Läs årets första analysbrev från 2030-sekretariatet🌎
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Ser brevet konstigt ut? Klicka här
Goldmann analyserar
Valåret 2026 - hela året!
 
Gott Nytt 2026 –  med hopp om att det blir bättre än det vi lämnat bakom oss.

Från 2025 tar vi med oss näringslivets otålighet med politiken, och skräcksiffrorna för 2024 års klimatpåverkan - 50 000 ton värre än den preliminära statistiken angav -med hela 22% ökade utsläpp från trafiken. Men vi tar också med oss åttapartiöverenskommelsen om att klimatmålen ska behållas och nås. 
 
Just nu är gapet till att klara EU:s ESR-krav för 2030 5,8 miljoner ton CO₂. Regeringens budget minskar gapet med 1,5 miljoner ton, bland annat genom en ny elbilspremie och skattebefrielse för laddning av förmånsbilar. Nu är det dags för Tidöpartierna att visa hur resten ska klaras – istället för märkliga uttalanden om att klimatmålen ”rycker köttbullar från skolbarn”, eller ett obegripligt motstånd mot finansiella styrmedel som man själv infört och borde kunna skryta om. De bör också tänka om kring Sverige som billighetsland för fossila bränslen, med bensinturism från grannländerna och försämrad konkurrenskraft för de som ställt om. Det är samtidigt skarpt läge för rödgröna oppositionen. Många positiva förslag har lagts - men vad kan man faktiskt enas om att driva om man vinner valet den 13 september?
 
Globalt står omställningen och väger, vilket gör det särskilt välkommet att FN lanserat 2026-2035 som årtioendet för hållbara transporter, med 83 konkreta åtaganden från hela världen, alltifrån elbilar och laddare i Etiopien och Österrike till 1035 fartyg på hållbara bränslen innan 2030. Sverige har inte gett några än – men det är inte för sent! 

Det blir ett intensivt år för sekretariatet, med en höjdpunkt redan den 28 januari: Presentation av Fokusland Norge på ambassaden i Stockholm - anmäl dig här. Och som alltid: hör av dig om du har förslag på hur omställningen kan påskyndas! 


Mattias Goldmann

Grundare och vd, 2030-sekretariatet
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se
I fokus
 
2026: Fossilfritt svagt upp, premie marginell
 
Under 2026 räknar 2030 med 40% nya elbilar, 30% el- och gasdrivna lätta lastbilar, 20% el- och gasdrivna tunga lastbilar, 60% el- och gasdrivna bussar – svagt upp för fossilfritt jämfört med 2025 men med lägst andel andel eldrift i Norden2030:s analys visar att elbilspremien som införs 18 mars knappt påverkar nybilsförsäljningen. Däremot kommer fler begagnade elbilar stanna i landet. Gasbilar ingår inte och 2030 fruktar en fortsatt snabb minskning

2025 i siffror 
 
2030 följer omställningen med över 90 indikatorer, varav flera uppdaterats med nya siffror. Fördjupa dig om fordonsbeståndnyregistreringar totalt och andel fossiloberoende samt andel laddbara och per typ (el, laddhybrid, gas, etanol), samt skrotning av personbilar. 

Nominera till laddguldet
 
För nionde året i rad delas priset Laddguldet ut till en kommun eller fastighetsägare som tagit konkreta steg för att investera i en elektrifierad transportsektor. Vem tycker du ska vinna? Nominera här!
Utvalda nyheter
Sverige bäst på...laddhybrider
 
2025 var laddhybridernas år med 26.7% av nybilsförsäljningen, mot 23.4% 2024. Sverige är längst fram på ett stickspår för omställningen som förlänger den fossila plågan istället för att tydligt gynna omställningen. 2025 registrerades 272 987 nya personbilar fördelat på: 
 
  • Eldrift: 36.5% (35.0% helåret 2024) 
  • Laddhybrid: 26.7% (23.4%) 
  • Bensin: 19.50% (22.5%) 
  • Elhybrid: 11.1% (10.2%) 
  • Diesel: 5.6% (7.0%) 
  • Etanol: 0.7% (1.5%) 
  • Biogas: 0.0% (0.4%)
24% lätta lastbilar var eldrivna mot 22.1% 2024, medan andelen laddhybrider nästan dubblades till 5.7% och gasdrift ökade till 4.0%. Av tunga lastbilar var 7.5% eldrivna och 11.4% gasdrivna, och andelen eldrivna tunga bussar var 46.1%, med 1.1% gasdrivna. 2030 delar Transportföretagens kritik att åkerier ochbussbolag får dra för mycket av lasset själva, när politiken fokuserar på billigt fossilt vid pump. 

