte alls är på väg att minska utsläppen i den takt som krävs, och att förändringen måste ske nu – ländernas Nationally Determined Contributions måste skärpas, samverkan öka och frivilliga föregångare multipliceras.
Särskilt hoppas vi att:- Klimatminister Pourmokhtari presenterar den nya klimatpolitiska handlingsplanen som pekar på hur klimatmålen ska nås och hur Sverige blir den förebilden världen behöver i omställningen
- Satsningar som det fossilfria stålet lyfts fram som positiva exempel, med fulla orderböcker, gröna arbetstillfällen och ringar på vattnet-effekter
- Artikel 6 slutförhandlas så att Sverige kan medfinansiera utsläppsminskningar i utvecklingsländer, såsom Schweiz gör med elbussar i Bangkok.
- Sverige och många andra ansluter sig till frivilliga ”Carbon Clubs” för snabbare omställning, bland annat den Global Biofuel Alliance som Indien och USA tagit initiativ till.
Att ökade utsläpp i närtid är oacceptabelt är också Hasslers besked till regeringen; sänkt skatt på fossila drivmedel och kraftigt sänkt reduktionsplikt är helt fel väg att gå och riskerar leda till att Sveriges så lönsamma profilering som föregångsland i omställningen raseras. Dessutom riskerar vi att bomma EU:s krav på att halvera användningen av fossila drivmedel till 2030, nationellt öka andelen förnybar energi till 76%. Måste vi köpa utsläppsrätter för detta, kan det bli dyrt – just nu kostar det 1.2 miljarder kronor för varje miljon ton, men det blir betydligt dyrare om också Tyskland måste köpa krediter.
1 juli ska Sverige redovisa till EU hur vi tänker göra – men redan nu kommer klimathandlingsplanen som bör vara grunddokumentet. Här bör regeringen också slå fast att klimatmålen gäller – särskilt angeläget efter att SD både anslutit sig till dem och direkt ifrågasatt om de ska finnas kvar.
Den översyn Miljömålsberedningen ska göra får inte innebära att målen urholkas eller stryks, och de transportrelaterade förslag regeringen har i budgetpropositionen behöver bli så klimatbra som möjligt. Därför konkretiserar och fördjupar vi dem alla i Konkretisera mera med 64 förslag, bland annat:- Beskattning av personbilar blir statsfinansiellt neutralt, med en successivt stigande malusskatt som gäller fordonets första sju år (mot idag tre).
- Stöd för lätta lastbilar på el, vätgas, biogas samt laddhybrider med utsläpp under 30 g CO2/km enligt well-to-wheel-värden, på 50 000 kronor med sänkning 10 000 kronor per tvåårsperiod och halva stödet till inköp av motsvarande fordon som begagnat.
- Tunga fordon som omfattas av 2030-målet, får en förstärkt och internationellt konkurrenskraftig premie, även för stadsbussar som nyligen undantagits.
- Skrotningspremie på 10 000 kr för den som köper eller leasar ny eller begagnad el- eller gasbilar, eller skaffar årskort för bildelning eller kollektivtrafik.
- ”Rätt att ladda”-införs med fokus på privatpersoner gentemot fastighetsägare.
- Biogas skattebefrias åter så fort EU-kommissionen ger Sverige rätt att göra så. Målet bör vara en tioårig skattebefrielse, tex 2024–2034.
- Reduktionsplikten åren 2027–2030 beslutas 2024, med utgångspunkt att den ska bidra till att säkra att klimatmålen nås, bidra till Sveriges EU ESR-åtagande och hantera REDIII-direktivets minskade efterfrågan på biodrivmedel genom elektrifiering.
- Infrastruktursatsningar ska utgå ifrån prognosstyrning med 2030-klimatmålen (Sveriges och EU:s) som utgångspunkter, med mål avseende cykling och kollektivtrafik enligt VTI:s respektive branschens eget förslag och fokus på intermodalitet järnväg-landsväg-sjöfart-flyg, där transportslagen i högre grad behandlas gemensamt.
2030 har också granskat oppositionspartiernas förslag och finner fem som bör kunna nå bred enighet och fem innovativa som bör utvecklas i bred samsyn.
