|
Mediespråksgruppen (med representanter från TT, public service, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, Omni, den finlandssvenska mediespråkvården och Språkrådet) har beslutat att från och med nu rekommendera benämningen Belarus i första hand. Det finns argument för båda namnformerna, men det som nu talar tydligast för ett skifte är följande: Efter beslut i november 2019 använder regeringen Belarus som officiell namnform i mellanstatliga sammanhang. Belarus-bruket kommer alltså med stor sannolikhet att öka och vår publik kommer att bli mer bekant med namnet. Vi har just nu en situation i Sverige där de två namnformerna används parallellt, vilket kan bli rörigt för tittare och lyssnare, exempelvis i intervjuer med utrikesministern eller andra politiska företrädare. Av praktiska skäl underlättar det alltså om även vi i medierna kan använda Belarus. I nästa upplaga av UD:s publikation Utrikes namnbok (publiceras förmodligen till hösten) kommer Belarus att stå som enda form, och namnet är redan infört som svensk benämning i EU:s termdatabas IATE. Namnet Vitryssland har inte uppstått ur rysk imperialism, men vi ser att det ändå ofta förknippas med icke-önskvärda historiska kopplingar till Ryssland. Genom att använda benämningen Belarus på svenska, minskar risken för sammanblandning med Ryssland, och namnet uttrycker tydligare den självständighet gentemot Ryssland (språkligt, kulturellt och historiskt) som många belarusier vill lyfta. Självständigheten är lite av kärnan i hela Belarusfrågan, oavsett vilka argument som används. Mer information om de olika argumenten finns bl.a. i den här artikeln i Språktidningen.
|
|
Ny rekommendation: Belarus används i första hand. Vitryssland är en accepterad alternativform, i synnerhet i övergångsfasen. Uttal: /bellaru:s/, försvenskat uttal med u-ljud som i ljus (källa NE) Adjektiv: belarusisk Invånarbeteckning: en belarusier, flera belarusier Språk: belarusiska
|
|
|
Det ämbetsverk som nämnts flest gånger i medierna hittills under 2020 är med största sannolikhet Folkhälsomyndigheten. Som alltid när det gäller myndigheter, organisationer, föreningar och liknande är det för begriplighetens skull klokt att skriva ut hela namnet, men det tar onekligen stor plats och behöver ibland kortas.
Myndigheten själv skriver FOHM, för att undvika sammanblandning med andra förkortningar, men sedan verket grundandes 2014 har namnet i tryckt press (och då och då även i radio och tv) i stället nästan uteslutande kortats till FHM (drygt 1 200 gånger mot ett 30-tal för FOHM), vilket gjort den varianten mycket känd. Vi och resten av Mediespråksgruppen menar därför att det är rimligt att rekommendera det som har kommit att dominera helt i mediebruket: FHM, med en initial för varje ordled.
|
|
 |
I samband med rapporteringen om George Floyd och den enorma uppslutningen bakom Black lives matter-rörelsen, märker vi att det engelska uttrycket people of colour kan ställa till det lite i våra översättningar.
Det svenska ordet färgad har fallit ur bruk eftersom de flesta uppfattar benämningen som förlegad och nedsättande (precis som coloured på engelska). Det är ändå lätt hänt att hamna i just den översättningsfällan, när man på engelska utan problem pratar om people of colour, men vi avråder fortsatt från färgad i alla sammanhang.
Det är alltså stor skillnad på coloured people och people of colour på engelska, när det gäller ordens laddning, och den skillnaden är svårfångad för oss eftersom vi inte har en självklar direktöversättning för det sistnämnda. I en amerikansk kontext, när man syftar på African Americans, är svart en enkel och bra benämning på svenska. Afroamerikan eller afrikanmerikan/afrikanskamerikan fungerar också, men de benämningarna tappar något i användbarhet eftersom det råder olika meningar om vilket förled och vilken grammatisk form som passar bäst i ett svenskt sammanhang.
Och Black lives matter-rörelsen skriver vi för övrigt med fördel just så: med inledande versalt B, liten bokstav på resten och bindestreck i sammansättningar.
|
|
Alla betonade ljud är markerade med fetstil. Kolon visar att vokalen före är lång. | Andrew Cuomo guvernör i New York | /kwåomåo/ /w/ och /åo/ som i eng. water och no | Cecilia Söderberg Nauclér svensk läkare | /naokle:r/ /ao/ som i eng. now | Dadi Freyr isländsk artist | /da:dhi frejr/ /dh/ som i eng. this | Doblougska priset norsksvenskt pris från Svenska Akademien | /dåbbläuska/ /äu/ = diftong | Jacob Schram norsk affärsman | /skramm/ hårt k-ljud | Khaled Alesmael svensksyrisk författare | /xa:ledd allessmai:l/ /x/ som i ty. Bach | Kim Yo-Jong nordkoreansk politiker, Kim Jong-Uns syster | /kimm jå dʒång/ /dʒ/ som i eng. June | Kinga Práda Sagvik svenskungersk flöjtist | /king-ga prɑ:da sɑ:gvik/ /ɑ/ som i rad och saga | Preem svenskt bränslebolag | /pri:m/ företagets eget uttal | Susanna Gideonsson svensk fackföreningsledare | /ji:deånsånn/ mjukt /j/ | | Några av årets värdar för Sommar i P1: | Anders Tegnell statsepidemiolog | /teng-nell/ (inte /tegg-nell/) | Anna Bennich svensk psykolog | /bennikk/ hårt k-ljud | Anna Takanen svensk skådespelare och regissör | /takkanen/ korta a-ljud | Awad Olwan svensk imam | /awadd olwɑ:n /o/ som i ost, /ɑ/ som i Jan | Camilla Lif svensk präst | /li:v/ v-ljud | Johan H. Andresen norsk företagsledare | /andre:senn/ betoning på andra stavelsen | Niklas Adalberth svensk företagsledare | /ɑ:dall-bert/ betoning som i adelsman | Ola Wong svensk journalist | /vång/ enkelt v-ljud | Rojda Sekersöz svensk regissör | /råʒda ʃekerrsöz/ (el. försvenskat /råjda/) /ʒ/ som i fr. Jean, /ʃ/ som i eng. shine | Siri Hustvedt norskamerikansk författare | /si:ri hu:stvett/ som ”hustvätt” |
|
|
|
Ett ord som återkommit ofta i coronarapporteringen är intensivvårdsavdelning. Termen komprimeras ofta till tre bokstäver utlästa som ett ord. Förkortningen har varit vanlig i vårdkretsar, men lär nu vara väl bekant för oss alla och kan alltså användas omväxlande med det utskrivna namnet. Precis som för andra förkortningar som övergått till att bli ”vanliga ord” (prao, aids m.fl.) rekommenderar vi stavning med gemener: iva.
(I sammansättningar kan man oftast hoppa över bindestrecket, som i ivaplats, ivaläkare m.fl.).
|
|
Språkbrevet är tillbaka med ett nytt nummer till hösten. Alla som vill är förstås välkomna att höra av sig med idéer på ämnen till dess!
Lena och Lotta
|
|