EU 2035: Fossilbilens sista suck
 
2035 ska klimatpåverkan från nya personbilar vara 90% lägre än år 2021, el- och vätgasbilar räknas som utsläppsfria. Bilmärken som nyttjar upp till 10% utsläpp måste kompensera med fossilfritt stål (<7%) och hållbara drivmedel (<3%). 2030 är positiva till att hela bilens utsläpp räknas, ser fördelar för Sverige som är ledande på grönt stål och e-bränslen och välkomnar stimulans för billigare elbilar, se vår analysEU kräver också från 2030 en viss andel utsläppsfria tjänstebilar med Clean Corporate Fleets, olika per land.

2030 är positiva men vill liksom ECF att fler sätt för företag att minska tjänsteresors klimatpåverkan inkluderas. 2030 avråder också från krav på europeisk produktion av fordon. CO2-skärpningen för lätta lastbilar sänks från 50% till 40%, liksom den ökade flexibiliteten för tunga lastbilar. Istället bör stimulansen ökas, och intermodalitet gynnas med ett uppdaterat Combined Transport Directive.

Förnybart ökar
 
Sverige använde 12,5 TWh biodrivmedel 2024, med produktionskapacitet på 11,8 TWh och konkreta planer för nästan 60 TWh till 2035 – men sänkt reduktionsplikt och politisk stimulans till fossilt riskerar vissa planer att inte förverkligas. Högst andel inhemskt har fordonsgasen, som från minst 11 leverantörer har negativ klimatpåverkan. Över 2 miljoner dieselbilar kan tankas med HVO100, med ca 80% minskad klimatpåverkan. Det uppmärksammar Fossilfritt Sverige, 2030 m.fl. i en gemensam kampanj, med en mängd positiva exempel på aktörer som ställt om. Första nio månaderna 2025 stod HVO100 för 6,6% av drivmedelsleveranserna, mot 4,7% 2024 och 2,5% 2023.
 
Nationella planen: Gör om, gör bättre
 
Nationella planen för infrastruktur 2026-2037 leder inte till att klimatmålen nås, att trafiksäkerheten eller folkhälsan väsentligt förbättras, återtar inte underhållsskulden för järnvägen, säkrar inte medfinansiering från Nato eller EU, bidrar inte till ökad multimodalitet och utgår inte ifrån fyrstegsprincipen. Fokus på underhåll är däremot välkommet, liksom öppningen för medfinansiering och möjligheten att återkalla projekt när förutsättningarna försämrats - men det behöver ske med bättre förankring, och med koppling till internationella projekt som Fehmarn Bält så att Sverige inte skapar flaskhalsar för tåget. Det slår 2030 fast i sitt remissvar, se också 2030:s webinar med alla färdslag och sammanställningen av Trafikverkets effektbedömning.

Nya vägar för nya spår
 
Effektivisering och snabbare genomförande av infrastrukturinvesteringar är fokus för utredningen som bl.a. föreslår ett statligt bolag som ska genomföra väg- och järnvägsobjekt och ökat fokus på offentlig-privat samverkan. 2030 och Tågföretagen välkomnar förslagen och vill lära av tågets framgångar i bl.a. Japan och Schweiz

Gynna delat resande
 
Dagens styrmedel gynnar elbilen med upp till 114 000 kr/ år medan kollektivtrafiken fått minskad stimulans och i snitt 21% höjda biljettpriser sen 2019, visar WSP:s studie. 2030 vill se ökade satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik, t.ex. den redan beslutade färdmedelsneutrala reseersättningen, eller Tjänsteskjutserbjudandet där arbetsplatser kan erbjuda fler transportalternativ för bättre service till lägre kostnad. 
 
Underlätta omställningen 
 
Ladda bilen-stödet utvidgas 1 feb så att stora aktörer som fastighetsbolag kan söka, nu även för gästparkeringar. 2024 beviljades cirka 500 milj kr för
43 000 laddpunkter. 2030 är positiva men delar Transportföretagens kritik mot långa väntetider och krångliga processer som försvårar omställningen. Bara 4% instämmer helt eller i hög grad i att politiken ger tillräckliga förutsättningar för att ställa om till hållbara transporter, en tredjedel menar uttryckligen att förutsättningarna saknas. 32% av företagen avser satsa på biodrivmedel, 28% på el, men offentlig sektors betalningsvilja är svag; bara 30% ser någon betalningsvilja alls. För passagerartrafik anger bara 14%, att stödet är tillräckligt.  

 
Moms på p-hyra 
 
1 oktober beläggs hyra av p-plats med 25% moms, anger Skatteverket. Nu behöver det bli enklare att inte ha egen bil i stan, anger 2030 som bl.a. föreslår stimulans för bilpooler och uppmanar fastighetsägare att investera i cykelparkeringar 
och elbilsladdare för att kvitta momsen. 2030 vill också införa en skattefri gräns för uthyrning av egen bil.

