Vi lever i en värld som förändras, och kanske har det alltid varit så. Men de snabba förändringar av landskapen som vi ser i vår tid är annorlunda. En del beror på städernas expansion och utflyttningen från landsbygden. På platser som var jordbruksmark eller skogsmark växer nya bostäder, köpcentrum eller industrier fram. På platser som en gång sjöd av liv växer trädgårdar och åkrar igen, medan hus sakta förfaller. I skogar som varit hem och livsmiljö för många går man vilse på stora hyggen. Länge har en omvandling pågått, från små jordbruk till stora. Från mångfald till monokultur. Arter och individer går förlorade, vi förlorar biologisk mångfald. Den största förändringen står vi i tillsammans nu. Jorden som livsmiljö är under förändring. Uppvärmningen får hela landskap att byta skepnad.
Hållbarhetsfilosofen Glenn Albrecht har myntat ett nytt begrepp för den känsla av vemod, sorg och vilsenhet som uppstår när vi inte längre känner igen oss på platser där vi egentligen är hemma. Solastalgi. En smärtsam erfarenhet av förlorad hemkänsla.
Att få vara delaktig i helande, läkande processer kan vara ett sätt att ta hand om smärtan och bryta det negativa kretsloppet. Relationerna till oss själva, varandra och skapelsen präglas i många fall av främlingskap, där vi tar ut mer än vi ger tillbaka. Kärleksfull uppmärksamhet och varsamma steg.
I ett ekosystem som är i balans pågår ständigt både uppbyggande och nedbrytande processer. Så är det också i våra kroppar. Det är en växelverkan som är nödvändig och helt i livets tjänst. Regenerativa jord- och skogsbruk är en väg som allt fler vill pröva. Det innebär att arbeta med jorden på ett sätt som upprätthåller balansen i ekosystemen. Kanske behöver vi alla ställa oss frågan hur vi bidrar till att platser, marker, vattenlandskap och skogar får återhämtning och kan komma i balans igen?
Vårt förhållande till vatten är livsavgörande. Sjöar, älvar, åar och bäckar, våtmarker och hav. Människor har alltid orienterat sig och bosatt sig i förhållande till vatten. Vi är väl själva en slags våtmark, runt 60–70 % av kroppsmassan är vatten. Vi behöver ständigt tillföra vatten utifrån och är en del av vattnets kretslopp. Tillgång till dricksvatten är avgörande för oss, men också att växtlighet och andra arter har tillgång till vatten. Alla som finns i samma vattenavrinningsområde hör ihop.
Kvaliteten på vatten spelar roll, inte minst för allt och alla som lever i vattenlandskap. 10 % av alla världens kända arter lever i sötvattensmiljöer.
Frågor att reflektera över- Kan du känna igen dig i begreppet solastalgi? Berätta för någon!
- Varför säger vi till exempel vildmark? Varför inte lugnmark?
- Hur tror du det är att vara jordbrukare nu, med de utmaningar vi står i?
- Vem kan bestämma över en sjö?
- Hur kan det jag gör i mitt arbete och vardagsliv bli läkande för de sammanhang jag finns i?
|