|
Gamla böcker i Osby kyrkaI samband med att ventilation installerades i den norra av prästgårdens flyglar återupptäcktes ett bibliotek som sannolikt inretts på vinden när den äldre prästgården revs och dagens prästgård byggdes på 1930-talet.
Det är rimligt att anta att de äldre böcker och skrifter som förvarats där tidigare funnits i prästgården. När ventilationen installerades sorterades de äldsta böckerna ut och flyttades till kyrkan.
Den 21 februari 2021 dokumenterades ett antal äldre böcker som idag förvaras i Osby kyrka. Närvarande var dåvarande kyrkvärd Erik Ralsgård, och Åsa Eriksson Green, byggnadsantikvarie vid Regionmuseet Skåne.https://www.svenskakyrkan.se/osby/gamla-bocker
|
Gudstjänster
Söndag 11 maj 4 sön. i påsktiden
10.00 Högmässa, Osby kyrka
Präst: Mirjam Lövsund Präst
Musiker: Robin Breuer
10.00 Högmässa, Loshults kyrka
Präst: Bengt Svensson
Musiker: Bengt Almfjord
Lördag 17 maj
11.00 Konfirmationsmässa, Osby kyrka
Präster: Sara Ericsson & Peter Nygren
Församl.ped. Daniel Henning
Diakon: Hanna Wallén
Musiker: Ronnie Johansson
15.00 Konfirmationsmässa, Loshults kyrka
Präster: Sara Ericsson & Peter Nygren
Församl.ped. Daniel Henning
Diakon: Hanna Wallén
Musiker: Ronnie Johansson
Söndag 18 maj 5 sön. i påsktiden
10.00 Högmässa, Osby kyrka
Präst: Bengt Svensson
Musiker: Ronnie Johansson musiker
14.00 Gudstjänst, Kräbbleboda kapell
Präst: Sara Ericsson
Söndag 25 maj Bönsöndagen
10.00 Högmässa, Osby kyrka
Präst: Mirjam Lövsund
Musiker: Bernt-Ove Kroon
18.00 Bluegrassmässa, Loshults kyrka
Präst: Mirjam Lövsund
Bluegrass Gospelgroup med
Christian Sturesson-sång & gitarr
Felicia Häggström- fiol & sång
Tommy Hansson- sång & dragspel
Roger Sund- banjo & dobro
Jonatan Almfjord- gitarr
Bengt Almfjord - elbas & sång
|
|
Morgonbön
S:t Petri kapell
måndag, onsdag-fredag 8.30 - 9.00
Morgonmässa
Osby församlingshem tisdagar 8.30
|
|
Gudstjänster
Rönnebacken 14.00
Lindhem 14.45
8 maj & 22 maj
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Loshulta torsda – ett immateriellt kulturarv
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet kom till 2003 och har som mål att främja och sprida kunskap om levande kulturarv i världen. Alla länder som undertecknat konventionen ska göra förteckning över immateriella kulturarv i landet. Isof (Institutet för språk och folkminnen) ansvarar för Sveriges arbete med konventionen och även för Sveriges förteckning över levande kulturarv.
Jag har under ett antal år funderat på om möjligen Loshulta torsda, vår urgamla gångedag på Kristi himmelsfärds dag, skulle kunna passa in i definitionen av immateriellt kulturarv. Efter kontakt med Isof blev jag uppmanad att lämna in ett förslag. Det går bra att göra det som enskild person. Experterna fann att Loshulta torsda mycket väl platsar på listan över Sveriges levande kulturarv.
Loshults församling tillsammans med Loshults hembygdsförening ansvarar sedan länge för att den här traditionen lever kvar. Som grund har vi gudstjänsten med några, mycket traditionella inslag, som med säkerhet kan spåras bakåt till 1940-talet. Så länge har vi också bevis för att servering, i olika föreningars regi, förekommit efter gudstjänsten.
Nu är det upp till oss, som lever och verkar i bygden, att ta ansvar för att detta hotade kulturarv kan utvecklas och leva kvar. Musikveckan, som infördes 2022 och avslutas med gudstjänsten på torsdagen, är ju ett steg i rätt riktning.
Kom till Loshult Kristi himmelsfärds dag och hjälp oss att bevara vårt kulturarv!