 
Tåget: Nöjdhet och potential 
 
77% av tågresenärer är nöjda, visar Transportstyrelsens nya studie. Pris och punktlighet får lägst betyg och är huvudskäl att välja bort tåget, praktiska hinder är mindre vanliga. För 74% är bilen främsta alternativet, 14% buss och 8% flyg.  
 
Marint: Slarva inte Sverige!
 
Sverige kan ta täten i omställningen till klimatsmarta marina bränslen, men höga kostnader och otydlig politisk styrning försvårar, visar IVL som pekar ut vätgasbaserade elektrobränslen som avgörande för att sjöfarten ska nå sina klimatmål. 2030, Liquid Wind m.fl. uppmanar regeringen att ansluta sig till EU:s early mover-satsning för e-bränslen. 
 
Långsamt lyft för hållbart flyg 
 
2025 producerades 2.4 mdr liter SAF, en fördubbling mot 2024 men bara 0.6% av allt jetbränsle. 2026 minskar ökningen, till 0.8% vilket är lägre än IATAs tidigare prognos och anges bero på dåligt utformade krav på inblandning. Vätgaskapaciteten är långt efter EU-målen 6 GW 2024 och 40 GW 2030, bara två medlemsstater uppfyller fullt ut EU:s krav och förnybar vätgas kostar ännu fyra gånger mer än fossil, anger ACER
 
Positivt från partners
Positivt från omvärlden
  • Norge höjer momsen på elbilar långsammare än tidigare angett, så att den 2026 införs för prisdelen över 300 000 kr, 2027 över 150 000 kr och först 2028 för hela priset. För tunga ellastbilar står staten för 60% av merkostnaden med befrielse från vägavgifter t.o.m. 2030 och nollutsläppskrav i många upphandlingar. Se uppdaterad Fokuslandrapport och anmäl dig till presentationen. 
  • Köpenhamns CopenPay där turister får kulturella upplevelser mot att de cyklar eller åker kollektivt och sju av tio deltagare uppger att de ändrat vanor när de kommit hem, sprids nu som DestinationPay till Berlin, Normandie och andra destinationer.  
  • EU godkänner Tysklands €1.6 mdr för snabb utbyggnad av 1410 laddpunkter för lastbilar längs motorvägarna, främst på rastplatser,med minst 400 kW CCS.  
  • Spanien gör hållbar mobilitet till en rättighet för alla medborgare. De skärper kraven på företag och myndigheter stärker kollektivtrafiken och 
    gynnar investeringar via EU:s återhämtningsfond. Läs 2030:s analys här.  Spanien inför också €60-biljett per månad för hela landets regionala tåg och bussar. 
  • Finlands nya klimatplan Kaisu stärker stödet för elbilar, ellastbilar och förnybara bränslen. Med finansiering från EU:s gröna klimatfond 
  • Luxemburg inför ny stimulans för ellastbilar och upphandlar laddinfrastruktur 
    för tung transport. 
  • Albaniens EU-aspirationer ökar takten i omställningen, visar 2030:s besök
  • Kina ska öka antalet laddpunkter med 50% till 2027, med 1,6 miljoner nya
    DC-laddare varav 100 000 ultrasnabbladdare och 1 000 pilot-bostadsområden för elektromobilitet och 5 000 dubbelriktade laddpunkter (V2G). 

     
Träffa oss här!

15-16 januari: OKQ8 och SkeKraft inviger vätgasmackar i Storuman och Umeå, 2030 leder samtal – hör av dig för medverkan! 
22 januari: Arctic Mobility Arena  omställning av tunga transporter, Västerbottendagarna Stockholm. 2030 leder. 
24 januari: Shared Resource Lab, workshop med Vakansa och 2030 om hur universitet bättre kan dela på resurser. Kräver godkänd anmälan.
28 januari lanseras Fokusland Norge-rapporten I Stockholm – anmäl dig här!
10 februari: 2030 och EU-kommissionen håller seminarium om EU:s ESR-krav och Jakob Lagercrantz Minnespris delas ut. Seminariet hålls på plats i Stockholm. Hör av dig för inbjudan! 


Detta är de publika mötena den närmaste tiden – minst lika viktiga är våra samtal med politik och näringsliv på nationell, regional och lokal nivå. Vill du att 2030-sekretariatet deltar? Hör gärna av dig! 

Visste du att vårt nyhetsbrev finns på LinkedIn? Prenumerera här

Prenumerera på 2030:s Youtube-kanal så att du inte missar något! 
 
2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och BeteendetHör av dig till oss om din organisation borde vara med och läs mer om våra partners.