ULF-avtal.se I Kalendarium I ULF-noder I ULF på LinkedIn

Trots att vi går mot kallare tider blommar tusentals initiativ genom praktiknära forskning i samverkan. Bara under den gångna veckan har flera stora konferenser genomförts.
Inom Östnoden arrangerade Linköpings universitet tillsammans med Söderköpings och Norrköpings kommuner den digitala konferensen Praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund. Inom Huvudstadsnoden arrangerade Stockholm Teaching and Learning Studies Lärarnas forskningskonferens 2025 för fjortonde året i rad, i år med Stockholm stad som värd och över 450 deltagare på plats. Och inom Västnoden stod Göteborgs universitet, Göteborgs stad och Göteborgsregionen värdar för Praktiknära forskning i samverkan 2025, med temat hållbar spridning. Även tidigare i höst har arrangemang med fokus på praktiknära forskning anordnats. Exempelvis anordnade Nordnoden ett seminarium där ett forskningsprojekt presenterades om hur små skolor i glesbygd kan utveckla undervisning för hållbar utveckling genom didaktiska modeller och samverkan med lokalsamhället. Ett annat exempel är Södertörns högskola som anordnade ett välbesökt symposium om ledarskap i skola på vetenskaplig grund, vilket beskrivs i detta nyhetsbrev. 

Gemensamt för dessa arrangemang är den starka ansatsen att forska tillsammans för att skapa ny vetenskaplig kunskap med hög relevans för skolväsendet. Den energi som delas och sprids vid dessa möten, och det som växer fram ur dem, kan vara svår att fånga i ord. Kanske måste man vara i det – eller åtminstone se det på nära håll – för att förstå kraften i det som sker. Ett exempel på vad som sker genom praktiknära forskning i samverkan ges dock i den täta beskrivning som Mats Trondman gör av ett specifikt projekt, efter att ha följt fem ULF-projekt vid Linnéuniversitetet. Mats reflektioner och analyser har sammanställts i en rapport som vi lyfter i detta nyhetsbrev.

I detta nyhetsbrev lyfter vi också några aktuella exempel på ULF-projekt som på olika sätt bidrar till utvecklingen av skolprofessionernas kunskapsbas. Här presenteras projekt som utvecklar undervisningen utifrån barns språk och ordförråd, utforskar utevistelsens möjligheter och fördjupar förståelsen för barns delaktighet i fritidshemmet. Dessutom lyfts hur lärare stärker sin praktik genom observationer, hur Minecraft används i svenskundervisningen och hur arbetet med ord som går på tvärs väcker nya didaktiska perspektiv.

Inom ULF görs dessutom mycket för att skapa förutsättningar för deltagande i praktiknära forskning, just för att fler av skolprofessionernas behov – i relation till aktuellt forskningsläge – ska kunna ligga till grund för nya forskningsprojekt. Det som sker innan forskningsprojektet kan beskrivas som idégenerering. Vägarna och förutsättningarna ser olika ut lokalt, och vid den senaste nationella ULF-bazaren, där verksamma inom ULF möts för att dela erfarenheter och gemensamt forma nya vägar framåt, presenterade alla noder exempel på hur idégenereringen går till. Det lyfter vi i detta nyhetsbrev, tillsammans med ett särskilt exempel vid Göteborgs universitet på hur processen kan se ut kring valet av vilket projekt som satsas på lokalt. 

Det finns ett stort internationellt intresse för ULF. Verksamheten har uppmärksammats i internationella tidskifter, bland annat i relation till Research-Practice Partnerships (RPP). Förra veckan presenterades dessutom ULF vid ett OECD-seminarium i Frankfurt som fokuserade på RPP, vilket beskrivs i nyhetsbrevet.

Avslutningsvis tipsar vi om några kommande seminarier som arrangeras inom ramen för ULF och ser fram emot nya möten och ny kunskap genom fortsatt stärkt samverkan mellan Sveriges lärosäten med lärarutbildning och Sveriges skolhuvudmän. 

Sebastian Björhammer 
Nationell samordnare för ULF
sebastian.bjornhammer@ulfavtal.se

Mats Trondman, professor vid Linnéuniversitetet, har följt fem olika ULF-projekt genomförda i samverkan mellan forskare, skolledare och pedagoger.

Mats analys och bedömning finns i rapporten "ULF som framgång och utmaning – Praktiknära erfarenheter av praktiknära projekt i Linnéuniversitetets ULF-samverkan".

Läs rapporten

Hur kan små barn på kort tid gå från enstaka ord till hela meningar?

I ett avslutat ULF-projekt visar forskningen hur rikt språk, närvaro och små grupper kan göra underverk i förskolan.
  Läs mer om projektet 

Se filmklipp på SVT om projektet

Ett centralt innehåll i fritidshemmets undervisnings- och kunskapsuppdrag är utevistelse. Forskningsstudien ”Utevistelsens möjligheter i undervisning” från Karlstads universitet visar att skogen ger fritidshemmen goda förutsättningar för uppdraget och att en kombination mellan frivillighet och styrning gällande innehåll och mål med aktiviteten ger bäst resultat.

Läs mer om projektet

 

Kan Minecraft fungera som ett verktyg för att främja elevers skrivförmåga, kreativitet och muntliga färdigheter i svenskämnet? På Änglandaskolan pågår just nu ett unikt ULF-projekt där elever i årskurs 5 utforskar olika delar av svenskundervisningen med hjälp av Minecraft. Syftet är att undersöka spelets potential som pedagogiskt redskap i lärandeprocessen – och både forskare och lärare rapporterar redan positiva resultat.

Läs mer om projektet

Förstår elever ord som “kännetecken” eller “perspektiv”? Engelbrektsskolan har inom ramen för ett ULF-projekt valt att fokusera på ord som inte är specifika för ett ämne utan förekommer i alla ämnen. Tillsammans med forskare från Örebro universitet vill skolan utveckla modeller för att kartlägga dessa ord och sedan arbeta övergripande med undervisning som främjar ordförrådet.

Läs mer om projektet 

Den 22–23 oktober arrangerade DIPF, Leibniz-Institut für Bildungsforschung und Bildungsinformation, i Frankfurt ett tvådagarsseminarium inom OECD:s initiativ “Research-Practice Partnerships: Co-designing solutions to sustainability, scaling and systemic challenges”.

Seminariet samlade representanter från åtta länder – Belgien, Kanada, Estland, Tyskland, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och Spanien – för att gemensamt utforska hur långsiktiga och hållbara samarbeten mellan forskning och praktik kan utvecklas. Tillsammans med Skolverket presenterade Sebastian Björnhammer den svenska kontexten, med särskilt fokus på arbetet inom ULF.
 

Det fanns en stor variation i hur arbetet organiserats i de olika länderna, samtidigt som många gemensamma utmaningar och lärdomar kunde identifieras. En central del av diskussionerna rörde frågan om kvalitet i partnerskap och hur samverkan kan skalas upp på ett meningsfullt sätt. Seminariet präglades av engagerade diskussioner, kritiska perspektiv och utbyte av erfarenheter mellan deltagarna.
 

Vi räknar med ännu mer internationellt utbyte framöver!