Mer info om Loshulta torsda hittar du i Sveriges förteckning över levande kulturarv på levandekulturarv.se.
På Osby pastorats hemsida, liksom på Loshults hembygdsförenings hemsida, kommer så småningom att finnas mer material kring Loshulta torsda.
/ Elisabet Bertilsson
|
|
|
|
|
|
|
 |
Fader Gunnar
Gunnar Rosendal (1897-1988)
var kyrkoherde i Osby 1933-1962. Över hela landet var han på sin tid känd som "fader Gunnar i Osby". Han blev föregångsman för Kyrklig Förnyelse, en rörelse som har präglat Svenska kyrkan i stort med betoning av färg och liv i gudstjänsten, tätare nattvardsfirande och kyrkor som står öppna för bön.
I Osby kyrka kan man besöka det kapell som Rosendal inredde i det medeltida koret bakom högaltaret, där det fortfarande hålls dagliga andakter.
Mannen bakom verket
Vem var då denne "fader Gunnar" som fick en sådan stor betydelse? Det går att urskilja fyra element i hans personlighet som gjorde honom till den han blev.
Intellektet var väl utvecklat. Han kom från en mycket enkel bakgrund och kom därför sent igång med studierna. ändå blev han prästvigd i normal tid och fortsatte sedan sina studier i Lund vid sidan av sin prästtjänst. Före trettio års ålder var han färdig med en doktorsavhandling utan att ha haft en dags tjänstledighet. Med sitt lysande intellekt tillägnade han sig en djup teologisk insikt. Han såg att den liberala teologin inte höll. Istället fann han en fastare grund i den lutherska ortodoxin. Till detta lade han ett stark liturgiskt medvetande samt en lagom dos pietism, och då är vi redan på gränsen till det andra elementet i hans personlighet:
Fromheten.
Gunnar Rosendal var inte bara en teologisk teoretiker utan omsatte teologin i en levande fromhet. Redan under hans första år i Osby infördes daglig bön i kyrkan. Och när det gällde predikan har man sällan hört någon visa så djup inlevelse i det han sa som fader Gunnar. Predikningarna blev ofta till meditationer som med några ord målade ut de bibliska scenerna så att man var där. Inte ens hans värsta meningsmotståndare kunde förneka hans personliga fromhet, som lyste igenom allt utanverk. Men detta räcker inte för att förklara hans inflytande. Vi måste lägga till ett annat element:
Modet.
Det fanns flera som hade ungefär samma teologi och fromhet, men inte hade mod att genomföra sina visioner. Om det grå kyrkorummet i Osby kyrka på 30-talet skrev han: "Det saknar utryck för mod och hänförelse, utmärkes snarare av resignation och försiktighet". Grå försiktighet var nu denne präst fjärran. Ett av hans valspråk var C.S. Foresters ord: "I´d rather be in trouble for having done something than for not having done anything". På två år hade han infört söndaglig nattvardsfirande som då var unikt i Svenska kyrkan. Snart tillkom skrudar, processioner, rökelse och så småningom vigning av Svenska kyrkan första nunna. Motstånd rönte han på många sätt, men han hade modet att gå vidare. Fast vi får inte fader Gunnar i helfigur förrän vi lägger till det fjärde elementet:
Charmen.
Fader Gunnar tog hela världen i famn med sin översvallande hjärtlighet. Humorn var en del av hans charm, att kunna ha glimten i ögat och en välgörande distans till det mesta, ofta även till sin egen person. En kyrkorådsledamot som råkat ut för en av hans björnkramar sa till en kollega: "Ja, det är i alla fall svårt att låta bli att tycka om honom". Och precis det kan vara en väsentlig förklaring till att han lyckades som han gjorde. Intellektet balanserades av hans fromhet, modet balanserades av hans charm. Om bara ett av dessa fyra element hade saknats i hans personlighet hade han inte fått sin kyrkohistoriska betydelse.
Mer information finns i: "Fader Gunnar - en alldeles ovanlig präst". Staffan Ljungman, Arcus förlag, Lund 1997.
På hundraårsdagen av fader Gunnars födelse 1997 restes vid Östra Järnvägsgatan i Osby en bronsstaty i helfigur, utförd av Karel Becvar.
|
|
