|
|
Analys
|
|
|
2024 var ett intensivt men tyvärr förlorat år för transportsektorns omställning. Nya bilars utsläpp ökade för första gången sedan 2018, klimatpåverkan från fossila drivmedlen ökade kraftigt, elbilsexporten slog rekord, transporternas klimatpåverkan vände uppåt och Sveriges klimatpåverkan ökade snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar. Transporternas utsläpp är nyckeln för att nå egna 2030-mål och EU:s 2030-krav och slippa böter – de miljarderna är bättre att använda för Sveriges omställning!
Förutom allvarliga floppar finns också glädjande flippar att bygga vidare på, och befintlig lag att hålla sig till – som fyrstegsprincipen för ökad transporteffektivitet. 2030 uppmanar också regeringen att förverkliga Klimatkommunernas förslag till avtal mellan stat och kommun om hållbara transporter, öronmärkt finansiering för gång och cykling, storsatsning på järnvägen, hållbar jobbpendling genom ett nytt reseavdrag och att kommunerna ska få reglera parkeringen.
2025 är ett intensivt klimatår – se vår sammanställning månad för månad. I Sverige börjar det med sänkt skatt på fossil bensin och höjd skatt på el – det är fel signal. Samtidigt ger regeringen samtliga ideella organisationer undantag från EU:s krav på laddning på parkeringar med minst 20 p-platser, sänker premien för eldrivna lätta lastbilar och urholkar bonus-malus ytterligare genom att undanta husbilar och beskatta etanolbilar. IEA:s granskning av Sverige anger att vi har goda möjligheter att bli en global ledare i omställningen, och vad vi gör i närtid avgör om vi kan kapitalisera på potentialen. Det är dags att ta fasta på framstegen och önskemålen från näringsliv och kommuner, sammanställda i 2030-partners dagliga hälsningar fram till jul – se dem här!
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
2024 registrerades 269 498 nya personbilar, fördelat på 35% eldrift (38,7% 2023), 23,4% laddhybrid (21,1%), 22.5% bensin (21,5%), 10,2% hybrid (8,1%), 7% diesel (8,2%), 1,5% etanol (1,6%) och 0,4% biogas (0,7%).
Andelen eldrivna lätta lastbilar i nyregistreringarna var 22.1% för helåret 2024, mot 19,8% 2023, för lastbilar över 16 ton stod eldriften 2024 för 6,5% och gasdrift 10,8%, mot 4,3% respektive 11,1% samma period i fjol.
Andelen nya eldrivna bussar var 2024 31,7% mot 27,9% år 2023, men många bussar drivs därutöver förnybart (HVO, RME och biogas). 2025 bör 40% av nya bilar vara rena elbilar, upp från årets 35%, stärkt av lägre räntor och nya modeller men hotat av löften om ny premie 2026 – den bör tidigareläggas och vidgas anger remissinstanserna. Samtidigt bör den hittills meningslösa skrotningspremien vidgas. Se vidare 2030:s analys här.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Klimatpåverkan från bensin och diesel ökade 23% årets första tio månader jämfört med samma period 2023. Andelen hållbara biodrivmedel var 12,8% mot 27,2% motsvarande period 2023, pga den sänkta reduktionsplikten. Andelen höginblandade biodrivmedel ökade dock från 4,2% till 6,4% med mer HVO100, allt enligt Drivkraft Sverige. En stor del av de fossila drivmedlen tros vara rysk; 2021 kom 51% av all olja från Ryssland, idag är det 0% officiellt men 54% har okänt ursprung.
Biodrivmedlens konkurrenskraft förbättras 2025, visar 2030:s analys av drivmedelspriser 2025, och efter att skattebefrielsen för biogas återinfördes 13 december har priset på biogas sänkts så att det är klart lönsamt att köra på gas, visar 2030:s sammanställning. 63% av biogasen görs av svenska råvaror, med en klimatpåverkan som kan vara under noll.
|
|
|
En offentlig definition, bättre möjligheter för kommuner att reservera p-platser och samma momssats som annan delad mobilitet är bland förslagen från 2030 och bildelningsaktörer i samband med att Volvo On Demand läggs ner.
|
|
|
|
Utbyggnaden av vätgasmackar tar fart och vätgasproduktion planeras bl.a. i Ånge. Men vilka fordon ska använda vätgasen, sedan regeringen gjort fossila drivmedel så billiga att förnybara alternativ har svårt att konkurrera – och dessutom stoppat stöd till vätgasdrift? Det skriver sex företrädare för vätgasbranschen. Ett produktionsstöd efterlyses liksom en samlad svensk strategi för vätgas och e-bränslen.
|
|
|
Flera EU-länder har har CO2-baserade vägavgifter för tunga fordon, och Sverige kan från 1 juli dela in lastbilar i 5 CO2-klasser enligt regeringens promemoria, med avgifter från 3 600 till 14 600 kr/år. Summorna är dock för små för att vara särskilt pådrivande för omställningen, och 70% av åkeribranschen anger att betalningsviljan för fossilfria transporter är dålig eller mycket dålig.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
När vi summerar 2024 med blick mot 2025 finns flera ljusglimtar som konkret sänker Sveriges utsläpp och banar väg för en fossilfri transportsektor. Allt fler laddpunkter byggs för tunga och lätta fordon, Swedavias flygplatser blir fossilfria till 2025, allt fler väljer bildelning, V2G utvecklas i rekordfart och kommunernas stadsplanering främjar grönområden, gång och cykel. Företagen och internationella samfund driver omställningen framåt.
|
|
|
15,1 milj nya elbilar säljs globalt 2025 enligt S&P, upp 30% jämfört med 2024 och med en marknadsandel på 16,7% mot 13,2%. Elbilsförsäljningen beräknas öka till 28 miljoner/år 2030, med halverade batteripriser till 2026. Störst marknad är Kina som förlänger skattebefrielsen 2025, med 58% av nybilsmarknaden.