Mattias Goldmann
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
|
Det säljs en kvarts miljon nya bilar om året men rullar redan över fem miljoner motorfordon på Sveriges vägar. Genom att konvertera till biogas-, el- och etanoldrift kan transporternas klimatpåverkan minska snabbare, samtidigt som vi skapar gröna jobb och minskar vårt beroende av importerade fossila drivmedel. Men vilken är potentialen och hur förverkligas den bäst? Det är fokus för 2030-sekretariatets webinarium Konvertera Mera. Anmäl dig här!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
2030:s genomgång för 2024 visar att fossila drivmedel blir mer konkurrenskraftiga genom skattesänkningen och den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten. Men också HVO blir billigare, RME förblir konkurrenskraftigt och priset på etanol E85 förväntas oförändrat medan konkurrenskraftig biogas förutsätter förnyad skattebefrielse. Elpriset förväntas bli fortsatt svängigt, medan vätgas, SAF för flyget, e-metanol för sjöfarten och biobensin är för små volymer för att ange marknadspriser. |
|
|
Kalmar kommun och Strömstadsbyggen koras till Sveriges bästa kommun och fastighetsägare i omställningen till eldrivna fordon. Silvret går till de välförtjänta Helsingborg kommun och GLC – Göteborgs Lastbilcentral, med hedersomnämnande till IKEA och Lidköpings kommun.
Gemensamt för de två guldmedaljörerna är att flest laddstolpar inte alltid är bäst. Etablerad laddning ska vara tillgängliga för så många behovsgrupper som möjligt, på strategiska platser och baserat på lokala behov. Ambitionerna är höga och sträcker sig längre än den basala efterfrågan.
– Kampen om guldet har varit otroligt jämn i år och visar precis hur viktiga våra kommuner och fastighetsägare är för klimatomställningen – vi behöver kroka arm och samverka både över geografiska gränser och mellan sektorer för att ställa om, säger Maria Stenström.
2 februari arrangerar 2030 en workshop i Stockholm under eCarExpo med avstamp i kommunerna roll för elektrifieringen, tillsammans med samverkande aktörer, energibolag och myndigheter. Arbetar du strategiskt med elektrifiering och är intresserad av att medverka? Kontakta Agnes Bondelid för mer info.
|
|
|
Klimatklivets förstärkning och förlängning beslutas formellt av riksdagen 19 december. 2030 konstaterar att enigheten är massiv och menar att Naturvårdsverket redan nu bör få klartecken att utlysa nya medel och godta ansökningar för projekt som blir klara senare än 2024. Trafikverket öppnar en ny stödomgång för snabbladdare på 30 utpekade platser, totalt 100 milj kr med heltäckande investeringsstöd.
|
|
|
Omställningen av lastbilssektorn bromsar in, anger Trakfikanalys. Samtidigt visar en undersökning att 68% av åkerierna anser att hållbarhet är viktigt eller väldigt viktigt”. 2030 föreslår regeringen att el- och gaslastbilar får samma stöd som hanteras på samma sätt, dvs inte att vissa ska söka Klimatklivet, och att stödet gäller till 2030, med en sänkning på 10 000 kronor vartannat år för lätta lastbilar, med en stegvis höjning av malus-beskattningen.
Lätta lastbilar bör gälla upp till 4.25 ton som bör få framföras på B-körkort, och omfatta skåpbilar, flakbilar, pick-ups, vans och minibussar, tunga lastbilar vidgas till bussar vilket ger kollektivtrafiken draghjälp i en svår tid där vissa nu byter till fossila drivmedel för att spara pengar.
Begagnade fordon bör få halva stödnivån så att de inte exporteras. Även då behövs omfattande kompletterande utsläppsminskningar inom transportsektorn – i Konkretisera mera preciserar vi för budgetpropositionens förslag bäst utformas och i vårt summerande underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen lyfter vi sådant regeringen ännu inte tagit upp
|
|
|
|
För att minska flygets utsläpp måste reduktionspliktens regler skärpas, eftersom flera bränsleleverantörer hellre betalar straffavgifter, och flygskatten bör gå till flygets omställning, skriver 2030 och Fly Green Fund på DN Debatt
|
|
|
|
Trafikanalys ska på regeringens uppdrag kartlägga användningen av elsparkcyklar till 31 oktober 2024, utifrån att andelen privatägda ökar. 2030-sekretariatet vill säkra att elsparkcyklar för uthyrning inte särbehandlas negativt jämfört med mindre säkra privat ägda, att de bidrar till minskad bilanvändning och delar Micro-Mobility for Europe's prioriteringar kring särskilda medel för cykling och elsparkcykling, harmoniserade regler för fordon och multimodala biljetter för kollektivtrafik och elsparkcyklar.
|
|
|
|
Omtag Svensk Järnväg presenterar konkreta förslag för snabb och märkbar förbättring för gods- och persontrafik på räls, med markant minskad underhållsskuld, lönsamma investeringar som kan verkställas snabbt, systematiska trimningsåtgärder, extra kapacitet genom smartare planering och administration och större genomslag för näringslivets behov. 2030 är positiva till inriktningen som visar hur mycket som kan och bör göras innan nationella planen 2026-2037 träder i kraft.