Norge har världens högsta andel nya elbilar, över 95% i år vilket också bidrar till landets klimatmål. EU kräver utsläpp från nya bilar på max 93,6 g/km mot 116 g 2024 med böter på €95/g och bil. Kravet innebär ca 20% nya elbilar mot 13% 2024, vilket tillverkare kan nå individuellt eller genom pooling och miljökrediter. Därtil ökar Euro 6e-bis kraftigt Co2-värden för laddhybrider vilket betyder höjd fordonsskatt och förmånsvärde och att fordonstillverkare behöver fler rena elbilar för att klara kraven.
EU-kommissionen är tydlig med att den inte tänker backa från 2035-stoppet för nya bilar med förbränningsmotorer. De stora billänderna Tyskland, Frankrike, Italien och Tjeckien liksom Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Österrike kräver nu att CO2-utsläppskraven för 2025 mildras, medan Sverige önskar att nivåerna kvarstår.
Storbritannien blev 2024 Europas största marknad för elbilar, med sitt krav på 22% elbilar 2024. Kravet höjs i år till 28% och 80% 2030, med böter på upp till £15,000 per bil för tillverkare som missar målet – men de kan överprestera kommande år och handla krediter med varann.
|
|
|
|
Gotlandsbolaget investerar i en anläggning för produktion av 5 400 ton flytande biogas per år, som ska driva två av rederiets fartyg. 2045 ska Gotlandsfärjorna vara klimatneutrala. EU:s FuelEU Maritime kräver att fartyg över 5 000 ton ska minska sina utsläpp 2% 2025, vilket höjs till 80% 2050 och kan nås med e-metanol, ammoniak, vätgas, biogas och elektrifiering. Sjöfarten inlemmas nu i EU ETS, och 2030 föreslår liksom T&E att intäkterna från utsläppshandeln används för att stimulera hållbara drivmedel
|
|
|
- Norge: Skid-VM i Trondheim blir elektriskt med hållbarhetstema varje dag. Oslo kommun ska minska Co2-utsläppen 95% 2009–2030 och samarbetar nu med Elonroad för automatisk laddning i hamnområdet.
- Finland inför 20% skatteavdrag för industriella investeringar som stödjer övergången till en fossilfri ekonomi, med möjligheter för en gemensam nordiskt satsning på elektrobränslen för förbättrad energisäkerhet och hållbara lösningar inom Nato. I finska Jyväskylä ska 700 ton grön vätgas produceras per år för bussar, lastbilar, taxi och varubilar, med fem bränslecellsbussar under året.
- I Köpenhamn och på Själland är över 50% av bussarna nu eldrivna sex år före plan, med målet 94% 2030 och resten fossilfritt. Längsta elbusslinjen är 74,5 km, med laddning vid ändhållplatserna.
- I Nederländerna har kommuner nu rätt att införa nollzon för bilar och lastbilar (ZEZ), som måste täcka minst stadskärnan. T.o.m. 2026 godtas Euro 5 för lätta lastbilar och Euro 6 t.o.m. 2028, för tunga lastbilar Euro 6 t.o.m. 2029, med flera statliga stöd för att byta fordonen. Cirka 30 städer inför detta.
- Österrike har lagstiftat så städer enkelt kan sänka hastigheten till 30 km/h, vilket enligt ETSC är en viktig del i att öka trafiksäkerhet och städers attraktivitet.
- Vatikanstaten skiftar till enbart utsläppsfria bilar 2030 och har redan skaffat eldriven Popemobile.
- New York införde 1/1 trängselskatt, först i USA, med USD 9/dag för de flesta bilar, vilket höjs till USD12 2028 och USD15 2031. Trafiken ska minska 13% och intäkterna på USD 500 milj/år vilket succesivt stiger till USD 1 mdr/år ska investeras i kollektivtrafiken.
- Kalifornien kräver 35% nya nollutsläppsfordon 2026, 68% år 2030 och 100% år 2035, mot 26,4% de tre första kvartalen 2024. Laddhybrider får utgöra max 20% av försäljningen och måste ha en räckvidd över 80 km.
- Ho Chi Minh City i Vietnam har invigt tunnelbana och 150 elbussar på 17 matarlinjer och målet 100% eldrivna stadsbussar 2030, totalt ca 2 200 bussar.
|
|
|
|
EU avsätter €1 mdr för att stärka europeisk batteriproduktion med krav på att kritiska råvaror och patent ska finnas inom Europa, tillsammans med en €1.2 mdr auktion för ökad vätgasproduktion och €2.4 mdr för nettonoll-tekniker. Läs mer här. Av EU:s återhämtningsfond på €418 mdr, har 25% gått till transporter, varav merparten till att bygga och underhålla vägar; totalt 30 000 km väg mot 2 600 km järnväg. 60% av järnvägsprojekten har ännu inte förverkligats.
|
|
|
2030-sekretariatet välkomnar våra nya partners Greencarrier AB, verksam inom logistik och sjöfrakt med mål att 2027 vara marknadens mest hållbara alternativ. Samt eFlexFuel som erbjuder ett konverteringskit för bensinbilar till etanol med 80% minskad CO2-avtryck. 2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Hör av dig till oss om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här! |
|
|