|
|
|
Andelen elbilar av alla nya bilar är högst i Stockholms län med 44,1 %, före Halland och Västra Götaland på drygt 39 %, samt Jämtland med 38,5 %. Andelen är lägst i Värmland (24,5 %), Blekinge (28,8 %) och Kalmar län (29,6%). 2030 slår fast att lokal och regional stimulans har betydelse och uppmanar eftersläntrarna till en policyöversyn. |
|
|
Fackförbundet Visions klimatombud i 15 avdelningar och klubbar ska göra jobbpendlandet mer hållbart, bl.a. med subventionerade kollektivtrafikkort, förmånscyklar och laddstolpar på arbetsplatsen som kanaliserar medarbetarnas klimatengagemang, sprider kunskap och samarbetar med arbetsgivaren kring att minska arbetsplatsens klimatpåverkan. 2030 är mycket positiva och påminner om att utsläpp från arbetsresan blir allra lägst om resan inte behövs – fler bör ges möjlighet att arbeta distans. |
|
|
2035 bedöms marknaden för batteribyte vara värd 130 mdr kr, fem gånger mer än idag. Särskilt för mc och varudistribution är marknaden nu mogen, medan tillväxten sker framför allt för lätta lastbilar. 2030 ser fördelar med batteribyte som minskade kostnader, minskad klimatpåverkan och kortare laddstopp, och uppmärksammade frågan bl.a. på 2030-Arenan. Läs studien här. |
|
|
Franska regeringen investerar €150 miljoner i 3 år för att öka bildelning till 3 miljoner resor per dag, vilket minskar trafikens klimatpåverkan med 4.5 miljoner ton CO2 per år. Förstagångsanvändare får €100 i bonus genom 35 godkända delningsplatformer, arbetsgivare får €800 avdrag per anställd som använder hållbara transportlösningar till och från jobbet, staten matchar kommuners satsning euro för euro och €50 miljoner anslås för organisationer som vil utveckla bildelning. Därtill startar regeringen hackatons för delning, kommunikationskampanj, en gemensam bokningssajt för alla operatörer, och utvecklar bildelning för offentliganställda och skolor, samt till större sports- och nöjesevent. 2030-sekretariatet vill se en liknande utveckling i Sverige, och föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur etablering kan underlättas och stimulera.
Oslo ska ha en helt utsläppsfri transportsektor 2030, där det ”alltid ska löna sig att välja de mest miljövänliga bilarna” och där publik laddning ska erbjudas till självkostnadspris.
Kalifornien har nu över 50% förnybar biodiesel, främst från använd frityrolja (used cooking oil) och slakteriavfall.
Seoul, huvudstad i 2030:s fokusland Sydkorea, satsar stort på självkörande fordon med syfte att år 2030 kunna omvandla 5% av ytan som idag används för trafik till bostäder, kontor och grönområden. Läs 2030:s artikel i DI här.
Indien etablerar minst 75 waste-to-gas-anläggningar. Eftersom tio kors gödsel räcker för att driva en gasbil, kan 30 miljoner bilar i teorin drivas på koskit. Omställningen börjar ofta med gasbussarna i kollektivtrafiken, men enbart Maruti har sålt över en miljon gasbilar som kan skifta till lokalt producerad biogas. Läs 2030:s artikel i DI här.
Bangkoks 2 000 elbussar minskar klimatpåverkan med en halv miljon ton koldioxid – i Schweiz. Till år 2030 ska de minska klimatpåverkan med uppemot 500 000 ton koldioxid, som Schweiz använder för att nå sina klimatmål. Parisavtalets Artikel 6 är återkommande föremål för diskussion, men på tre punkter kan Sverige lära av Bangkoks Schweiz-finansierade elbussar: Gynna näringslivet, avlasta biståndet, rappa på. |
|
|
Enade bakom Sveriges klimatmål för transportsektorn kan 2030s partnergrupp driva på omställnigen till fossilfria transporter och möta varandra över branschgränser för klokare policyförslag, opinionsbildning och affärer. Tillsammans gör vi gemensam sak av Sveriges transport- och klimatpolitik.
Vi ser nu mer än någonsin hur näringslivet sluter upp bakom omställningen och ökar takten. Vi kan därför med stor glädje och otålighet välkomna ytterligare sex viktiga aktörer som representerar både elektrifiering, infrastruktur, biodrivmedel, frak, logistik och flyg.
Varmt välkomna Zpark Energy Systems, Votion, VP SalesTech, LBC Frakt, Västflyg och Biofrigas!
Läs mer om våra partners här. Platsar din organisation men är ännu inte med? Kontakta oss om du vill veta mer! |
|
|
